Valhaj
Valhaj Status i världen: Sårbar[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Överklass | Broskfiskar Chondrichthyes |
Underklass | Hajar och rockor Elasmobranchii |
Överordning | Hajar Selachii |
Ordning | Matthajar Orectolobiformes |
Familj | Valhajar Rhincodontidae |
Släkte | Rhincodon |
Art | Valhaj R. typus |
Vetenskapligt namn | |
§ Rhincodon typus | |
Auktor | Andrew Smith, 1828 |
Utbredning | |
Valhajens utbredning | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Valhaj (Rhincodon typus) är världens största haj och likaså den största levande fiskarten. Valhajen är den enda arten i släktet Rhinocodon som i sin tur är det enda släktet i familjen valhajar (Rhincodontidae).
Denna haj är en planktivor (äter plankton). Valhajen filtrerar zooplankton vid ytan som mestadels består av hoppkräftor och fiskägg. Ibland ingår mindre eller större fiskar också i födan så som makrill, sardiner, ansjovis och mindre tonfiskar.[2] Valhajen livnär sig även på fiskägg och äggen som släpps från koraller under korallblomning.[2]
Arten identifierades och beskrevs 1828; 1984 beskrevs familjen Rhincodontidae. Kunskapen om valhajen är förhållandevis begränsad.
Det största tillförlitligt mätta exemplaret uppmättes till 12,65 meter.[3] Det finns gott om historier om valhajar på 18-20 meter men än så länge finns inget bevis för detta.
Vid särskilda tidpunkter på året samlas valhajar på olika platser, som exempelvis Ningaloorevet i västra Australien, Utila i Honduras, Pemba och Zanzibar i Tanzania, vid Donsol på södra Luzon, Filippinerna, och vid kusterna utanför Djibouti, och även vid Similan Islands i Thailand.
Tillsammans med tonfisk och andra medelstora fiskar kan valhajar samlas i stim på upp till 25 individer. Detta sker i samband med att mindre fiskarter leker och släpper ägg.[2]
Noter
- ^ Norman, B. 2000. Rhincodon typus. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2007-01-20.
- ^ [a b c] Bernvi, David C.; Maddalena Alessandro De (2007). Världens hajar. Del 2, Ordningarna matthajar Orectolobiformes & tjurhuvudhajar Heterodontiformes. Svenska zoologilexikonet. Kärna: Caracal. Libris 10243122. ISBN 91-975833-1-6
- ^ Sven O Kullander, Thomas Stach, Hans G. Hansson, Bo Delling, Henning Blom, Nationalnyckeln: Ryggsträngsdjur: Lansettfiskar-broskfiskar Chordata: Branchiostomatidae-Chondrichtyes, 2011, ISBN 978-91-88506-74-0, sid. 228.