Hoppa till innehållet

Markpapegoja

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Västlig markpapegoja)
Markpapegoja
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPapegojfåglar
Psittaciformes
FamiljÖstpapegojor
Psittaculidae
SläktePezoporus
ArtMarkpapegoja
P. wallicus
Vetenskapligt namn
§ Pezoporus wallicus
Auktor(Kerr, 1792)
Synonymer
  • Markparakit
  • Psittacus wallicus Kerr, 1792
  • Psittacus terrestris Shaw, 1793
  • Psittacus formosus Latham 1790 non Scopoli 1769
  • Pezoporus formosus Illiger, 1811

Markpapegoja[2] (Pezoporus wallicus) är en fågel i familjen östpapegojor inom ordningen papegojfåglar.[3]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Markpapegoja delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • P. w. flaviventris – sydvästligaste Australien, i kustnära sydvästra Western Australia
  • P. w. wallicus – fläckvist utmed kusten i östra och sydöstra Australien, från sydöstra Queensland till sydvästra Victoria
  • P. w. leachiiTasmanien

Tidigare ansågs markpapegojan utgöra två olika arter, flaviventris som "västlig markpapegoja" och övriga två som "östlig markpapegoja". Till grund för detta utgjorde en DNA-studie vars resultat pekade på att de utgör två distinkta skilda linjer som skildes åt för två miljoner år sedan.[4] Sedan 2023 kategoriserar dock International Ornithological Congress den återigen som en och samma art och denna linje följs här.[3]

Förhållandena kring artens vetenskapliga namn är komplicerade. Arten beskrevs 1769 som Psittacus formosus av Scopoli men redan 1790 hade Latham beskrivit ett taxon med det namnet. Exemplaret som Latham använde var dock skadat och bestod endast av vingar och stjärt. Eftersom det exemplaret är försvunnet så finns det ingen typart för taxonet och det har inte gått att avgöra vilken art Latham beskrev. Den äldsta kända taxonomiska beskrivningen som man känner till är därför Robert Kerrs från 1792 då han gav arten namnet Psittacus wallicus.[5][6] Idag placeras arten tillsammans med nattpapegoja i släktet Pezoporus.[7]

Nominatformen wallicus.

När markpapegojan störs flyger den snabbt precis över marken för att sedan landa i vegetationen igen. Oftast observeras de bara på sitt karaktäritiska läte som yttras i gryning och skymning, och som består av en sekvens med klara visslande toner som höjs mot slutet innan den tonar bort. I övrigt är den tyst.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] De olika populationerna har dock olika hotstatus. Fastlandspopulationen i östra Australien bedöms vara sårbar på grund av att dess utbredningsområde är fragmentariserat och man uppskattar att den populationen består av 4000 häckande fåglar medan populationen på Tasmanien bedöms inte vara hotad.[8] Populationen i västra Australien uppvisar flertalet kriterier för att kategoriseras som akut hotad (CR).[4] Den har minskat drastiskt under åren 1990 till 2009 från ungefär 400 till 110 individer.[4] Största hoten utgörs av introducerade predatorer som räv [9] tamkatt,[10][11] men även bränder.[4]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Pezoporus wallicus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b c] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  4. ^ [a b c d] Murphy, Joseph, Burbidge & Austin 2010. A cryptic and critically endangered species revealed by mitochondrial DNA analyses: The Western Ground Parrot. Conserv Genet: in press. doi:10.1007/s10592-010-0161-1
  5. ^ Francis Hemming (1956-1957) Opinions and declarations rendered by the International Commisson on Zoological Nomenclature, Direction 43; 188,
  6. ^ Schodde, R., Mason I.J. (1997) Zoological Catalogue of Australia: Volume 37.2:Aves (Columbidae to Coraciidae), sid:169
  7. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  8. ^ http://www.dpiw.tas.gov.au/inter-nsf/WebPages/SJON-58K8WK?open
  9. ^ Department of the Environment, Water, Heritage and the Arts (DEWHA) (2008). Threat abatement plan for predation by the European red fox, DEWHA, Canberra.
  10. ^ Dickman, C.R. Denny, E. and Buckmaster, T. 2010 Identification of sites of high conservation priority impacted by feral cats. Report for the Australian Government Department of the Environment, Water, Heritage and the Arts. Canberra, Australia.
  11. ^ Department of the Environment, Water, Heritage and the Arts (DEWHA) (2008). Threat abatement plan for predation by feral cats, DEWHA, Canberra.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]