Valide sultan

Valide sultan (arabiska walida, hon som har fött till världen, mor) är en historisk titel och position som tillkom mödrarna till Osmanska rikets regerande sultaner. Valide sultan räknades som den näst mäktigaste positionen i riket. En valide sultan hade, i enlighet med den muslimska synen på mödrars rätt, en legitim rätt att utöva politiskt inflytande över rikets styre. De flesta valide sultan var före detta icke-muslimska slavar från den föregående sultanens harem. En del av dem regerade också ensamma som rikets regenter under sina söners omyndighet.

Valide sultaner

• 1520–1534 : Ayşe Hafsa Sultan
• 1574–1583 : Nurbanu Sultan
• 1594–1603 : Safiye Sultan
• 1603–1604 : Handan Sultan
• 1617–1621 : Mahfiruz Hadice Sultan
• 1623–1648 : Kösem Sultan (regent)
• 1648–1683 : Turhan Hatice Sultan (regent)
• 1687–1689 : Saliha Dilâşub Sultan
• 1695–1715 : Emetullah Rabia Gülnûş Sultan
• 1730–1739 : Saliha Sultan
• 1754–1757 : Şehsuvar Sultan
• 1789–1805 : Mihrişah Valide Sultan
• 1807–1808 : Ayşe Seniyeperver Sultan
• 1808–1817 : Nakşidil Sultan
• 1839–1853 : Bezmiâlem Sultan
• 1861–1876 : Pertevniyal Sultan
• 1876–1876 : Şevkefza Sultan
• 1876–1904 : Rahime Perestu

Källor

• Meyers Großes Konversations-Lexikon