Trädande
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Trädandar är naturandar, som till exempel sylfer. De nämns i den grekiska mytologin och räknas där till nymferna (dryader, hamadryader). De är också kända i den egyptiska mytologin genom kärleksgudinnan Hathor, som hade en speciell relation till det heliga sykomorträdet och även avbildades som en trädande. Enterna i J.R.R. Tolkiens Ringarnas herre är också trädväsen.
Trädandar anses vara av kvinnligt kön och framställs ofta som unga flickor. Naturandar av detta slag har dyrkats framför allt i grotthelgedomar (nymfeer). Trädandar besjälar träd och växter, som därmed kommer närmare gudarna och människorna. De är bofasta väsen och deras existens hänger ihop med trädet eller skogen som hyser dem. Blir träd och ande åtskilda, så lider båda.
Redan på Karl den stores tid var det förbjudet att ge offergåvor till träd eller att tillbedja andarna som bor i träd och källor. Detta fastställdes 782 i saxarnas kapitulationsfördrag. Även kyrkomötet i Trier 1227 påbjöd att man inte fick dyrka träd och källor.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyska Wikipedia.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Weirauch, Wolfgang: Samtal med träd. Intervjuer med 33 trädandar, Nova Förlag 2014. ISBN 978-91-974169-7-9.
- Petzoldt, Leander: Kleines Lexikon der Dämonen und Elementargeister, Verlag CH Beck, München 2003, s. 31–32, ”Baumgeist”. ISBN 978-3406494512
| |||||||||||||
