Glase

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Glase (norröna: Glasir, "den lysande") är i nordisk mytologi ett högt träd, eller en lund, som står i Asgård utanför Valhall. Dess barr eller löv är av rött guld. Kanske är namnet "Glase" ett heite för världsträdet Yggdrasil.

Källtexterna[redigera | redigera wikitext]

I den prosaiska EddanSnorre Sturlassons lärobok för blivande skalder – ställs i Skáldskaparmál, kapitel 32, frågan vilka kenningar som kan användas för att känneteckna "guld". Frågan besvaras sedan med en lång uppräkning av sådana omskrivningar. En av dessa är "Glases barr" (barr Glasis), vilket får en utförligare förklaring i kapitel 34:

Varför kallas guldet Glases barr eller löv?
I Asgård utanför Valhalls dörrar står ett träd som kallas Glase, och dess löv är helt av rött guld, som det har diktats här:
Glase står
med gyllene löv
framför Sigtyrs salar.
Det är det vackraste trädet bland asar och människor.[1]
Hví er gull kallat barr eða lauf Glasis?
Í Ásgarði fyrir durum Valhallar stendr lundr sá er Glasir er kallaðr, en lauf hans alt er gull rautt, svá sem hér er kveðit at
Glasir stendr
með gullnu laufi
fyrir Sigtýs sǫlum.
Sá er viðr fegrstr með goðum ok mǫnnum.

Det anonyma fragment på ljóðaháttr som Snorre citerar kommer kanske från ett nu förlorat mytologiskt kväde.[2] Glase kallas av Snorre både för "lund" (lundr) och "träd" (viðr). Men troligen rör det sig om ett stort träd.[3][4] Rudolf Simek gissar att det kan ha varit namnlikheten med det sägenomspunna lycksalighetslandet Glasisvellir (eller Glæsisvellir: "de lysande fälten") som fick Snorre att associera till en grönskande lund.[5] I den eddiska konglomeratdikten Helgakviða Hjǫrvarðssonar förekommer i första strofen också ett Glaseslund (Glasislundr: "den lysande lunden"), där en talande fågel förmedlar ryktet att kung Hjörvards hustrur är de vänaste i riket:

Dock hör jag Hjörvards
hustrur prisas
av goda kämpar
i Glaseslund.[6]
Þó hagligar
Hjǫrvarðs konur
gumnum þykkja
at Glasislundi.

Även Glaseslund brukar av forskningen kopplas samman med det mytiska sagolandet Glasisvellir.[7]

En sista gång återvänder Snorre i Skáldskaparmál till trädet (eller lunden) Glase. Det sker i kapitel 45 där han konstaterar att det i det gamla Bjarkamál uppräknas många namn på guld. Ett av dessa är "Glases glödbarr" (Glasis glóbarri). Men om Glase är ett träd med gyllene barr, eller löv, som står vid Valhall, så leder det tankarna till världsträdet Yggdrasil som ju också har andra namn i källorna, t.ex. Lärad och Mímameiðr ("Mimes träd").[8]

Det är möjligt att trädnamnet Glase (Glasir) också förekommer i två kenningar i eddadikten Fjölsvinnsmál. I inledningen till strof 24 sägs tuppen "Víðófnir (Gullinkambe) stå på Veðrglasir, Mimes träds grenar".[9] Ordet veðr betyder "storm", "väder" och "oväder", varför Veðrglasir skulle kunna vara den synliga delen av världsträdet Glasir; den del som är ovan jord. I strof 28 nämns underjordens härskarinna med kenningen Eir Aurglasis. Eir är i skaldediktningen ett vanligt heite för "kvinna" och aurr betyder "lera", "jord" och "grus", varför Aurglasir då skulle kunna syfta på världsträdets underjordiska del.[10] Båda stroferna har dock av olika översättare tolkats på olika sätt, vilket sammanhänger med att Fjölsvinnsmál endast har bevarats i mycket bristfälliga avskrifter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Översättning: Karl G. Johansson och Mats Malm, Snorres Edda, Klassikerförlaget 1999, sid 140. ISBN 91-7102-449-2
  2. ^ Finnur Jónsson, Den oldnorske og oldislandske litteraturs historie, band 1, 2 udg., København 1920, sid 223f.
  3. ^ Johansson och Malm översätter (ovan) båda orden med "träd". Åke Ohlmarks översatte dock lundr med "lund" i sin utgåva av Snorres Edda, men tillfogade inom parentes "eller: ett stort träd". (Snorre Sturlusons Edda, Zindermans förlag 1964, sid 119.) Anthony Faulkes skriver i ordförklaringen till sin utgivning av Skáldskaparmál "a mythical tree (or grove?)", där "tree" tycks vara hans förstahandsval. (Anthony Faulkes, Snorri Sturluson Edda, Skáldskaparmál, 2, Glossary and index of names, London 2007 (1998), sid 463. ISBN 978-0-903521-38-3)
  4. ^ I poetiskt språk kan lundr betyda "träd". Se 2 lundr Finnur Jónsson och Sveinbjörn Egilsson, Lexicon Poeticum: Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog, 2 udg., København 1931.
  5. ^ "Perhaps Snorri invented it as the name of a wood following the example of Glæsisvellir (an Elysian landscape)." Rudolf Simek, Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, 2007, sid 113. ISBN 978-0-85991-513-7
  6. ^ Översättning: Björn Collinder, Den poetiska Eddan, Forum 1957, sid 129.
  7. ^ Rudolf Simek, Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, 2007, sid 112. ISBN 978-0-85991-513-7
  8. ^ Axel Olrik "Yggdrasil" i Danske Studier, København 1917.
  9. ^ Víðófnir hann heitir,en hann stendr Veðrglasi á, meiðs kvistum Míma.
  10. ^ Eysteinn Björnssons kommentar till Fjölsvinnsmál 24 och 28.