Norrtälje landsfiskalsdistrikt
| Norrtälje landsfiskalsdistrikt Vätö landsfiskalsdistrikt (-1943) landsfiskalsdistrikt | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Inrättat | 1 januari 1918[1] |
| Utbrutet | Häverö landsfiskalsdistrikt (1951) (Björkö-Arholma landskommun) |
| Införlivat | Sjuhundra landsfiskalsdistrikt (1941) (Lohärads landskommun och Malsta landskommun) Frötuna landsfiskalsdistrikt (1952) Österåkers landsfiskalsdistrikt (1952) (Riala landskommun och Roslags-Kulla landskommun) |
| Upphört | 31 december 1964 |
| Omfattning | |
| Roslags-Länna landskommun (–) Norrtälje stad (–) Blidö landskommun (–) Lyhundra landskommun (–) Frötuna landskommun (–) Sjuhundra landskommun (–) Malsta landskommun (–) Lohärads landskommun (–) Estuna landskommun (–) Söderby-Karls landskommun (–) Roslags-Bro landskommun (–) Vätö landskommun (–) Björkö-Arholma landskommun (–) | |
| Redigera Wikidata | |
Norrtälje landsfiskalsdistrikt var 1918–1964 ett landsfiskalsdistrikt i Stockholms län, bildat som Vätö landsfiskalsdistrikt när Sveriges indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1918, enligt beslut den 7 september 1917.[2] Namnet ändrades 1 januari 1943 till Norrtälje landsfiskalsdistrikt. Den 1 januari 1965 avskaffades i Sverige samtliga landsfiskaler och landsfiskalsdistrikt, och deras arbetsuppgifter delades upp på de nyskapade indelningarna polisdistrikt, åklagardistrikt och kronofogdedistrikt.
Landsfiskalsdistriktet låg under länsstyrelsen i Stockholms län.[2]
Ingående områden
[redigera | redigera wikitext]När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 oktober 1941 (enligt kungörelsen den 28 juni 1941) tillfördes kommunerna Lohärad och Malsta från Sjuhundra landsfiskalsdistrikt och regeringen anförde i kungörelsen att den ville i framtiden besluta om Norrtälje stads förenande med landsfiskalsdistriktet.[3] Den 1 januari 1943 (enligt beslut den 31 december 1942) ändrades distriktets namn till Norrtälje landsfiskalsdistrikt och staden förenades i polis- och åklagarhänseende men inte i utsökningshänseende, vilket staden fortsatte att sköta själv.[4] 1 januari 1948 förenades Norrtälje stad med distriktet även i utsökningshänseende, och tillhörde då i alla avseenden landsfiskalsdistriktet, samtidigt som stadsfiskalstjänsten i Norrtälje upphörde.[5] När Sveriges nya indelning i landsfiskalsdistrikt trädde i kraft den 1 januari 1952 (enligt kungörelsen 1 juni 1951) ändrades distriktets omfattning.[6]
Från 1918
[redigera | redigera wikitext]Från 1 oktober 1941
[redigera | redigera wikitext]Från 1943
[redigera | redigera wikitext]- Norrtälje stad (förutom i utsökningshänseende, som staden skötte själv)[4]
Från 1948
[redigera | redigera wikitext]Från 1 januari 1952
[redigera | redigera wikitext]- Blidö landskommun
- Frötuna landskommun
- Lyhundra landskommun
- Norrtälje stad
- Sjuhundra landskommun
- Roslags-Länna landskommun
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk författningssamling 1917:687: Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 7 december 1917.
- Svensk författningssamling 1941:682: Kungl. Maj:ts kungörelse angående rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 28 juni 1941.
- Svensk författningssamling 1951:316: Kungl. Maj:ts kungörelse om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 1 juni 1951.
- Svensk författningssamling 1956:643: Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen den 1 juni 1951 (nr 316) om rikets indelning i landsfiskalsdistrikt; given Stockholms slott den 21 december 1956.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ SFS 1917:687 : Transumt av Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse till Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län, angående rikets indelning i fögderier och landsfiskalsdistrikt, 7 september 1917.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 96. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 107. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 98. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ SFS 1947:566 Transumt av Kungl. Maj:ts brev till länsstyrelsen i Stockholms län angående staden Norrtäljes förenande i judiciellt avseende med domsaga m. m. Stockholms slott den 18 juli 1947.
- ^ (
PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 128. http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Folk-%20och%20bostadsr%C3%A4kningarna/Folkr%C3%A4kningen%201910-1960/Folkr%C3%A4kningen%201950%20(SOS)/Folkrakningen-1950_1.pdf. Läst 30 juni 2023
