Vattendelare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stora vattendelare i Europa

En vattendelare innebär i sin grundbetydelse gränsen mellan två avrinningsområden. I regel är det en långsträckt upphöjning i landskapet som är så hög att inga vattendrag passerar den, utan den delar upp vattenflödet i två eller flera riktningar. Nederbörd som hamnar vid sidan av linjen rinner sedan bort från den, utan att korsa linjen. Vattendelaren skiljer olika vattensystems upptagningsområden för nederbörd.

En å, bäck eller älv som själv har en vattendelare "inbyggd" är en bifurkation.[förtydliga]

Vattendelaren har indirekt en stor betydelse för vandrande laxfiskar då de söker sin barndoms å, bäck eller älvsträcka, eftersom den omger ett bestämt vattendrags avrinningsområde och därmed dess mineralgrund.[förtydliga]

Vissa riksgränser följer vattendelare, delvis för att vattendelare ofta går i glesbefolkade bergstrakter som bildat naturliga gränsområden mellan mer befolkade områden. Gränsen mellan Norge och Sverige följer till stor del vattendelaren mellan Östersjön och Norska havet/Skagerrak.

Bildlig betydelse[redigera | redigera wikitext]

Efterhand har begreppet vattendelare även fått en överförd symbolisk betydelse i egenskap av någonting som splittrar, en händelse eller företeelse som delar människogrupper, opinioner, tankeströmmar eller historiens utveckling i två eller flera olika riktningar eller läger.[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Synonymer.se, "Vattendelare"