Yggdrasil
- För andra betydelser, se Yggdrasil (olika betydelser).
Yggdrasil (fornnordiska: Yggdrasill, i äldre svensk litteratur även Yggdrasel[2][3][4] och Ygg‑drasel[5]) är namnet på världsträdet i den fornnordiska mytologin enligt Poetiska och Prosaiska Eddan, en stor ask som står i mitten av världen. Från grenarna som sträcker sig över hela världen och upp i himlen faller dagg över världen.
Trädet har tre huvudsakliga rötter vilka vardera leder till olika delar av världen: en till människornas och gudarnas hemvist, Midgård, en till jättarnas hemvist, Jotunheim, och en till Hels hemvist, dödsriket Nifelhem. Under var rot finns även en brunn belägen: Urds brunn, Mimers brunn och Vergelmer.[6] Den förstnämnde är asagudarnas heligaste tingsplats, där de dagligen samlas och diskuterar.
Trädet kallas även ”Mimerträdet” (Mimameiðr), ”Mimers träd”, i jättevärlden beskrivet som en ek.[7] Det kan även vara besläktat med Lärad, ett annat mytologiskt träd, då ett barrträd.
Vid Ragnarök kommer Yggdrasil att skälva och stöna men trots allt förbli stående.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet Yggdrasil har oklar betydelse, men en stark teori tolkar det ungefär som ”den fasliges häst”, av Ygg (fornnordiska: Yggr, ”faslige”), ett binamn på Oden, och fornisländska: drasill (”häst”).[8][9] Det var i Yggdrasil som Oden offrade sig själv genom hängning för att lära sig runornas hemlighet. I Hávamál berättas att den sårade Oden hängde i nio dagar. Möjligen är namnet Yggdrasil en kenning som syftar på denna hängning.[10]
I ursprungsmaterialet dyker begreppet Yggdrasil egentligen upp i konstruktionen askr Yggdrasils, vilket då egentligen torde läsas som ”Yggdrasils ask”, och det finns diskussion om Yggdrasil egentligen är namnet för trädet, eller om det hänvisades i texten under ”Yggdrasils ask” som en kenning.[8] Ytterligare finns det flera alternativa idéer om namnets sammansättning. Bland annat kan förledet Ygg- tolkas som flera olika ord,[11] och efterledet är enbart belagt med betydelsen häst på Island, där resterande antagna kognata istället verkar ha en rotbetydelse likt ”bjässe”.[12][9]
Namnet Mimameiðr är en sammansättning av Mimer, en jätte, och meiðr, som betyder ”mede”, fast då i betydelsen träd, kraftig trästång eller stock.[13]
På 1800‑talet och i början av 1900‑talet, när svenskt skriftspråk påverkades av strävan att skriva fornnordiska namn ”ljudlagsenligt”,[14] förekom stavningarna Yggdrasel[4] och Ygg‑drasel[5].[a] Skrivningen Ygg‑drasel tyder på ett uttal med bitryck på andra stavelsen och långt ‑a‑ (som på isländska)[15], medan Yggdrasil uttalas med bitryck på sista stavelsen och kort ‑a‑ på svenska[16].
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Under var och en av trädets rötter finns en brunn. Under den första roten ligger Urdarbrunnen (”ödesbrunnen”) där gudarna håller sina ting, under den andra Mimers brunn, visdomens och kunskapens källa, och under den tredje föds älven Vergelmer. De tre nornorna Urd, Skuld och Verdandi bor vid asken Yggdrasils rötter, invid Urdarbrunnen, där de hämtar det vatten och den vita sand med vilka de sedan översköljer Yggdrasils rötter för att hindra dess stam och grenar att vissna.[10]
I Yggdrasils krona lever fyra hjortar, Dain, Dvalin, Duneyr och Duratror, som betar av trädets blad. I toppen sitter örnen Räsvelg[17] som har höken Väderfölne (Veðrfölnir) placerad mellan ögonen. Örnen skapar vind genom att slå med vingarna. Där finns också tuppen Gullinkambe (Viðofnir) eller Gyllenkam som håller reda på natt och dag.
Ekorren Ratatosk springer upp och ned för trädets stam och agerar budbärare mellan örnen och draken (eller lindormen) Nidhögg (Niðhöggr) vid trädets rot; Räsvelg och Nidhögg ligger i ständig fejd med varandra och är själva inte på talfot med varandra. Nidhögg gnager på Yggdrasils rötter (enligt vissa källor tillsammans med många andra ormar), och på Valhalls tak står hjorten Eiktyrner (Eikþyrnir), tre andra hjortar och geten Heidrun och gnager på dess lövverk.
Trädet står alltid grönt, eftersom nornorna som bor under dess grenar vattnar det med vatten ur Urdarbrunnen.
Träd i andra mytologier
[redigera | redigera wikitext]
Yggdrasil är asagudarnas världsträd, och ett liknande världsträd, Gaokerena ("livets träd") förekommer i iransk tradition.[19]
Även i mayansk mytologi förekommer ett världsträd.[20]
I asiatiska myter finns trädet som heligt kultföremål i en mängd inkarnationer. Buddha blev upplyst medan han satt under ett banjanträd.
I Bibelns skapelseberättelse omtalas att Herren Gud lät alla slags träd växa upp ur marken i Edens trädgård, både sådana som var vackra att se på och sådana som var goda att äta av. Två träd i trädgårdens mitt omnämns särskilt, där det ena är Kunskapens träd och det andra Livets träd (1 Mos. 3:22).
I Koranen (sura 20:120-121) äter Adam och hans hustru av det eviga livets träd. De blev därvid medvetna om sin nakenhet och försökte skyla sig med hopfästade blad från lustgården.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Nordisk familjeboks fyra upplagor visar hur Adolf Noreens språkriktighetslinje (att godtaga det sätt att skriva fornnordiska ord i nysvenskan som råkat bli vanligast från fall till fall) vann över försöken att skriva ”ljudlagsenligt”: första upplagan 1876–1899 hade ”Ygg‑drasel l. Y g g d r a s i l”, andra upplagan 1904–1926 hade ”Yggdrasil 1. Y g g-d r a s e l”, tredje upplagan 1923–1937 och fjärde upplagan 1951–1955 hade bara Y’ggdrasil. Principerna tillämpades ofta inkonsekvent, till exempel Carl Grimberg Yggdrasel och Ödhumla, men Frej, icke Frö[3].
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Kaliff, Anders (1998). "Recensioner", Fornvännen 93: 54–56
- ↑ Snorre Sturlasson (1819). Snorre Sturlesons Edda samt Skalda. Öfversättning från Skandinaviska Forn‑språket. sid. 26. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/SturlassonS/titlar/EddaSamtSkalda1819/sida/26/faksimil. Läst 15 juni 2026
- 1 2 Carl Grimberg, Svenska folkets underbara öden. Forntiden och medeltiden Stockholm 1916. Sidan 101.
- 1 2 Viktor Rydberg, Undersökningar i germanisk mythologi. Första delen Stockholm 1886. Sidan 104. i Projekt Runeberg.
- 1 2 Ygg‑drasel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- ↑ Asken Yggdrasil i Projekt Runeberg
- ↑ Yggdrasil i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- 1 2 Rudolf Simek (2007). Dictionary of Northern Mythology. sid. 375. ISBN 978-0-85991-513-7
- 1 2 ”Scripta Islandica 58”. diva-portal.org. 2007. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:436596/FULLTEXT01.pdf. Läst 8 juni 2026.
- 1 2 uppslagsverk/encyklopedi/lång/yggdrasil i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 17 mars 2012.
- ↑ ”Hallen var lyst i helig frid”: Krig och fred mellan gudar och jättar i en fornnordisk hallmiljö, Tommy Kuusela – Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i religionshistoria vid Stockholms universitet som offentligen kommer att försvaras torsdagen den 2 november 2017 kl. 10.00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 14.
- ↑ Svenska Landsmål och svenskt folkliv. 2011.
- ↑ ”med sbst.1”. Svenska Akademiens ordbok (SAOB). saob.se. 1943. https://www.saob.se/artikel/?unik=M_0337-0417.FM39&pz=3. Läst 27 oktober 2024.
- ↑ Adolf Noreen, ”Om språkriktighet” i Spridda studier. Populära uppsatser. Stockholm 1895. Sidorna 143–212.
- ↑ ”Askur Yggdrasils” (på engelska). Ó0ðsmál. https://odsmal.org/askur-yggdrasils/. Läst 20 juni 2026.
- ↑ ”Hur man uttalar Yggdrasil”. Forvo. https://sv.forvo.com/word/yggdrasil/. Läst 13 juni 2026.
- ↑ Enoksen, Lars Magnar (2006): "Djur och natur i fornnordisk mytologi", s. 55. Historiska Media, Lund. Läst 6 augusti 2015.
- ↑ "axis mundi". ne.se. Läst 6 augusti 2015.
- ↑ Anders Hultgård, Midgård brinner: Ragnarök i religionshistorisk belysning, Uppsala, 2017
- ↑ Rider, Nick (1999/2005): Yucatan and Mayan Mexico, s. 20. Arkiverad 1 oktober 2015 hämtat från the Wayback Machine. Cadogan Guides, The Globe Pequot Press. Läst 6 augusti 2015. (engelska)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Den poetiska Eddan
- Henrikson: Alf: Asken Yggdrasil : en gammal gudomlig historia, Trevi, Stockholm, 1973, 126 sidor. Illustrationer: Edward Lindahl. ISBN 91-7160-067-1
| |||||||||||||
