Tullverket
Tullverket | |
Departement | Finansdepartementet |
---|---|
Organisationstyp | Statlig förvaltningsmyndighet |
Ledning | Enrådighetsmyndighet |
Kommun | Stockholm |
Län | Stockholm |
Organisationsnr | 202100-0969 |
Inrättad | 1636 |
Myndighetschef | Therese Mattsson, generaltulldirektör (2011) |
Instruktion | SFS 2007:782 |
Webbplats | www.tullverket.se |
Tullverket, ofta kallad Tullen, är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som har till uppgift att kontrollera in- och utförsel av varor över Sveriges gräns. Tullverket ska förhindra smuggling, samla in tull, skatt och andra avgifter för de varor som förs in från länder utanför EU samt uppgifter som ligger till grund för utrikeshandelsstatistiken.
Tullverket är en så kallad enrådighetsmyndighet och leds av en generaltulldirektör. Generaltulldirektören ansvarar inför regeringen för Tullverkets verksamhet.
Historik
Tull har tagits upp i Sverige åtminstone sedan 1100-talet. Med Axel Oxenstiernas reformer fick tullen en fastare form och 1636 fick Tullverket genom Mårten Augustinsson sin första chef. De viktigaste tullarna var Stora sjötullen för utrikeshandeln och Lilla tullen som togs ut för att föra in varor i städerna, vilka hade monopol på handel. Kustbevakningen tillhörde Tullverket under flera hundra år, men är en egen myndighet sedan 1988.
Verksamhet
Tullverket bevakar Sveriges gränser så att inte varor som narkotika, vapen, alkohol med mera olagligt förs in eller ut ur landet. Även skyddade växt- och djurarter hör till de varor där Tullverket kontrollerar in- och utförsel. Bekämpning av narkotikasmuggling, storskalig alkohol- och tobakssmuggling samt ekonomisk brottslighet är områden som prioriteras. De har dock inte till uppgift att stoppa människosmuggling då detta i första hand är en polisiär fråga.
Tulltjänstemän har rätt att stoppa personer och bilar vid gränspassage och vid dess närområde. Till skillnad från många andra EU-länder kan detta även ske vid EU-gräns och Schengengräns. Schengenavtalet som infördes i Sverige 2001 tillåter tullkontroll under förutsättning att det inte sker slumpmässigt utan på konkret misstanke. Det finns en viss skillnad i lagstödet mellan kontroller från EU-land och icke EU-land. Sedan 2008 får tulltjänstemän även utföra utandningsprov på förare för att kontrollera rattonykterhet.
Geografisk spridning
Tullverkets tre huvudorter är Stockholm, Göteborg och Malmö. Tullverkets huvudkontor ligger på Tegeluddsvägen 21 i Stockholm.
Organisation
Tullverkets kärnverksamhet är indelad i två processer, brottsbekämpning och effektiv handel. Till stöd för verksamheten finns ett antal staber och avdelningar, till exempel verksledningsstaben, IT-avdelningen, rättsavdelningen, administrationsavdelningen, kommunikationsavdelningen, HR-avdelningen och internrevision.
Brottsbekämpning
Processen brottsbekämpning ansvarar för att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser om in- och utförsel följs samt att i samband med detta förebygga, upptäcka, hindra, utreda och beivra tullrelaterad brottslighet. Processen ansvarar även för att utföra kontroller enligt punktskattelagen och enligt lagen om Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleri.
Gränsskyddsgruppen Gränsskyddsgrupper är den delen av Tullverket som genomför gränskontroll och finns utplacerade över hela landet. Tulltjänstemän som jobbar i yttre tjänst har många gånger samma rättigheter att gripa, beslagta, genomföra husrannsakan eller omhänderta som polisen, exempelvis om det gäller brott mot smugglingslagen (2000:1225). De får även utföra alkoholutandningsprov och utreda det. De bär oftast uniform och expanderbar batong, oc-spray, multiverktyg, ficklampa, handskar, kommunikationsradio (Rakel) samt handfängsel. De använder ibland skyddsväst främst på utsatta områden som exempelvis Öresundsbron. De har även fiberoptik, röntgenutrustning och narkotikasökhundar som hjälpmedel.
Tullkriminalen Tullkriminalen genomför brottsutredningar inom Tullverkets område. Till tullkriminalen hör bland annat brottsutredare, analytiker och spanare. Spanarna är beväpnade.
Underrättelsesektionen Tullverkets brottsbekämpning har en underrättelsesektion som bland annat behandlar tips som inkommer via Narkotikatipset 112, dit kan man ringa om man vill tipsa om smuggling. Det kan gälla både narkotika och andra varor, till exempel alkohol eller cigaretter.
Effektiv handel
Processen effektiv handel ansvarar för att fastställa och ta ut tullar, moms och andra skatter och avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas och för att kontrollen av bestämmelser om in- och utförselrestriktioner följs i det deklarationspliktiga, legala varuflödet.
Tullklareringsexpeditioner Tullklareringsexpeditioner finns på flera platser i landet och där utförs bland annat tullklarering.
Tullverkets författningssamling
Tullverkets författningssamling består av bindande föreskrifter.
Tullskolan
Tullelever och tullaspiranter är anställda hos Tullverket och får lön under utbildningen. I dagsläget genomförs utbildningar huvudsakligen på distans från elevens placeringsort.
Generaltulldirektörer
- Pehr Eric Sköldebrand 1822–1826
- Mathias Rosenblad 1826–1827
- Arvid Mauritz Posse 1831–1840
- Carl Henrik Gyllenhaal 1840–1856
- Johan Fredrik Fåhraeus 1856–1865
- Axel Bennich 1865–1888
- Gustaf Lönegren 1888–1898
- Staffan Cederschiöld 1898–1917
- Henrik Themptander 1917–1924
- Emil Mårten Ericsson 1924–1930
- Nils Wohlin 1930–1946
- Vidar Fahlander 1946–1964
- Lennart Eriksson 1965–1982
- Björn Eriksson 1983–1988
- Ulf Larsson 1988–1997
- Kjell Jansson 1997–2004
- Karin Starrin 2004–2010
- Therese Mattsson 2011–
Se även
Vidare läsning
- Berggren, Jan (2005). Världskrig, kommunism och nazism i själva verket: aktörer, åsikter och aktioner inom statlig förvaltning under andra världskriget : exempel Tullverket. Stockholm: Carlsson. Libris 9752067. ISBN 91-7203-667-2
- Tullverket 1636-1986: en jubileumsbok. Stockholm: Generaltullstyr. 1986. Libris 7262647. ISBN 91-38-09358-8 (inb.)
- Tullverket - en myndighet i förändring.. Rapport / Riksdagens revisorer, 99-0371886-1 ; 1995/96:7. Stockholm: Riksdagens revisorer. 1996. Libris 2153980
Referenser
Noter