Användardiskussion:Leif Stenberg

Välkommen till Wikipedia!

Jag såg att du inte blivit ordentligt välkomnad hit till Wikipedia än. Alltså:

Varmt välkommen till Wikipedia på svenska! Hoppas att du kommer att trivas här.

Eftersom du redan har varit här ett tag, så känner du säkert redan till nybörjarkursen, Deltagarportalen, FAQn, sidan för frågor om Wikipedia, hur och när man signerar och annat som vi brukar upplysa nybörjare om.

Om det är något du undrar över, så går det fint att kontakta mig genom att klicka här. — Mvh //Wasell 19 december 2006 kl. 13.29 (CET)

Att skriva under på diskussionssidor

Tjenixen! Wikipedia har ett specialsätt för att skriva under på diskussionssidor: man skriver fyra tilden, ~~~~. När man sparar sidan, omvandlas det till "underskrift" med datum/tidsstämpel och länk till den egna användarsidan - mycket praktiskt. (Det och lite mera finns beskrivet på Wikipedia:Signera diskussionsinlägg.) // habj 20 december 2006 kl. 23.58 (CET)

Skriv encyklopediskt

"Missbrukare och försäljare av hasch sprider gärna påståendet att hasch är en lätt drog." är ett textboksexempel på hur man inte ska skriva i en encyklopedi. Är detta en text som du kan se framför dig skrivet i tillexempel nationalencyklopedin? Nej, för den är fullspäckad med personliga vinklingar, innehåller ingen källbaserad fakta, etc. etc. Det är inte lätt att skriva neutralt, och jag hävdar inte på något sätt att jag är expert på det, men din text i Hasch var inte alls neutral. Det är bra att du försöker fixa till artikeln, men snälla, försök göra det på ett neutralt och stabilt sätt. » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 26 februari 2007 kl. 19.36 (CET)

"I verkligheten en mycket förädisk drog som ger mycket kraftigta negativa förändringar av hela personligheten" är också ett exempel på en text helt utan källor, och med en mycket oseriös och överdriven/personligt influerad ton » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 26 februari 2007 kl. 19.37 (CET)

Signera

På Wikipedia är det kutym att signera sina inlägg på diskussionssidor. Du signerar genom att avsluta ditt inlägg med fyra tilde (~~~~) eller klicka på i verktygsfältet ovanför redigeringsrutan. Då skapas automatiskt en länk till din användarsida med tidsstämpel när du publicerar ditt inlägg. På så sätt blir det lättare för andra användare att se vem som har skrivit vad i diskussionen. » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 26 februari 2007 kl. 20.16 (CET)

Källor

Att bara ange en hemsida som källa så som du gör är samma sak som ingen källa. Att tvinga den som ska kontrollera uppgifterna att spendera timmar på att leta fram informationen gör ingen glad. Om ingen källa anges till ändringarna i LVU kommer stycket att klippas bort. --Bongoman 26 februari 2007 kl. 20.47 (CET)

Användarsida

Hus

Hej!

Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, det är också en community. Om du vill, får du gärna skriva litet om dig själv på din användarsida (Användare:Leif Stenberg), så lyser den inte röd i bevakningslistor, artikelhistorik och när du signerar diskussionsinlägg. Att skapa en användarpresentation är valfritt och behöver inte innehålla personuppgifter, men det är trevligt om du berättar något om vad du vill göra på Wikipedia.

» ågязи_{(disk.|bidr.)} den 28 februari 2007 kl. 18.19 (CET)

Tabba in som svar

Ta en titt vad jag gjorde här. När du svarar kan du använda ett kolon för att tabba in svaret ett steg, så syns det vad du svarar på. Fler kolon ger fler steg inåt. Testa gärna i Wikipedia:Sandlådan :) » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 3 mars 2007 kl. 12.50 (CET)

Kolla även detta. När du lägger till källor är det bäst att använda <ref>-taggar, på det sättet läggs dom automatiskt in som en lista där <references/> ligger » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 3 mars 2007 kl. 12.53 (CET)

Du verkar inte ha greppat tekniken riktigt. Jag demonstrerar, detta jag skriver nu är ett "svar" på det som står över

Detta är ett svar på det över - från "kalle"

Detta är ett svar på kalles inlägg

Detta är ett svar till första inlägget med bara en tabb, och har inget med kalles inlägg att göra

Hoppas du förstår » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 4 mars 2007 kl. 21.32 (CET)

ATC på din förstasida

Vill påpeka att ATC är en förgreningssida, så det framgår inte vad din sambo är expert på :) » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 4 mars 2007 kl. 23.37 (CET)

Hedemora

Hej! Bra att du lägger in lite politikinfo i Hedemora kommun då och då. Jag hade för mig att ingen satt på SD:s plats i fullmäktige, men var inte 100 på det, så det var bra att nån som har mer koll la in det! Jag ska försöka engagera mig mer i Hedemora kommun och övriga södra Dalarna, men just nu tar Hedemora upp mer av mitt tankeutrymme. Jag har frågat en man på kommunen om Hedemoras kommunvapen också, vilket som är mest rätt av den smala och den breda, så när jag får svar kanske vi äntligen kan få upp det på svwp.

Allt gott /Vivo 9 mars 2007 kl. 00.05 (CET)

Cannabis

Trevligt att du deltar i editeringen av cannabis. Men jag tog bort: "Sammantaget ledde dessa åtgäder till en nedgång i bruket av cannabis under 1930-talet." Se Diskussion:Cannabis för motivering. Jag tror du missuppfattat statistiken. Det går tillexempel mot hur jag uppfattade dokumentären Grass. /Steinberger 10 mars 2007 kl. 21.05 (CET)

Cannabis-edit

[1] - Snälla försök skriva dina inlägg i en mer encyklopedisk ton. För det första behöver man inte påpeka att en artikel i The British Journal of Psychiatry är vetenskaplig, för det andra stavas det "schizofreni", och för det tredje, försök skriva neutralt. Att lägga in en kort och nonchalant mening i slutet med texten "ju tidigare desto större risk." är knappast encyklopediskt. Du kan formulera dig som "enligt rapporten så...", och dessutom peka gärna närmare på var i länken det står att läsa, så man slipper läsa igenom hela sidan för att kontrollera källan » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 11 mars 2007 kl. 12.12 (CET)

"The earlier the age of onset of cannabis use, the greater the risk for psychotic outcomes." Enligt källan.

Du kan väl engelska? "psychotic outcomes" är inte engelska för "schizofreni" » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 11 mars 2007 kl. 13.24 (CET)

Angående Blandmissbruk

Se Diskussion:Blandmissbruk. Brukar du förvanska innehållet i källorna på det sättet? /Steinberger

Svar: Se diskussion för ordet Blandmissbruk16 mars 2007 kl. 13.57 (CET)/Leif Stenberg

Respons önskas

Meningen du la till på narkotikabrott är förbryllande. För har du kilon av nästan vilken drog som helst är det förmodligen grovt narkotikabrott. Det är nästan mer relevant att tala om vad man kan ha kilon av utan att det nödvändigtvis blir grovt (som cannabis och khat). Men hur relevant är det? Hade du något speciellt i tankarna när du skrev till det? Svara gärna på Diskussion:Narkotikabrott som jag har under bevakning eller ta bort meningen om du bara hade hjärnsläpp. »SteiNbergER^d_b 21 mars 2007 kl. 20.01 (CET)

Det jag hade i tankarna var speciellt ett speciellt fall som gällde en mer ovanligs substans än cannabis och där det tydligt framgick att åklagaren tänkte i kronor för att komma fram till staffet.

Kvantiteten kg är nog inte så lyckad, som du helt riktigt påpekade. Det är nog en "yrkesskada" från en branch där mycket räknas i kilo.22 mars 2007 kl. 00.01 /Leif Stenberg

Jag ändrade lite, hoppas det blev lite mer som du tänkte från början. Jag la också till att de tar hänsyn till drogen relativa farlighet, utsätta kunder för extra risk genom mycket föroreningar ect. »SteiNbergER^d_b

Skriv under rätt rubrik. Cannabiskultur handlar om nutidshistoria. »SteiNbergER^d_b PS. Att bara säga att det cannabisanvändningen sjunkit sen de började med narkotikatest i skolan är lite tunt, ta med varför de införde det från första början. Annars blir det lätt obegripligt. DS.

Enligt Wikopedias priciper kan man börja skriva om en sak om man känner till en del pusselbitar men inte allt. Jag uppfattade artikeln som trovärdig.25 mars 2007 kl. 22.07 (CEST)Leif Stenberg

Den kan mycket väl vara trovärdig, även om just drugnews skall tas med en extra nypa salt genom att dess huvudmän är så insyltade i den nuvarande narkotikapolitiken. Men utvecklar man inte bakgrunden blir det märkligt. Både du (?) och jag vet att bland high school-elever så är det nånstans 40%-50% som testat cannabis. Skriver man bara hur hård narkotikapolitik de har i USA och att de lyckas få ner testandet/användningen med narkotikatester så blir det ganska missvisande. Tänk på att artikeln skall vara skriven för de utan några förkunskaper eller insikter i narkotikasituationen i nordamerika. »SteiNbergER^d_b

Suck, ovanför dessa rader berättas om att USA haft lagar mot cannabis sedan 1937 som sedan förnyats i olika omgångar osv. Din egen kommentar tyder på att du betraktar uppgifterna i artikeln som trovädriga . Så varför strök du ??25 mars 2007 kl. 22.50 (CEST)~

Första gången strök jag av två orsaker. a) Fel ställe, även cannabiskultur tar upp USA och det borde hamna där. b) Obegripligt utan förkunskap.

Andra gången var det Notwist, så du får fråga honom. Men han verkar ha tyckt att det var på fel ställe, men motsatt min uppfattning. Jag har aldrig hävdat att det inte var trovärdigt eller osant att de lyckas få ner narkotikakonsumtionen bland skolelever i USA med narkotikatest. Det verkar tvärtom helt logiskt och motsatsen vore anmärkningsvärd. »SteiNbergER^d_b

Jag har sett dubbla åsikter angående ökad THC-halt: a) en förmodat högre risk för psykoser och andra psykiska biverkningar, vilket ses som negativt b) minskad risk för problem med andningsorganen genom relativt mindre tjära vid samma berusningsgrad, vilket ses som positivt. Vilka är åtgärderna de diskuterar i Nederländerna och vilka diskuterar dessa åtgärder? Ser de det som ett problem eller som en fördel att THC-halten ökar? Vill de kanske förbjuda lågpotent cannabis för rekrationellt och medicinskt bruk? Jag tror du såg det som självklart vad som menades när du skrev till [2], men det är det inte. »SteiNbergER^d_b

---

Jag tog bort motionen du la in som källa för att gränsneddragningarna bidrog till ökad prevalens av cannabisbruk. Jag har några invändningar. Den är inte explicit i att den bidrog till en ökning, den är snarare än källa för att gränserna togs ned. Vad jag förstått har EU-inträdet beskyllts för mycket, men i själva verket verkar bara spela en biroll. Många av förändringarna i början av 90-talet beskylls orättvist på EU. Personligen tror jag faktiskt intresset som kommit genom internet och fler mediekanaler är viktigare än gränsrivning t.ex. EU-inträdet har nog mest lett till lägre priser skulle jag tro. Även om den ökade efterfrågan och tillgången ömsom driver varandra... »SteiNbergER^d_b 16 april 2007 kl. 19.30 (CEST)

Angående vad du skrev på min diskussionssida.

Jag förstår inte vad du menar. Du svarade på Notwist fråga till mig. Men svaret verkar snarare ha att göra med de senaste turerna med lundapsykologen Lundqvist. Men inte ens då förstår jag riktigt vad du menar... Det vore föresten trevligt om du kunde vara lite delaktig och svara på min kritik under diskussion:cannabis så vi kan vara lite konstruktiva. Jag vill ändra mycket av det du skrev, men jag vill gärna diskutera först så kanske vi kan komma överens om några neutrala formuleringar istället för att redigeringskriga med varandra. »SteiNbergER^d_b

Vad tycker du?

Du är engagerad i cannabisartiklarna. Vad tycker du om planerna på att flytta ut delar till enskilda artiklar? Har du invändningar mot konceptet som lades fram på diskussion:cannabis#uppbrytning!? Det är inte mer än rätt att du skall få lämna synpunkter. Även om jag ofta ändrar i det du skriver så är det inget fel i ditt engagemang. Det har du min respekt för. »SteiNbergER^d_b

Du eftersökte info om cannabisbrukets omfattning

Mobilisering mot narkotika gav ut skriften Är cannabis ofarligt?, det finns intressant information om nivåerna i i europeiska länder i den (förutom massa annat). WHO World Drug Report 2006 (Full report) innehåller ett långt kapitel om smugglingsleder, odlingsställen och bruk internationellt. Jag såg också att WHO motiverar sin inställning i frågan. »SteiNbergER^d_b

ang skadeverkningar

Saker tas upp dubbelt i skadeverkningar, jag försökte skriva så det inte blev upprepningar. Angående den stora amerikanska psykiatriorganisationen så står det tidigare. Beroendet där för cannabisberoendesyndrom och som det står i texten drabbas runt hälften av dagligbrukarna. Det finns fler sådana exempel. »SteiNbergER^d_b

Nu tog visst Bongoman bort det, men det stod en del intressant. Men återställ bara inte raderingen. Lägg den info som inte tas upp eller framgår i texten som det är och infoga där det logiskt hör hemma. Vi får nog snart börja med underrubriker för att göra den mer läsvänlig och det blir lättare att göra det då. »SteiNbergER^d_b

POV

Kollade dina redigeringar för idag, den 1 april. Du skriver bland annat att WHO år 1997 ansåg att mer forskning behövs. Det är sant, rapporten är från dess, men när du skriver så förstår du väl att du får det att låta som att WHO inte längre anser att någon forskning behövs? Det låter ju som att det enbart var då man tyckte så.

Du skriver även följande; "På 1930-talets sågs dock filmerna av ganska få personer". Har du någon källa för detta? I mina ögon sitter du bara och försvarar filmen, och påpekar för läsaren att filmerna underminerat förtroendet för drogpolitiken, som det naturligtvis inte är något fel på, och att det är därför alla är så "förvirrade" över drogens lätthet.

Jag tycker helt enkelt du borde tänka över vad du skriver lite mer, och försöka se hur det faktiskt ser ut. Jag tycker dina texter ibland har en något irriterande underton av drogrestriktion, och det är inget som hör hemma här. Det är tänkt att vi ska bygga en encyklopedi, inte vara något språkrör för varken drogliberal eller drogpolitiksförsvarande propaganda. » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 1 april 2007 kl. 21.23 (CEST)

a)Källan till påståendet om filmen Reefere Madness är Wikipedias engelska version

"however, soon after the film was shot, it was purchased by producer Dwain Esper, who recut the film for distribution on the exploitation circuit.[1] The film never gained an audience until it was rediscovered in the 1970s and gained new life as a piece of unintentional comedy among cannabis smokers.[1][2] Today, it is considered a cult film.". Jag har även läst det som står på sid 181 i UNODC-rapporten om referee madness.

Jag har lite svårt att förstå din kommentar om WHO. Organisationer med forskare brukar aldrig tycka att man har forskat färdigt om deras specialområde. Forskarna hittar alltid en ny vinkel de vill veta mer om.

Om du läste det på ENWP, skriv det som står på engelska wikipedia då! Du kan ju inte bara skriva "Den sågs av få personer", liksom, jaha? Varför sågs den av få personer? Vad är källan? Hade du skrivit allt det du skrev ovanför här nu hade det ju aldrig vart nåt problem.

En annan grej, texten jag tog bort nu, [3], jag vet inte om det är du som lagt in den men den är ännu ett exempel på formuleringar som förstör artikeln. Det 100 % äkta okällbelagt fluff som lika gärna kunde vart ihopljuget av vem som helst » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 5 april 2007 kl. 00.17 (CEST)

Källan till den sista meningen är rapporten från UNOCD som refereras länger ned, det framgår om man läser längre ned på sidan där jag lagt en referens till källan. Att psykokativa substanser i cannbis eller nedbrytningsprodukter på något sätt binds i kroppen under en viss tid kan inte vara en bluff, i så fall skulle man inte kunna avslöja cannabis användning i flera dagar eller veckor efter att användingen upphört.

Du skriver "och avsöndras under lång tid". Bara för att något lagras betyder inte det att det "avsöndras". Sluta dra dina egna slutsatser, fruktansvärt enerverande. » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 7 april 2007 kl. 13.22 (CEST)

Det är jag och inte LS som är skyldig till den tolkningen. Och ja, den var dum utan förklarande kontext. »SteiNbergER^d_b

Lär dig Svenska!

Ur FHIs rapport: Vetenskapliga studier har dock visat att syndromet helt enkelt är uttryck för kronisk cannabisberusning. Inte minst den kontinuerliga påverkan på kognitiva funktioner resulterar i ett... bla bla Okej, mer än så behöver man inte för att kunna förstå sammanhanget. Ordet "kontinuerliga" är viktigt och betyder närmast "utan uppehåll". Tar man det ihop med kunskap om hur länge ruset sitter i blir det uppenbart att det inte alls är dagligt intag som är av betydelse, det är det kontinuerliga intaget, då personen lever i ett rus varje vaken minut. Det är uppenbart att de måste inta det från morgon till kväll. Du påstod att jag försvanskade FHI och UNDOC men jag tycker det verkar vara tvärt om, du som missförstår och framhärdar i det. Vad har du för belägg för att berusningen sitter i längre än några timmar? »SteiNbergER^d_b

Din definition av kronisk berusning är inte densamma som den den defenition som UNOCD: s och Folkhälsoinstitutet använder. Du väljer att utgå från när haschrökaren upplever att han är berusad. UNOCD: s och Folkhälsoinstitutet tar sin utgångspunkt i hur cannabisanvändaren uppträder sett med omvärldens ögon. Människor som inte röker hasch har reagerat på hur de tunga hashrökarnas uppträder även dagar de inte rökt någoting alls, till ex när de är under behandling. Att texten bör läsas med utgångspunkt från hur omgivningen upplever cannbisbrukaren framgår av berättelsen om hur bereppet amotivation fick en vidare spridning. /Leif Stenberg

Jag förstår inte alls UNDOC och FHI så; berusning är berusning och inte efterklingande effekter. Att cannabis har effekt även mycket lång tid efter intag och att flashbacks och annat förekommer är helt klart. Men berusning är en annan sak. Jag har inte sett något där de talar om berusning under längre tid. I den här [4] undersökningen refereras mycket forskning på området. I forskningsvärden verkar man dela upp effekterna mellan acute och residual. De kraftiga effekterna efter det akuta ruset (berusningen) avtar relativt snabbt. Därimot kan man mäta funktionsnedsättningar under upp till 24 timmar hos piloter i flygsimulatorer (residual) och överhuvudtaget verkar all effekt ebba ut efter 12-24 timmar vid lättare intag och över huvudtaget är alla mätbara avvikelserna från kontrollgruppen borta efter 48 timmar (annat en hos de med över 20 års bruk som storkonsument). Man borde anta att berusning är akuta effekter och inte efterklingande effekter. Om inte annat så just för att de som rökt själva skall känna igen sig i vad som skrivs. Om man menade både och så borde man tala om efterföljande effekter i allmänhet och inte berusning. Jag förstår det som skrivs som att personerna kontinuerligt fyllt på med THC så aldrig kroppen kommer ut ur det akuta ruset. Inte att de alltid upplever eftersläpande effekter av cannabis. »SteiNbergER^d_b

Jag håller med dig om att UNOCD språkbruk kunde vara tydligare pch mer pedagogiskt. Vad gäller kontinuerliga effekter så tänker jag så här. Om en person är får påvisbara effekter i upp till 24 timmar och sedan fyller på detta en till två gånger per dygn så ... i vilket tillstånd befinner han sig då? Om han rökte tobak skulle rökning av en cigarett till frukosten och en eller ett par på kvällen ses som en väldigt liten konsumtion för att vara en rökare. Jag undrar föresten hur många joints eller motsvarande som de regelbunda cannabisförbrukarna drar i sig på en vecka./LS

Jag framhärdar, UNODC är inte så otydlig heller: Amotivation var ett tidigt försök att beskriva effekterna av cannabisbruk. Det går dock inte att föra i bevis och är olika förekommande beroende på kultursfär ect. Förmodligen handlar det om en pågående berusning hos frekventa brukare.

Det har jag dåligt med belägg för, men det verkar plausibelt och stämmer med vad jag läst, hört och sett. Det är dock svårt att säga hur mycket en typisk cannabiskonsument intar då jag inte vet proportionerna mellan de två typiska grupper jag tycker mig upptäckt: De som röker efter jobbet eller skolan, och de som röker från morgon till kväll. Den tidigare ligger nog någonstans 7-30 jointar i veckan (mellan 5 och 20 gram). Den senare kan nog komma upp i mot och över 100 jointar (förmodligen från 30 gram och uppåt). Den tidigare är förmodligen delaktig i någon cannabiskultur med sina sociala normer kring handhavnade av cannabis. Den andra är det inte, antingen är de naiva inför konsekvenserna eller så umgås de i kretsar där människor är socialt utslagna, beroende eller kriminella, där det helt enkelt inte ställs så stora krav på prestationer och det är helt normalt att alltid vara borta. »SteiNbergER^d_b

Nils Bejerot

Sett att du har intresse i Nils Bejerot artikeln. Jag antar du tycker artikeln känns orättvis. Jag tror den känns så för att man inte får sagt något om hans person (uppväxt, utbildning, politiska engagemang ect). Om du vill förändra helhetsintrycket av artikeln tror jag man måste ha med det. Jag hittade några uppslag om du är intresserad: [5] och boken Minnesbilder på hemsidan... ja du vet. Överhuvudtaget sätta in hans uttalanden i ett historiskt sammanhang på ett annat sätt. Bästa hälsningar. »SteiNbergER^d_b 15 april 2007 kl. 03.47 (CEST)

Snälla

Signera! Alla kan missa nån gång, men korrigera det då! Det är ganska jobbigt att behöva sitta och rensa upp efter andra, och det är inte första gången » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 16 april 2007 kl. 14.20 (CEST)

Dina redigeringar

Jag kollar igenom dina redigeringar idag, och jag har lite synpunkter [6]

1. Det finns ingen källa till att innehavet är max 5 gram. Var har du fått informationen ifrån? Det finns inte heller någon källa till att odling av cannabis är olagligt i Holland - hur ska jag som läsare veta om det är sant eller om det är något du "tror"?
2. Du säger att en undersökning är "uppmärksammad och kritiserad". Uppmärksammad av vem? Kritiserad av vem? Alla undersökningar möter kritik, det är helt ointressant. Det intressanta är vad kritiken består i, och vilka som ger den.

Jag skulle uppskatta om du tänker på detta i framtiden och korrigerar det, annars kommer jag återställa dina ändringar » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 17 april 2007 kl. 14.20 (CEST)

Jag ändrade innan jag fick ditt meddelande ordet uppmärksammad till publicerad, dvs publicerad i en en tidskrift som brukar publicerar förhandsgranskade rapporter. 17 april 2007 kl. 14.37 (CEST)~

Vilken tidsskrift? Du anger fortfarande inga källor. Dessutom, än en gång, signera rätt. Du gör det med fyra (4) tilde, ~~~~ » ågязи_{(disk.|bidr.)} den 17 april 2007 kl. 14.42 (CEST)

??? Du raderade ju själv källan, dvs, fotnoten dvs tidningen Counterpunch där en viss Fred Garnder, som påstås vara anhängare av medicinsk användning av cannabis, var mycket kritisk mot rapporten. Leif Stenberg 17 april 2007 kl. 14.59 (CEST)

Kolla mer noggrant. Det var jag som raderade källan, inte Notwist. Jag har motiverat mig i Diskussion:Cannabis. »_steinberger^d_b 17 april 2007 kl. 15.12 (CEST)

[7] [8] [9] Sluta agera demonstrativt. Det finns diskussionssidor. »_steinberger^d_b 18 april 2007 kl. 23.09 (CEST)

Hej!

• [10] Bra, nu är det ingen historiekonflikt längre. »_steinberger^d_b

"i Nederländerna"

Skärp dig! Det är ju inte ens sant att skunk uppkommit i Nederländerna. Enligt "andra källor" kommer den från USA. Förövrigt så har du inte svarat på diskussionsinlägget, som du uppenbarligen läst, något jag ser fram mot. »_steinberger^d_b

Jag har begärt medling (Wikipedia:Medling) angående Skunk (drog). Syftet var att någon annan orelaterad skall komma med synpunkter då vi inte verkar komma överens om artikelns framtida öde (vi verkar även befinna oss längre ifrån varandra än i några av de andra artiklarna vi hållit på med). Jörgen B verkar vilja vara villig att kolla på det och komma med kommentarer. Jag har inte haft något att göra med honom tidigare och jag tror inte heller du... »_steinberger^d_b 20 maj 2007 kl. 00.13 (CEST)

"och har förhållandevis mindre problematiskt missbruk än bland annat Sverige (som också ligger under EU-medel)"

[11] [12] Vad håller du på med? »_steinberger^d_b 15 maj 2007 kl. 17.42 (CEST)

Vad är källan till texten "och har förhållandevis..." som jag strök. Det finns en källa angiven som hänvisar till statistik från 1980-talet. Jag la till en annan sida i LADIS som hänvisar till statistik från 2001-2005 som mycket tydligt pekar på motsatsen [13]. Den myndighet som publicerat diagrammet har lagt det på den sida de kallar home vilket väl betyder att de tycker att den är viktig och de inte är tveksamma. Hur stämmer den med påstående att Nederländerna har ett mindre problematiskt missbruk? Jämför man dessutom statistiken för 2001-2005 med de gamla uppgifterna från 80 talet ser så är den enda slutsats jag kan dra att missbruket troligen har ökat kraftigt alternativ att det blivit tyngre på grund av högre THC-halt. Hur kan du få det till vara mindre problematiskt ? Leif Stenberg 15 maj 2007 kl. 23.49 (CEST)

Vad pratar du om? Det är bara en av källorna [14] som tar avstamp i 80-talet. Den andra är bär till och med det oväntade namnet "Sveriges lyckade narkotikapolitik" [15] (se sidan 49) och publicerades 2007 (uppgifterna är inte så nya, men det är de senaste). Något säger mig också att det här redan diskuterats till leda i diskussion:cannabis. Frågan är vad du håller på med... Tror du inte vi märker det? Tror du jag nöjer mig med ett orelaterat diagram på Holländska som förklaring? »_steinberger^d_b 16 maj 2007 kl. 00.18 (CEST)

Du anger fortfarande inte något hållbart motiv till orden mindre problematisk drogmissbruk. Exakt vad är det som motiverar detta kategoriska påstående. Leif Stenberg 16 maj 2007 kl. 09.06 (CEST)

Mycket enkelt. Rubriken är "Figure 37: Problem drug use among West & Central European countries (2005 or 2004 or latest year available)" och Nederländerna har lägre andel än Sverige. Hur man kan tolka det på något annat sätt? »_steinberger^d_b 16 maj 2007 kl. 14.49 (CEST)

Helt fel. Enligt den rapport som siffran bygger [16] tabell • Table PDU-2 part (ii). Trends in numbers fotnot nr 38) så exluderar Nederländerna, till skillnad mot Sverige användare av cannabis, extacy och andra droger ur sin statstik om de inte samtidigt är problematiska användare av opiater, crac eller kokain. Med denna statistikfiness försöker Nerderländerna se bättre ut i internationella jämförelser.Leif Stenberg 17 maj 2007 kl. 11.34 (CEST)

Du har dragit för snabba slutsatser. Hur förklarar jag på Diskussion:Cannabis. »_steinberger^d_b 17 maj 2007 kl. 16.46 (CEST)

Begäran om medling

Steinberger har bett om medling mellan h*n och dig avseende artikeln Skunk (drog). Du får mycket gärna svara på detta, på Wikipedia:Medling#Skunk (drog).

Med vänlig hälsning, Jörgen B 22 maj 2007 kl. 11.51 (CEST)

Med angående [17] så tror jag Joergen B vill veta om du accepterar medling eller inte. I varje fall i första hand. »_steinberger^d_b 22 maj 2007 kl. 19.55 (CEST)

Jag har inga invändningar mot att en tredje person har synpunkter. Det jag inte förstått är vad du anser att texten bör vara. Det är ju omöligt att vara medlare om han inte vet vad du anser mer konkretLeif Stenberg 23 maj 2007 kl. 01.59 (CEST)

Jag börjar känna dig nog för att veta att du med vad du skrev menade att du accepterar medling, men det är inte så lätt. Jag tyckte bara i all välmening att du skulle vara mer expicit med det. Ta inte illa upp. I övrigt har jag inget emot att du argumenterar för din sak och jag skall själv utveckla mina resonemang. »_steinberger^d_b 23 maj 2007 kl. 02.11 (CEST)

Medling på svenska wikipedia har inte riktigt funnit ordentliga arbetsformer ännu. Det finns också en möjlig önskan av litet annorlunda slag, nämligen den som beskrivs på sidan Wikipedia:Skaffa åsikter från flera. Enligt min uppfattning bör skillnaden vara att om man får in flera som redigerar eller har åsikter, så går de in i precis samma roll som de ursprungliga redaktörerna; men om man anlitas som "medlare" så är tonvikten litet mer att man försöker hjälpa de ursprungliga parterna att komma överens om hur de bäst redigerar artikeln tillsammans. Det går nog förstås inte att uppehålla en absolut vattentät gräns mellan "åsikter från andra" och "medling"; men det blir som sagt en annorlunda tonvikt.

I vilket fall bör en medling påbörjas först efter att både parterna och medlaren eller medlarna klart sagt ifrån att de vill pröva modellen; den bör då fortgå en begränsad tid, och den bör sedan avslutas. Helst avslutas medlingen för att den har lyckats; men det kan också vara för att någon av parterna (eller medlaren!) inte längre tycker att det är meningsfullt att fortsätta; eller för att den har självdött. Leif Stenberg har helt rätt i att det är bra att ha en uppfattning om vad medlingen gäller i förväg, fast ibland kanske det visar sig värt att utvidga frågorna litet under medlingens gång.

Det ligger ett relativt avgränsat förslag om medling på Wikipedia:Medling#Skunk (drog). Det skulle vara trevligt om du ville förklara om du går med på medling på (preliminärt) de premisserna, Leif, eller om du kan tänka dig medling men vill ha ett annorlunda formulerat syfte, eller om du inte alls vill ha "medling" men gärna Skaffa åsikter från flera. I det senare fallet kanske det är vettigare att ni avstår från medling och i stället på t. ex. Bybrunnen ber fler att engagera sig i redigeringarna.

M. v. h., Jörgen B 23 maj 2007 kl. 15.41 (CEST)

PS. Bortse från det inom parentesen när du kollar vad jag begärt medling om... Skulle det gälla det skulle jag inte begära medling, utan kravla upp ärmarna och börja ändra i artikeln. »_steinberger^d_b 23 maj 2007 kl. 15.53 (CEST)

Vad hände? Blev det aldrig något svar? »_steinberger^d_b 5 juni 2007 kl. 14.12 (CEST)

Ang cannabis

Med den här redigeringen ville jag visa på något som sorgfälligt inte framgått tidigare, att Sverige och Nederländerna kanske har mer gemensamt med varandra såtillvida att de tar narkotikaproblemet på allvar och lägger ner pengar och resurser på att försöka göra något åt det. Det var min huvudanledning, den andra kommentaren om Grekland, bygger på iaktagelser ur en recension av FN-rapporten (som numera är nämnd som en av källorna) som även blandar in demografiska skillnader som en tänkbar förklaringsmodell. Jag tog med det exemplet för att den problematiserar. Du har senare kommit med invändningar mot detta lilla som står om Grekland som jag inte blir riktigt klok på: Först kommer du med obsoleta källor. Sen kommer jag med källorna jag utgick från när jag skrev det. Då kommer du med ett påstående i texten som bara är sant till en del. Jag tar bort det och lägger in en egen brasklapp (som dessutom nästan är en avskrift av en brasklapp som finns i en av källorna). Sen kommer du med ett nytt påstående som vid närmare granskning inte längre är aktuellt.

Inte så att jag tycker avsnittet är genialt på något sätt och färdigt, men jag kan inte se att dina redigeraringar sänker någon klarhet. Vad vill du ha fram? Att FN verkligen har hittat ett linjärt samband mellan stora resurser och hård restriktivtet och låg nivå narkotikaanvändning? »_steinberger^d_b 5 juni 2007 kl. 14.12 (CEST)

Vad skall du göra med skunk? Är det inte efter semestern nu? Steinberger 26 november 2007 kl. 01.19 (CET)

Media

Någon har figurerat i Accent? Dillinger 3 mars 2008 kl. 23.19 (CET)

Läste du...

Det står faktiskt "narkotikamissbruk" i källan jag hittade... vet du något annat? Steinberger 10 april 2008 kl. 14.34 (CEST)

Jag skall bara tillägga att jag i sak tror du har rätt. Har för mig att självaste Baudelaire han med att injicera droger innan han dog. Steinberger 10 april 2008 kl. 14.41 (CEST)

Jag ser uppgiften som osäker. Det är inte Bejerot själv som skrivit utan det är Jan Myrdal som citerar det han minns att Bejerot berättat. Jag tolkat det som att det som Myrdal syftade på var injicerande amfetaminmissbruk.--Leif Stenberg 10 april 2008 kl. 15.05 (CEST)

Seriöst!

[18] Jag tycker inte det ser ut som om du bidrar konstruktivt till wikipedia om du lämnar artiklar så de ser ut på det sättet! Ärlig talat. Har du synpunkter om en artikel eller ytterligare information, och du saknar förmåga att föra in detta i artikeltexten på ett snyggt sätt, ta upp de på artikelns diskussionssida istället! Steinberger 28 maj 2008 kl. 11.47 (CEST)

Innan jag började ändra bestod artikeln i viktiga delar av indirekta citat från en 11 år gammal rapport. Dessutom hade säkert en del av innehållet förlorats genom att översättas från svenska till engelska och sedan tillbaka till svenska igen. Språkbruk och innehåll skilde sig markant från det som idag står på RNS hemsidor när det gäller vilka krav som organisationen driver. I en sådan fråga så måste den normal hanteringen i Wikipedia rimligen vara att man i nedkortat format nära följer det som organisationen själva påstår att de vill göra. Den som påstår att en organisation prioriterar helt andra saker eller driver helt andra krav har en bevisbörda. Sedan är det naturligtvis en annan sak att artiklar nästan alltid kan göras bättre. Leif Stenberg 29 maj 2008 kl. 00.32 (CEST)

Om jag förstår denna redigering rätt så tycker jag det ser ganska allvarligt ut att du tar bort ett källbelagt påstående bara sådär. Vad är din motivering till denna redigering, eller har jag missuppfattat något? »поτωışτ_{(disk.|bidr.)} 29 maj 2008 kl. 00.57 (CEST)

Motiveringen är nog ovan, men jag tycker den stinker. Deras ideologiska grundresonemang är relevant och om de har utvecklat sig är det om något ännu mer relevant, då deras nuvarande förbundssekreterare, som även var det då för 11 år sen, sa att det skulle vara en omöjlighet och ett politiskt självmord, typ (står i den 11 år gamla rapporten). Huvudorsaken att jag rullade tillbaka ändringen var i varje fall inte det, utan det brustna språket som blev kvar efter din ändring. Steinberger 29 maj 2008 kl. 01.14 (CEST)

NB

Kan du motivera just denna ändring: [19]? Steinberger 8 juli 2008 kl. 15.41 (CEST)

Svar se Noel Pearson: Agendas of addiction. The Australian, March 01, 2008 som jag nu lagt till som källa. Källan gör sin tur ett referat av en av Bejerots böcker som tyvärr inte är åtkomlig i fulltext på Internet Leif Stenberg 8 juli 2008 kl. 19.24 (CEST)

Det kanske var otydligt, men jag menade specifikt ändringen: "...utan främst är betingat av biokemiska processer efter drogintag." till "...det är helt andra faktorer som har störst betydelse för ökad spridning." Jag har nämligen andrahands källor för det där med Bejerot som en företrädare för se drogproblem som beroende på drogers biokemiska processer i kroppen. I vissa fall lär hans perspektiv ha kallats "medicinskt" snarare än "biokemiskt", men hur som helst kontrasteras det av det andra stora paradigmet - de som ser drogproblem som främst psykosocialt betingade. Hur som helst så är det intressant att veta vilka dessa "helt andra faktorer" är. Steinberger 9 juli 2008 kl. 07.46 (CEST)

"Andra faktorer", ja det står ju redan beskrivet i artikeln, fast i en annan del av artikeln. Btr Bejerot perspektiv skall klassas som medicinskt eller något annat så är väl svaret att man inte kan sammanfatta det till en eller två ord, han använder flera olika perspektiv i sina texterLeif Stenberg 9 juli 2008 kl. 21.28 (CEST)

Som tillgång till pengar för att köpa narkotika, tid för att ta den, kontakter för att köpa och helst någon som visar hur man gör? Sen spelar det ingen roll hur de sociala eller ekonomiska förhållandena ser ut, alla riskerar att bli narkomaner... Jo, nog förstår jag varför en del drogforskare talar om "Bejerots biokemiska förklaringsmodell". Steinberger 10 juli 2008 kl. 07.22 (CEST)

Vindkraft

Din inlagda text om Dalarnas största vindkraftprojekt (som ännu bara är på projekteringsstadiet) säger inget om vad boende i området har för synpunkter, vilket förmodligen beror på att det inte bor en kotte (möjligtvis enstaka veckor i någon fäbod) inom aktuellt område utan det är enbart stora skogsägare som har sagt OK, förmodligen för att dom får rundligt betalt för att upplåta marken vilket man håller tyst om. "Bingolotter" som delas ut till markägare till större jordbruksfastigheter och skogsfastigheter har blivit en regel som får den mest skeptiske till vindkraft att vika sig. Jag tog bort lite av min egen text också i aktuellt stycke för att inte det ska bli en diskussion om detta, utan behöll enbart det som är belagt från Länstyrelser och föreningar med fastighetsägare som bildats för att stoppa vindkraftsprojekt i bebyggda områden. Det är kärnan i hela debatten om etableringar och så länge exploatörerna av kraftverk inte inser detta kommer det leda till stora problem. På Gotland, i Danmark, Tyskland, USA etc. finns bra exempel på mycket stora vindkraftparker där det är absolut helt tomt på fastboende och allt är frid och fröjd, utom möjligtvis för fågellivet. Det senare finns det dock väldigt lite belagt om hittills, men mer kommer. Lidingo 15 november 2008 kl. 23.04 (CET)

Det är högst troligt att det i praktiken blir byggnadsförbud inom ett visst avstånd från ett vindkraftverk. Det tror jag att de flesta förstår. Men eftersom stora delar av Sverige är så glest befolkat är inte särskilt svårt att hitta höjder i skogslandet där konflikterna är små. Dessutom är det faktum att den allmänna opionen är mer positiv i Dalarna och Norrland, I Smedjebacken har de ett vinkraftverk som är väl synligt från torget mitt i stan. En lokal opinonsundersökning visade en förkrossande majoritet för projektet Leif Stenberg 16 november 2008 kl. 14.44 (CET)

Om opionsundersökningar om vindkraft ska ingå i artikeln kan man inte hänvisa till enstaka projekt och hur ska sådana undersökningar kunna dokumenteras på ett korrekt sätt? Hur många av de som berörs har tillfrågats där man begärt skriftliga svar och var kan man hitta dessa dokumenterade skrifliga resultat? Man kan inte gå efter tidningsartiklar. Det fungerar inte i en encyklopedi. Länstyrelserna håller just nu på att inkomma med synpunkter till energimyndigheten i Sverige och nya rikstäckande tvingande regler är säkerligen på gång inom en snar framtid annars lär det för flera projekt i bebyggda områden handla om stämningar av hela kommunstyrelser. Det finns föreningar som håller på med förberedande arbeten. Tills man vet mer får man avvakta. Den senaste rapporten från Länsstyrelsen i Stockholm i december 2007 för Stockholm del, är bara det första utkastet att försöka ringa in problemet med motstidiga intressen. Att man i Stockholm "mitt i stan" har det i Sverige enskilt största kolkraftverket för produktion av hetvatten för bostadsuppvärmning är det helt tyst om. Lidingo 16 november 2008 kl. 16.00 (CET)

Karta av Länstyrelsen i Dalarna utvisande områden i Sverige lämpliga för vindkraft. Det bör framgå vilka bedömningsgrunder som ligger bakom kartan; Bra vindförhållanden, liten risk för intressekonflikter, närhet till de större kraftnäten etc. ??? Att bara visa en karta som väl inte är något som riksdagen har spikat är vilseledande. Man måste ange vilka bedömningsgrunder som ligger bakom. En karta borde tas fram så småningom där man från myndigheternas sida fastlår förbud mot uppförande av av större vindkraftparker. Detta är något som många väntar på och att enskilda kommuner fråntas rätten att ge bygglov för större energiproduktionsanläggningar inkl. större vindkraftparker genom att dom inte har ansvaret för energiförsörjningen totalt sett i Sverige. Lidingo 23 november 2008 kl. 11.34 (CET)

Jag var (som åhörare)idag på ett offentligt samrådsmöte för närboende till en planerad mindre vindkraftpark som ligger inom ett av de områden som utpekas som riksintresse för vindbruk. Ingen av cirka 50 närvarande arugmenterade på samma sätt som du gör ovan. Ingen som yttrade sig förespråkade ett nej till projektet. Som jag tidigare försökt förklara så är inställningen till vindkraft väldigt olika i olika delar av landet.Leif Stenberg 24 november 2008 kl. 22.55 (CET)

Din referens: Hur stora/höga kraftverk var det fråga om, hur många kraftverk och hur långt är avståndet för den närmaste boende.? Jag har också varit på ett informationsmöte om en planerad vindkraftpark (utan att nämna var) och åhörarna var utom sig av vrede. Orsaken får man diskutera i ett annat forum, men det handlar till 80% om sabotage av naturskön miljö och till 20% en rädsla för kraftigt sänkta fastighetsvärden. Det senare går ju tyvärr inte att fastställa förrän (1) kraftverken är på plats och (2) när dom en gång ska säljas. Det handlar i flera fall om investerade mångmiljon belopp idag utan kraftverk med befarat ras på miljonbelopp genom att fastighetsköpare söker sig till andra plaster utan kraftverk, precis som närheten till industrier, flygplatser och trafikleder med intensiv trafik automatiskt drar ner fastighetsvärdena. Att påstå att stora vindkraftverk inte är kontroversiella när dom uppförs i bebyggda trakter är att vara dåligt informerad om verkligheten. I Stockhoms stad finns inte ett enda vindkraftverk (vad jag vet) men Sveriges största kolkraftverk för produktion av fjärrvärme, elektricitet och kyla (airconditioning för större företag på sommaren med hjälp av europas största värmepumpanläggning med havsvatten som bas), men av det verket syns bara två höga skorstenar. Utvecklingen går mot mer uppblandning av kolet med biobränsle men än så länge är merparten kol. Lidingo 24 november 2008 kl. 23.21 (CET)

Svar: Navhöjd max 105 meter dvs max 150 meter inkl vingar. Närmaste boende 1,2 km.Leif Stenberg 25 november 2008 kl. 06.40 (CET)

Det var ett tunnt svar men uppgiften 1,2 km är ju intressant. Vissa skogslän i norra Sverige har angett ett minsta avstånd på 3 km. Länsstyrelsen i Stockholms län, som än så länge bara har skissat på olika regler har angett en "buffertzon" på 500 m runt kraftverken vilket måste ses mot bakgrunden att dom som skrivit regelförslaget inte vet något om effekterna, en ren skrivbordsprodukt där dom t.o.m. tagit upp jämförelsen med gamla väderkvarnar! i någon typ av nostalgi-utsvävning. Hur många av deltagarna på ditt möte var ägare av skogsmark i området och vilka ersättningar utbetalas till dessa för att upplåta marken?? Lidingo 25 november 2008 kl. 10.39 (CET)

---

Uppgiften 5500 kWh gällde vindkraftverk på öar ute skärgården en bit från kusten men som kanske kan betraktas som ett bästa utfall av produktion, typ önsketänkande. Projektörernas uppgifter har ofta visat sig för optimistiska sett ur ett kort perspektiv. Vindstyrkan över året ett år kan ja vara väsentligt lägre än ett annat år. Man måste nog ta ett snitt över minst 5 år, och gå efter oberoende källor. 4000 kWh kan kanske vara ett riktvärde för en 2 MW generator på 100 m höjd över markplanet/vattnet inom en visst område i Sverige. På så höga stolpar borde det ha mindre betydelse om verket står på land eller ute i havet, utan mer beroende på var det befinner sig i landet. Lidingo 2 december 2008 kl. 14.04 (CET)

Correction: Uppgiften gällde förresten 2 MW generator på 100 m höjd vid en medelvind över året på 6,5 m/s så uppgiften borde vara ganska oberoende av om det står på land eller ute i havet om nu markvegetationen inte ger en bromsande effekt på luftströmmen på den nedre delen av rotorns sveparea. Lidingo 2 december 2008 kl. 14.20 (CET)

Södra Dala-träff

Hej! Jag undrar om du skulle vara intresserad av en wiki-träff med mig och Bowlingjocke (och eventuellt några fler)? Vivo _disk.^↔ 16 november 2008 kl. 01.12 (CET)

Jag vill inte diskutera tid och plats här, du får hitta något annat sätt att ta kontakt.Leif Stenberg 24 november 2008 kl. 23.00 (CET)

Tänk på WP:GLOBAL

Hej! Läste din redigering i Psykos. Jag reagerade direkt på meningen "Efterhand så minskades antalet platser inom slutenvården och landstingen..." — tänk på att Wikipedia bara är svenskspråkigt och inte för Sverige. Denna typ av information kanske skulle passa under en sektion som behandlar läget i Sverige, men tänk på att artiklarna ska hålla en kvalité som håller var som helst på jorden. »нотвыст_(d.|b.) 1 februari 2009 kl. 16.49 (CET)

Wikipedia:Ingen originalforskning

Egna slutsatser och tolkningar är lika otillåtna på svenska wikipedia som på engelska wikipedia. Jag vet att du blivit informerad om reglerna förr, men då det uppenbarligen inte verkar fastna så kan det vara på plats med en ytterligare påminnelse. Denna serie bidrag [20] [21] [22] [23] är exempelvis utan grund i de källorna du anger när du väl anger dom. Att sammanfatta en text är en sak, att utgå från en text eller flera texter och sedan spekulera ihop något är en annan. Har du inga källor som uttryckligen säger en viss sak, skriv då inte. Steinberger 12 november 2009 kl. 22.14 (CET)

Det finns källor. Några exempel. "Det andrum som polisoffensiven 1969 gav utnyttjades inte till att bygga upp en adekvat vårdapparat, varför epidemin åter expanderade när den polisiära insatsen mattades av. Sedan några större internationella narkotikaligor med inriktning på Sverige sprängts under 1971-72 föll åter injektionsmissbruket avläst i polisklientelet i Stockholm, men 1974 var tendensen åter ökande sedan heroinet definitivt brutit in på den svenska missbruksmarknaden." (Nils Bejerot: Narkotika och Narkomani 3:e upplagan sid 120.). En källa om tidningen Expressen roll i legalförskrivningen 1965-1967 är ett av Bejerots fördrag, [| Föredrag 4 ] där Bejerot beskriver tidningens expressens roll. Samma saker återkommer i annan form på flera ställen i Bejerots texter och föredrag. Jag har tillåtit mig att förkorta vilket du ju själv tycker är OK.Leif Stenberg 15 november 2009 kl. 02.41 (CET)

Och var är källan påstår att det skulle ha någon betydelse för Lenke et als kritik? Det är det ju det du försöker få det till och det är en egen slutsats från din sida. Steinberger 15 november 2009 kl. 03.10 (CET)

Källan visar att Ole-Jörgen Skog, den statistiker som Box-Jenkins metod kom fram till att Bejerots teori inte stämmer, inte hade läst eller inte förstått det som står om utvecklingen på 1970-talet i Bejerots bok Narkotika och narkomani. I verkligheten är Bejerot och statistikern ju helt överens om att ökningstakten ser helt annorlunda ut på 1970-talet än på 1960-talet. Kurvan för 1970-talet, ser annorlunda ut och kan inte förklaras med enbart förändringar i legalförskrivningen, det kommer in flera andra faktorer som påverkar utvecklingen kraftigt. Bejerot får kritik för en åsikt som han inte hade. Jag har försökt lyfta fram det han faktiskt skrev och sa i sina föredragLeif Stenberg 15 november 2009 kl. 04.33 (CET)

Det där är en slutsats från din sida och vill du skriva en artikel om saken där du går till storms mot Skog och till försvar till Bejerot så är du givetvis välkommen. Personligen påstår jag dessutom raka motsatsen på diskussionssidan till sidan i frågan. Hur som helst har jag läst lite sociologi och därmed lite metodlära och kan säga så mycket som att din artikel knappast kommer kunna komma in i någon forskarjournal. Eller för att citera professor Sune Sunesson: "... Bakom detta [osaklig kritik av substitutionsbehandling] ligger naturligtvis också vandringssägnerna om det svenska, kortvariga och okontrollerade experiment med legalförskrivning som ägde rum för över trettio år sedan. Det påpekas sällan att den efterhandsutvärdering av det försöket som gjordes av Nils Bejerot saknar varje skymt av godtagbar forskningsmetod, utan bygger på okontrollerade anekdoter och jämförelselösa tabeller över sociala avvikelser. Ändå är det den som har fått färga försökets eftermäle." (Oberoende nr 1-2 1998) Steinberger 15 november 2009 kl. 14.49 (CET)

Jag har beskrivit vad Bejerot själv skrivit om saken, jag har refererat till källorna och därmed visat att du kommit med en falsk anklagelse om original forskning. Jag avstår från att kommentera dina allmänna åsikter. Denna sida är inte rätt forum för detLeif Stenberg 15 november 2009 kl. 15.46 (CET)

Jag menar att du har fel, att du håller på med orginalforskning och har bett någon från WP:BOÅ kolla på saken. Steinberger 15 november 2009 kl. 16.50 (CET)

[24] Steinberger 3 december 2009 kl. 06.08 (CET)

Jag tackar för tipset om den källan. Den bekräftar tydligt mina misstankar att man måste skilja på det som Bejerot faktiskt skrev och den extremt reducerade version av Bejerot texter som förekommer i olika sammanhang, till ex i texter av Lenke och Olsson. 1968 sammanfattade Bejerot sina slutsatser ett 5 punktsprogram [25] som i senare versioner blev ännu fler punkter. Lenke/Olsson reducerar Bejerot slutsatser till en enda(jfr sid 111 i källan). En sådan förenkling skulle Bejerot ha absolut ha protesterat emot. Eftersom statistiska data testas mot en extremt förenklad version av Bejerots slutsatser blir validiteten [26]] i den statiska analysen bristfällig, oavsett om man använder Box-Jenkins metod för att räknaLeif Stenberg 6 december 2009 kl. 02.35 (CET)

Bejerots påstod faktiskt att experimentet hade en menlig effekt på antalet missbrukare. Det är inte någon extrem förenkling. Steinberger 6 december 2009 kl. 07.46 (CET)

Det var extrem förenkling efter det enligt Bejerot fanns det andra faktorerna som påverkade antalet missbrukare inte var konstanta. Jämför med en vanligt formel från ellära. För att få fram effekten kan används ofta Effekten = spänning*strömstyrka*fasvinkeln. Man måste mäta alla tre värdena för att testa om denna formel ger ett rimligt värde på effektenLeif Stenberg 6 december 2009 kl. 12.15 (CET)

Precis. Och byggde Bejerot sin teori på något mer än antalet stickmärken? Tycker personligen att det verkar tunt med det, och då är det snarast Bejerot som faller för den kritik mot validitet och annat som du tagit upp idag. Steinberger 6 december 2009 kl. 17.07 (CET)

1)"Precis". Där sa du emot dig själv. Varje gång jag i texten försökt få med Bejerots beskrivningar av hur andra faktorer än legalförskrivningen påverkade utvecklingen av antalet sprutnarkomaner så har du tagit bort det med kommentaren att detta inte är relevant. Så hur skall du ha det, är andra faktorer relevanta eller inte? 2)"byggde Bejerot sin teori på något mer" Svar: Bejerots hade som du själv vet väldigt mycket underlag av annan sort än antalet stickmärken. Ett exempel: Han hade ju som läkare undersökt och pratat med ett mycket stort antal aktiva sprutnarkomaner från år 1954 och framåt när han 1968 publicerade sin första bok med slutsatser av stickmärkesundersökningen. Ett antal av dem hade säkert hamnat på häktet mer än en gång så Bejerot torde med tiden ha lärt känna ett antal av dem rätt väl och fått veta en mängd detaljer om hur det gått till när de hade börjat med narkotikamissbruk, vilka de umgicks med och så vidare.Leif Stenberg 6 december 2009 kl. 18.12 (CET)

Diskussionen är inte om andra saker haft betydelse för narkotikautvecklingen, frågan är om legalförskrivningen haft betydelse för narkotikautvecklingen. Absolut, säger Bejerot. Knappast, säger Skog et al. 2) Så du säger alltså att Bejerot inte enbart byggde sina rön på en kritiserad tolkning av en statistisk serie utan även på anekdoter? Skulle det höja trovärdigheten? Steinberger 6 december 2009 kl. 19.11 (CET)

Enligt socialstyrelsens nomeklatur så är den korrekta benämningen "Långvarig klinisk erfarenhet" [27].Leif Stenberg 6 december 2009 kl. 21.16 (CET)

Resultatet är i vilket fall inte vetenskap. Steinberger 6 december 2009 kl. 21.29 (CET)

Hedemora igen

Hej! Jag är inne i en lokalgeografisk skrivperiod just nu, så jag undrar stillsamt om du har lite feedback eller uppslag till övers för Hedemora? Jag ska försöka hitta bra källor om motorsport av olika slag, då det är något av stadens nutidshistoriska juvelsmycken, men det finns säkert mycket annat, jag kommer dock bara framåt med myrsteg just nu, känns det som. Vivo 16 mars 2010 kl. 17.25 (CET)

Tack för tilläggen! Vivo 17 mars 2010 kl. 07.58 (CET)

Bruksmentalitet

Hej Leif, ditt senaste inlägg stämmer säkert men passar väl egntligen bättre på Brukssamhälle? Artikeln om Bruksmentalitet är ju kring ett mycket snävare tema och bör hållas tajt. Hälsningar -Chincoteague 2 april 2010 kl. 18.37 (CEST)

'Svar: Nja, bruksandan är ett existerande och ofta missförstått fenomen inom vissa företag på gamla bruk. Jag tycker att fenomenet bruksanda är värt att belysas från flera håll i en egen artikel. Leif Stenberg 2 april 2010 kl. 19.22 (CEST)

EU

Du kan ju läsa och svara på mitt gamla inlägg på cannabis-diskussionsida innan du återigen påstår att EU skall ha haft effekt på cannabisanvädningen i Sverige. En motion där två borgerliga politiker 1994 hade farhågor om att de skall få det är i vilket fall inte en bra källa för påståendet att det fick det. Steinberger 1 juni 2010 kl. 11.14 (CEST)

Av källan framgår att det fanns planer på att kraftigt reducera bevakningen vid gränserna och kontrollen av vad som fanns i fordon som fordon som kom in i landet på grund av EU inte tillåter slumvisa gränskontroller vid passage mellan två medlemsstater. En viktig del av gränskontrollerna var att förhindra försök att smuggla in narkotika i Sverige. Detta framgår tydligt av källan. Jag kan inte på något sätt se att källan på denna punkt är varken irrelevant eller ovederhäftig. Sedan försöker du envist hävda att kontrollerna var helt verkningslösa. Så var det naturligtvis inte, det gjordes regelbundet beslag av cannabis i dessa gränskontroller, ett antal smugglare blev dömda för narkotikabrott osv. men regeringen hade vid EU-inträdet inget annat val än att kraftigt minska gränskontrollerna om Sverige skulle kunna bli en fullvärdig medlem i EU. Leif Stenberg 1 juni 2010 kl. 23.03 (CEST)

Det rör sig fortfarande om farhågor om att det skulle ha effekt. Jag konstaterar att CAN inte är lika säkra på att det fick det annat än under en övergångsperiod. (Jag flyttade en passus om EU-inträdets effekter för att allt skall hamna på samma ställe). Steinberger 2 juni 2010 kl. 18.16 (CEST)

Polisstyrelsen

Vill bara påpeka att Polisstyrelsen inte är parlamentariskt tillsatt, utan tillsätts i likhet med länsstyrelserna av regeringen. Steinberger 9 juli 2010 kl. 10.59 (CEST)

Enligt de svenska grundlagarna utses styrelsen i en svensk myndighet av regeringen. Så har det varit sedan enväldet avskaffades. Då kunde kungen ensam utse ledamöterna. Om Lenke & Ohlsson går till storms mot Sveriges grundlagar säger väl mer om dem än om Polisväsendet. Vad jag vet driver inget parti i riksdagen åsikten att ledamöterna för styrelserna i statliga myndigheter skall utses av riksdagen. Detta faller i sin tur bak på gamla liberala idéer från 1700-talet om att den lagstiftande, dömande och verkställande makten bör vara åtskilda.Leif Stenberg 11 juli 2010 kl. 21.18 (CEST)

Jag bedömer att det sagda bör nyanseras väsentligt. För det första finns det statliga myndigheter som lyder under riksdagen, till exempel JO och Riksrevisionen. För det andra har inte alla statliga myndigheter styrelser. Se gärna Sveriges myndigheter#Statliga förvaltningsmyndigheter. --Vatten 11 juli 2010 kl. 22.44 (CEST)

Ett helt korrekt påpekande. Riksrevisionen, som sedan 2003 lyder under riksdagen, har också befogenhet att granska polismyndigheterna vilket gör Lenke & Ohlssons påstående om att det helt saknas direkt parlamentarisk kontroll av polisen till ett än mer föråldrade. Leif Stenberg 13 juli 2010 kl. 21.12 (CEST)

Orginalforskning

Det här med orginalforskning gäller alla artiklar och alla ämnen. Så även detta. Är det någon som påtalat bristande erfarenhet som en nackdel? I så fall kan det vara med, med källa. Men det var inte därför jag tog bort det: Vi har nämligen erfarenhet av att bygga infrastruktur som inte drabbas av tjällossning. Vi har dessutom erfarenhet att skydda vår infrastruktur från älgar. Var vi eventuellt inte har är erfarenhet av höghastighetståg i snö (om vi bortser från X2), men det har tyskar och japaner. Ryssland har för närvarande 200 km/h toppfart på sin gamla linje (som är spikrak) mellan St Petersburg och Moskva, man planerar att förbättra den till en standard som tillåter 230 km/h. [28] 220 km/h som du påstod verkar helt taget ur luften. Man planerar dock en bana mellan St Petersburg och Moskva, med högsta tillåtna fart 400 km/h. [29] Steinberger 21 april 2011 kl. 22.00 (CEST)

Ingen orginalforskning. Jag har lagt till två källor, den ena är en hög chef inom SJ som arbetar med ett projekt för att köra 250. Det som var fel är att den aktuella järnvägen går mellan Helsingfors och S:t Petersburg. Finnarna använder att Allegro tåg som är godkänt för 220 km/timme.Leif Stenberg 22 april 2011 kl. 00.48 (CEST)

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. To say thank you for your time, we are giving away 20 Wikimedia T-shirts to randomly selected people who take the survey. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this project. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement. Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email to surveys@wikimedia.org.

Thank you! --EGalvez (WMF) (talk) 13 januari 2017 kl. 22.19 (CET)

Your feedback matters: Final reminder to take the global Wikimedia survey

(Sorry to write in English)

Hello! This is a final reminder that the Wikimedia Foundation survey will close on 28 February, 2017 (23:59 UTC). The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes. Take the survey now.

If you already took the survey - thank you! We won't bother you again.

About this survey: You can find more information about this project here or you can read the frequently asked questions. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email through EmailUser function to User:EGalvez (WMF). About the Wikimedia Foundation: The Wikimedia Foundation supports you by working on the software and technology to keep the sites fast, secure, and accessible, as well as supports Wikimedia programs and initiatives to expand access and support free knowledge globally. Thank you! --EGalvez (WMF) (talk) 23 februari 2017 kl. 09.07 (CET)

Hambo och hambopolska

Tack för texten om kortare och längre taktdelar i artikeln om dansen polska.

"Hambopolska " är oftast inte "Hambopolska från Södra Dalarna"

Jag ser att du är spelman med rötter i Södra Dalarna samt att du spelat upp och 2015 tilldelats Zornmärket i brons för genuint spel av låtar från Södra Dalarna. Härligt! Därför tror jag att din åsikt att hambopolska inte är samma som hambo beror på att du tänkt på "Hambopolska från Södra Dalarna" i relation till någon variant av hambo som gammaldans. Och, naturligtvis är det inte alls samma sak! Men "hambopolska " är oftast inte "Hambopolska från Södra Dalarna". "Hambopolskor" finns från väldigt många områden/socknar och om man kallar dom "hambopolska" eller "hambo" (som t ex Svedåkers eller "Erikssons hambo från Oviken" med samma polskeomdans som i "Gammalvänster från Oviken") är bara beroende av lokalt språkbruk. "Hambo från Oviken" (efter Eriksson eller Svedåker) är inte i mindre grad en hambopolska än er "Hambopolska från Södra Dalarna". Den kallas bara inte så.

Din ändring om att det skulle vara någon egentlig skillnad mellan "hambo" och "hambopolska" kan jag därför inte hålla med om. Ordet hambo är enligt min mening bara en kortare version av ordet hambopolska.

(Er härliga "Hambopolska från Södra Dalarna" är faktiskt en av mina favoritdanser, som jag bl a tränat för Ragnar "Ragge" Eriksson och dansat upp på polskmärkesuppdansningen. Fast då enligt boken och inte så som Ragge ville att den ska dansas [vilket tyvärr p g a Ingvar Normans uppteckning troligen skulle bli underkänt på uppdansning].) QV (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 11.00 (CEST)

Hambo och hambopolska är för mig två olika danser; både hur man spelar och hur man dansar eftersom det skulle vare så enligt mina läromästare dansledaren Ragnar "Ragge" Eriksson i Säter och hans parhäst riksspelmannen Bengt Ohlson, Hedemora. I Hambopolska från Södra Dalarna skall man enligt Ragge hålla fotsulorna nära golvet hela tiden. Jag har inte forskat i hur hambopolska dansas i andra delar av landet, men jag kan förmodar att det finns varianter, precis som inom musiken. I Avesta spelmanslag betonar vi ettan i takten mycket mer när det skall dansas hambo jämfört med hur vi spelar när det är en hambopolska. Ragges sätt att dansa blev inte underkänt, han fick ju till slut alla valörer av polskemärken inkl. ett guldmärke av juryn som delar ut polskemärken. Leif Stenberg (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 13.32 (CEST)

Tack för ditt svar. Du har naturligtvis rätt om ER HAMBOPOLSKA från Södra Dalarna. Men det är EN hambopolska bland många, många, andra.

"Hambopolska" ÄR INTE LIKA MED "Hambopolska från Södra Dalarna".

Ragge är inte underkänd. Tvärtom ordentligt hyllad! Och fick ju (till min stora glädje) guldmärket 2011. Men den officiella (för polskmärkesuppdansning) beskrivningen av er "Hambopolska från Södra Dalarna" är inte så som han dansade och lärde ut den. Den som dansar så kan därför bli underkänd, eftersom det strider mot Ingvar Normans nerteckning. Ragge försökte få beskrivningen ändrad, men så har det tyvärr inte blivit.

(I mitt privata exemplar av boken med dansbeskrivningen för Hambopolska från Södra Dalarna har jag faktiskt tillagda rättelser efter hur Ragge ville att beskrivningen ska vara, samt Ragges underskrift!) QV (diskussion) 30 augusti 2018 kl. 14.36 (CEST)

Bybrunnenping

Hej. Du pingades i en diskussion om Cannabis på bybrunnen av en användare i detta inlägget. Jag skulle varnat honom för personangrepp, men han hann bli permanentblockerad innan. Du behöver därför inte svara eller göra något. Mvh Adville (diskussion) 6 december 2019 kl. 16.22 (CET)