Valrav

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Spermacetivax, spermacetiljus och en flaska med spermacetiolja.
Spermaceti utvinns från kaskelotvalarnas huvuden i spermacetiorganet (gult) och melonen.

Valrav eller spermaceti är ett ämne som bildas i spermacetiorganet i kaskelotvalarnas huvuden. Dess konsistens är som vax.

I spermacetiorganet finns en blandning av flera olika ämnen som tillsammans kallas valravsolja. På den tiden när man jagade kaskelotvalar utvanns valraven och användes till exempel som huvudsaklig beståndsdel i vaxljus och i salvor. Valraven extraherades från valravsoljan genom kristallisering vid temperaturen 6 °C, under ökat tryck och i en ammoniaklösning. Valraven renades därefter genom silning och pressning och fick stelna långsamt i ett tennkärl. En enda kaskelot kunde ge 3000–5000 kg renad valrav.

I renat tillstånd bildar valrav vita, bladigt kristalliniska, pärlemorglänsande, genomlysbara, spröda stycken som känns feta och hala, har en mild, fettartad smak och nästan ingen lukt. Smältpunkten ligger vid ungefär 46–50 °C. Valrav kan lösas i varm alkohol, eter, oljor och liknande. Den brinner med en klart lysande låga och lämnar inte någon fettfläck på tyg eller papper. I kemisk mening är valrav inte ett fett utan en blandning av flera likartade fasta estrar, av vilka den i största mängd förekommande är cetin, så kallat valravsfett, som i hög grad liknar den renade valraven, men har något högre smältpunkt (49 °C). Cetin är cetylpalmitat, estern av palmitinsyra och cetylalkohol, med den kemiska formeln C15H31COO–C16H33.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Artikelursprung[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hvalraf, 1904–1926.