Finansdepartementet (Sverige)
- Denna artikel handlar om ett ministerium i Sverige. För motsvarigheter i andra länder, se Finansministerium.
| Finansdepartementet | |
 | |
| Underordnad | Regeringskansliet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Magdalena Andersson |
| Organisationstyp | Departement |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-3831 |
| Föregångare | Handels- och finansexpeditionen |
| Inrättad | 16 maj, 1840 |
| Instruktion | SFS 1996:1515 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.regeringen.se |
Finansdepartementet (Fi),[1] som ingår i Regeringskansliet, är den svenska regeringens organ i ekonomisk-politiska frågor. Departementet sysselsätter cirka 470 personer inom områdena ekonomisk politik, statsbudget, skatter, sociala avgifter, spelfrågor, ekonomiskt samarbete i Europeiska unionen (EU), Ekonomiska och monetära unionen (EMU), finansmarknad, statlig förvaltningspolitik, kommunekonomi, läns- och regionekonomi och bostadsekonomiska frågor.
Det statsråd som är chef för Finansdepartementet kallas finansminister. Nuvarande finansminister är Magdalena Andersson. Finansmarknads- och bostadsminister samt biträdande finansminister är Per Bolund. Civilminister är Lena Micko. Därutöver finns ett tjugotal politiska tjänstemän, bland annat statssekreterare och politiskt sakkunniga. Finansdepartementets lokaler ligger i kvarteret Loen i Stockholm. Under många år huserade Finansdepartementet i kvarteret Björnen, som bland annat omfattar Adelcrantzka palatset, som för närvarande (hösten 2018) inrymmer Statsrådsberedningen samt delar av Justitiedepartementet och Förvaltningsavdelningen.
Innehåll
Historik[redigera | redigera wikitext]
Innan Finansdepartementet inrättades sköttes ett flertal av dess frågor i den år 1713 inrättade Handelsexpeditionen, men 1773 fördes många av dess frågor över till den då nyinrättade Handels- och finansexpeditionen.
Finansdepartementet inrättades i samband med 1840 års departementsreform. På grund av den centrala naturen för dess ärenden, har posten som dess departementschef alltid betraktats som en av de tyngsta posterna i regeringen.
Departementet avskaffades efter valet 1976 och dess uppgifter delades upp på ett ekonomidepartement och ett budgetdepartement. Dessa två departement slogs dock åter samman till ett finansdepartement efter valet 1982.
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Finansdepartementet består av nio avdelningar: budgetavdelningen, ekonomiska avdelningen, skatte- och tullavdelningen, internationella avdelningen, finansmarknadsavdelningen, avdelningen för offentlig förvaltning, avdelningen för samhällsplanering och bostäder, rätts- och stabsavdelningen samt kommunikationsavdelningen. Varje avdelning leds av en avdelningschef, vanligen ett finansråd. Samtliga avdelningar utom rätts- och stabsavdelningen och kommunikationsavdelningen är indelade i mindre enheter som leds av enhetschefer som har titeln departementsråd.
Statsråd[redigera | redigera wikitext]
Finansminister[redigera | redigera wikitext]
Övriga statsråd vid Finansdepartementet[redigera | redigera wikitext]
Statssekreterare[redigera | redigera wikitext]
Statssekreterare åt finansministern sedan 2006[redigera | redigera wikitext]
- Hans Lindblad 2006–2013
- Per Jansson 2006–2009
- Ingemar Hansson 2006–2010
- Susanne Ackum 2010–2014
- Hans Lindberg 2010–2014
- Michael Lundholm 2013–2014
- Max Elger 2014–
- Karolina Ekholm 2014–2019
- Charlotte Svensson 2014–2016
- Leif Jakobsson 2016–
- Emma Lennartsson 2020-
Övriga statssekreterare på Finansdepartementet sedan 2006[redigera | redigera wikitext]
- Dan Ericsson 2006–2010, åt finansmarknadsminister Mats Odell.
- Urban Funered 2007–2007, åt finansmarknadsminister Mats Odell.
- Urban Karlström, 2007–2010 åt finansmarknadsminister Mats Odell.
- Erik Thedéen 2010–2014, åt finansmarknadsminister Peter Norman.
- Johanna Lybeck Lilja 2010–2014, åt finansmarknadsminister Peter Norman.
- Ulf Holm 2014–, åt finansmarknads– och konsumentminister Per Bolund.
- Annelie Roswall Ljunggren 2014–2017, åt civilminister Ardalan Shekarabi.
- Alejandro Firpo 2017–2019, åt civilminister Ardalan Shekarabi.
- Elin Olsson 2019–, åt finansmarknads– och bostadsminister Per Bolund.
- Malin Quick Oljelund 2019–, åt civilminister Lena Micko.
Budgetchefer[redigera | redigera wikitext]
- Lars Lindmark 1961–1965
- Kjell-Olof Feldt 1965–1967
- Bo Jonas Sjönander 1967–1970
- Pierre Vinde 1970–1974
- Ingen uppgift 1974–1976
- Bengt Johansson 1976
(Mellan 1976 och 1982 var budgetchefen placerad vid Budgetdepartementet)
- Björn Eriksson 1983
- Bill Fransson 1983–1984
- Michael Sohlman 1985–1987
- Inga-Britt Ahlenius 1987–1993
- Jörgen Holmquist 1993–1997
- Eva Lindström 1997–2003
- Ulf Bengtsson 2003–2008
- Urban Hansson Brusewitz 2009–2016
- Åke Nordlander 2016–
Myndigheter[redigera | redigera wikitext]
Finansdepartementet har 57 myndigheter inordnade under sig[2]:
- Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
- Arbetsgivarverket
- Bokföringsnämnden
- Ekonomistyrningsverket
- Fastighetsmäklarinspektionen (FMI)
- Finansinspektionen
- Finanspolitiska rådet
- Forskarskattenämnden
- Fortifikationsverket
- Kammarkollegiet
- Konjunkturinstitutet
- Konsumentverket
- Krigsförsäkringsnämnden
- Kronofogdemyndigheten
- Lotteriinspektionen
- Länsstyrelserna (21 stycken)
- Miljömärkning Sverige AB
- Offentliga sektorns särskilda nämnd
- Pensionsmyndigheten
- Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut
- Resegarantinämnden
- Riksgälden
- Skatterättsnämnden
- Skatteverket
- Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor
- Sparbankernas säkerhetskassa
- Statens ansvarsnämnd
- Statens bostadskreditnämnd
- Statens fastighetsverk (SFV)
- Statens personadressregisternämnd
- Statens servicecenter
- Statens skaderegleringsnämnd
- Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd
- Statens tjänstepensionsverk (SPV)
- Statens överklagandenämnd
- Statistiska centralbyrån
- Statskontoret
- Tullverket
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018.
- ^ Myndigheter m.m. Arkiverad 7 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine. Regeringskansliets webbplats, besökt 2010-10-03
