Triage

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Triage är en process för att sortera och prioritera patienter med utgångspunkt från anamnes, symtom och ibland vitalparametrar såsom andningsfrekvens, puls och kroppstemperatur.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Begreppet uppkom under Napoleonkrigen med början inom den militära sjukvården,[2] där de skadade soldaterna delades in i tre grupper:

  • 1. De som överlever utan vård, eller kan vänta på vård en längre tid.
  • 2. De som omedelbart måste få vård för att överleva.
  • 3. De som dör oavsett de får vård eller ej.

Syfte[redigera | redigera wikitext]

Syftet är att de mest allvarliga eller brådskande fallen ska behandlas först. Triage används både på akutmottagningar och på katastrofplatser. Ordet är bildat från franska trier, sortera.

Triage förekommer även inom sjukvårdens telefonrådgivande verksamheter, till exempel SOS Alarm, giftinformationscentralen, sjukvårdsrådgivningen 1177 och vårdcentralernas telefonjourer. I en situation som karaktäriseras av begränsad information, det vill säga brist på synintryck, gör personalen bedömningar av uppringarnas tillstånd och fattar beslut om hur de ska hanteras.

Triageinstrumentet RETTS (Rapid emergency triage and treatment system) är ett av flera system som används av sjukvården för att snabbt bedöma och hantera akut sjukdom. RETTS består av en standardiserad och strukturerad anamnes (Emergency Symptomes and Signs, ESS) och ett antal vitalparametrar (VP).[3][4] Det finns både ett RETTS för vuxna (RETTS-A) och ett RETTS för barn (retts-p).[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Notförteckning[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Krey, Jens (2009). ”Det här är triage:”. Vårdfacket (6/7, juni). ISSN 0347-0911. https://www.vardfokus.se/tidningen/2009/nr-6-2009-6/det-har-ar-triage/. Läst 31 oktober 2017. 
  2. ^ ”Från Napoleon till nu(tid)”. Vårdfacket. http://www.vardfacket.se/triagehistorik. Läst 5 juni 2009. [död länk]
  3. ^ Jansson, Eva (2012). [www.swenurse.se/globalassets/sena/retts.pdf ”Rapid emergency triage and treatment system (RETTS)”]. Swenurse. www.swenurse.se/globalassets/sena/retts.pdf. Läst 6 juni 2018. 
  4. ^ ”Om RETTS”. Predicare. http://predicare.se/om-retts/. Läst 6 juni 2018. 
  5. ^ Björnheden, David; Gepertz, Simon (4). ”retts-p”. https://www2.sahlgrenska.se/upload/SU/omrade_1/Barnakuten/V%C3%A4gledning%20retts-p%20111104.pdf. Läst 6 juni 2018. 

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Landquist, H. (2001) Råd och ruelse : moral och samtalsstrategier i Giftinformationscentralens telefonrådgivning, Uppsala Universitet
  • Leppänen, V. (2003) Telefonsamtal till primärvården, Lund: Studentlitteratur
  • Marklund, B. (1990) Medicinsk rådgivning på vårdcentraler och apotek : omfattning, innehåll och utvärdering med särskild tonvikt på vårdcentralernas telefonrådgivning, Vänersborg: C.W. Carlssons
  • Wahlberg, A-C (2004) Telephone advice nursing, Stockholm: Karolinska institutet