Hoppa till innehållet

Västermalm, Stockholm

Från Wikipedia
Västermalmsgallerian återintroducerade namnet.

Västermalm är ett alternativt namn för stadsdelen Kungsholmen i Stockholms innerstad eller delar av stadsdelen. Syftet med namnet är dels att fullständiga serien Norrmalm, Södermalm och Östermalm, dels att lättare kunna skilja stadsdelen från ön Kungsholmen (stadsdelen omfattar bara halva ön).[1]

Det används av företagare och föreningar och fick ett visst genomslag under 2010-talet, efter att ett större köpcentrum på Sankt Eriksgatan namngavs Västermalmsgallerian 2002.[2][1]

2014 bildades Västermalms församling genom en sammanslagning av S:t Görans församling, Kungsholms församling och Essinge församling.[3] Församlingens motsvarar geografiskt Kungsholmens stadsdelsområde och är större till ytan än stadsdelen Kungsholmen.

Namnet har figurerat även historiskt under olika perioder och inte alltid för samma platser. Skrivningen "Kungsholmen eller Stockholms Wästre Malm" förekommer på en karta från 1754, vilket kan betyda att Kungsholmen även var känt under det namnet då.[4] I slutet på 1800-talet användes Västermalm om en del av Norrmalm, delen till väster om Malmskillnadsgatan, men ursprungligen inte längre än fram till Kungsholmen.[5] På samma sätt benämndes då de östra delarna av Norrmalm för Östermalm, och då avsågs bara området mellan Malmskillnadsgatan och Träskrännilen, det vill säga ungefär där Birger Jarlsgatan går. I början av 1900-talet, när Östermalm fått ett större genomslag som namn och även omfattade hela Ladugårdslandet, började Västermalm att användas om delar av Kungsholmen av föreningar och företag som låg där.[5] Det antogs aldrig officiellt och kom under lång tid heller inte till någon större användning även om till exempel idrottsföreningen Westermalms IF, Västermalms båtklubb och ett tryckeri använde det i sina namn.

Namnet togs upp på nytt då Västermalmsgallerian öppnade år 2002 och fick därmed en ny spridning. Bland annat har ett apotek,[6] en barnmorskemottagning, en vaccinationsmottagning,[7] en trafikskola och del andra företag därefter börjat använda namnet.[1][8]

Flera bostadsområden under 2010-talet har tagit namnet som projektnamn, till exempel Västermalmsterrassen, Västermalms atrium och Västermalms Strand, för projekt på de västligaste delarna av Kungsholmen, och byggföretagen önskar ett namnbyte.[8][9]

  1. 1 2 3 ”Vägskäl för Holmens namn”. www.stockholmdirekt.se. 27 januari 2012. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/vagskal-for-holmens-namn/LdelaA!BTDl6@2DtMDDM200vXZA5A/. Läst 18 augusti 2020.[död länk]
  2. ”Nytt medborgarförslag: Byt namn på stadsdelen”. mitti.se. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181005195858/https://mitti.se/nyheter/medborgarforslag-namn-stadsdelen/. Läst 18 augusti 2020.
  3. ”Tre församlingar blir en – Västermalms församling”. Svenska Kyrkan. Arkiverad från originalet den 17 december 2013. https://web.archive.org/web/20131217115303/http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=901110. Läst 18 september 2013.
  4. http://www.vobam.se/layout_kartografi.php?submeny=stockholmskartor2004
  5. 1 2 Allan Cederborg, Harry Sandberg och Erik Hildebrand (1926-11-18). Utlåtande angående förslag till stadsdelsindelning för Stockholm samt till namn å de olika stadsdelarna. Stockholms kommun, utlåtande 352 år 1926.
  6. ”Apoteket Västermalm”. apoteksinfo.nu. https://apoteksinfo.nu/apotek/apoteket_v%C3%A4stermalm_stockholm-702. Läst 3 maj 2026.
  7. http://www.varden.se/vardgivare/stockholm/13645/västermalm-vaccination
  8. 1 2 Kristian Rosengren (2016). Namnändringar och inofficiella namn inom den urbana namngivningen i Sverige. Examensarbete, civilingenjörsutbildningen i Lantmäteri, LTH, Lunds Universitet.
  9. ””Döp området till Västermalm””. www.stockholmdirekt.se. 14 februari 2014. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/dop-omradet-till-vastermalm/Ldenbn!JrdW1nkIZ3H1b731GK@Zfg/. Läst 18 augusti 2020.[död länk]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
  • Två gamla Stockholmares anteckningar, historik kring namnet "Västermalm", tryckår 1920.
  • Birgitta Conradson: Kungsholmen öster om Fridhemsplan, Stockholmia Förlag 1994 (Stockholmsmonografi 99)