Finansdepartementet
- Denna artikel handlar om ett ministerium i Sverige. För motsvarigheter i andra länder, se Finansministerium.
| Finansdepartementet | |
 | |
| Underordnad | Regeringskansliet |
|---|---|
| Ansvarigt statsråd | Mikael Damberg |
| Organisationstyp | Departement |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-3831 |
| Föregångare | Handels- och finansexpeditionen |
| Inrättad | 16 maj, 1840 |
| Instruktion | SFS 1996:1515 (lagen.nu) |
| Webbplats | www.regeringen.se |
Finansdepartementet (Fi),[1] som ingår i Regeringskansliet, är den svenska regeringens organ i ekonomisk-politiska frågor. Departementet sysselsätter cirka 470 personer inom områdena ekonomisk politik, statsbudget, skatter, sociala avgifter, spelfrågor, ekonomiskt samarbete i Europeiska unionen (EU), Ekonomiska och monetära unionen (EMU), finansmarknad, statlig förvaltningspolitik, kommunekonomi, läns- och regionekonomi och bostadsekonomiska frågor.
Det statsråd som är chef för Finansdepartementet kallas finansminister. Nuvarande finansminister är Mikael Damberg. Finansmarknadsminister och biträdande finansminister är Max Elger. Civilminister är Ida Karkiainen. Därutöver finns ett tjugotal politiska tjänstemän, bland annat statssekreterare och politiskt sakkunniga. Finansdepartementets lokaler ligger i kvarteret Loen i Stockholm. Under många år huserade Finansdepartementet i kvarteret Björnen, som bland annat omfattar Adelcrantzka palatset, som för närvarande (hösten 2018) inrymmer Statsrådsberedningen samt delar av Justitiedepartementet och Förvaltningsavdelningen.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Innan Finansdepartementet inrättades sköttes ett flertal av dess frågor i den år 1713 inrättade Handelsexpeditionen, men 1773 fördes många av dess frågor över till den då nyinrättade Handels- och finansexpeditionen.
Finansdepartementet inrättades i samband med 1840 års departementsreform. På grund av den centrala naturen för dess ärenden, har posten som dess departementschef alltid betraktats som en av de tyngsta posterna i regeringen.
Departementet avskaffades efter valet 1976 och dess uppgifter delades upp på ett ekonomidepartement och ett budgetdepartement. Dessa två departement slogs dock åter samman till ett finansdepartement efter valet 1982.
Organisation[redigera | redigera wikitext]
Finansdepartementet består av nio avdelningar: budgetavdelningen, ekonomiska avdelningen, skatte- och tullavdelningen, internationella avdelningen, finansmarknadsavdelningen, avdelningen för offentlig förvaltning, avdelningen för samhällsplanering och bostäder, rätts- och stabsavdelningen samt kommunikationsavdelningen. Varje avdelning leds av en avdelningschef, vanligen ett finansråd. Samtliga avdelningar utom rätts- och stabsavdelningen och kommunikationsavdelningen är indelade i mindre enheter som leds av enhetschefer som har titeln departementsråd.
Statsråd[redigera | redigera wikitext]
Finansminister[redigera | redigera wikitext]
Övriga statsråd vid Finansdepartementet[redigera | redigera wikitext]
Statssekreterare[redigera | redigera wikitext]
Statssekreterare åt finansministern sedan 2006[redigera | redigera wikitext]
- Hans Lindblad 2006–2013
- Per Jansson 2006–2009
- Ingemar Hansson 2006–2010
- Susanne Ackum 2010–2014
- Hans Lindberg 2010–2014
- Michael Lundholm 2013–2014
- Max Elger 2014–2021
- Karolina Ekholm 2014–2019
- Charlotte Svensson 2014–2016
- Leif Jakobsson 2016–2020
- Emma Lennartsson 2020–2021
- Fredrik Olovsson 2020–
- Elin Eliasson 2021–
- Tora Hansjons 2021–
Övriga statssekreterare på Finansdepartementet sedan 2006[redigera | redigera wikitext]
- Dan Ericsson 2006–2010, åt finansmarknadsminister Mats Odell.
- Urban Funered 2007–2007, åt finansmarknadsminister Mats Odell.
- Urban Karlström, 2007–2010 åt finansmarknadsminister Mats Odell.
- Erik Thedéen 2010–2014, åt finansmarknadsminister Peter Norman.
- Johanna Lybeck Lilja 2010–2014, åt finansmarknadsminister Peter Norman.
- Ulf Holm 2014–2021, åt finansmarknads– och konsumentminister Per Bolund och 2021 åt finansmarknadsminister Åsa Lindhagen.
- Annelie Roswall Ljunggren 2014–2017, åt civilminister Ardalan Shekarabi.
- Alejandro Firpo 2017–2019, åt civilminister Ardalan Shekarabi.
- Elin Olsson 2019–2021, åt finansmarknads– och bostadsminister Per Bolund.
- Malin Quick Oljelund 2019–2021, åt civilminister Lena Micko.
- Therese Pelow 2021–, åt finansmarknadsminister Max Elger.
- Annika Andersson Ribbing 2021–, åt civilminister Ida Karkiainen.
Budgetchefer[redigera | redigera wikitext]
- Lars Lindmark 1961–1965
- Kjell-Olof Feldt 1965–1967
- Bo Jonas Sjönander 1967–1970
- Pierre Vinde 1970–1974
- Ingen uppgift 1974–1976
- Bengt Johansson 1976
(Mellan 1976 och 1982 var budgetchefen placerad vid Budgetdepartementet)
- Björn Eriksson 1983
- Bill Fransson 1983–1984
- Michael Sohlman 1985–1987
- Inga-Britt Ahlenius 1987–1993
- Jörgen Holmquist 1993–1997
- Eva Lindström 1997–2003
- Ulf Bengtsson 2003–2008
- Urban Hansson Brusewitz 2009–2016
- Åke Nordlander 2016–
Myndigheter[redigera | redigera wikitext]
Finansdepartementet har 60 myndigheter inordnade under sig[2]:
- Allmänna reklamationsnämnden (ARN)
- Arbetsgivarverket
- Bokföringsnämnden
- Boverket
- Ekonomistyrningsverket
- Fastighetsmäklarinspektionen (FMI)
- Finansinspektionen
- Finanspolitiska rådet
- Forskarskattenämnden
- Fortifikationsverket
- Kammarkollegiet
- Konjunkturinstitutet
- Konsumentverket
- Krigsförsäkringsnämnden
- Kronofogdemyndigheten
- Lantmäteriet
- Länsstyrelserna (21 stycken)
- Miljömärkning Sverige AB
- Offentliga sektorns särskilda nämnd
- Pensionsmyndigheten
- Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut
- Riksgälden
- Skatterättsnämnden
- Skatteverket
- Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor
- Sparbankernas säkerhetskassa
- Spelinspektionen
- Statens ansvarsnämnd
- Statens fastighetsverk (SFV)
- Statens personadressregisternämnd
- Statens servicecenter
- Statens skaderegleringsnämnd
- Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd
- Statens tjänstepensionsverk (SPV)
- Statens överklagandenämnd
- Statistiska centralbyrån
- Statskontoret
- Tullverket
- Upphandlingsmyndigheten
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018.
- ^ Myndigheter m.m. Arkiverad 7 juni 2009 hämtat från the Wayback Machine. Regeringskansliets webbplats, besökt 2010-10-03