Vattendelare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stora vattendelare i Europa

En vattendelare innebär i sin grundbetydelse gränsen mellan två avrinningsområden. I regel är det en långsträckt upphöjning i landskapet som är så hög att inga vattendrag passerar den, utan den delar upp vattenflödet i två eller flera riktningar. Nederbörd som hamnar vid sidan av vattendelaren rinner bort från den. Vattendelaren skiljer olika vattensystems upptagningsområden för nederbörd.

Vissa riksgränser följer vattendelare, delvis för att vattendelare ofta går i glesbefolkade bergstrakter som bildat naturliga gränsområden mellan mer befolkade områden. Gränsen mellan Norge och Sverige följer till stor del vattendelaren mellan Östersjön och Norska havet/Skagerrak. Riksgränsen mellan Frankrike och Spanien sammanfaller delvis med vattendelaren i Pyrenéerna.

Vandrande fiskar[redigera | redigera wikitext]

Vattendelaren har indirekt en stor betydelse för vandrande fisk, t ex laxfiskar och ål. De söker sin barndoms å, bäck eller älvsträcka, eftersom den omger ett bestämt vattendrags avrinningsområde och därmed dess mineralgrund.[förtydliga][källa behövs]

Bildlig betydelse[redigera | redigera wikitext]

Begreppet vattendelare har även en överförd symbolisk betydelse i egenskap av någonting som splittrar, en avgörande händelse eller företeelse som delar människogrupper, opinioner, tankeströmmar eller historiens utveckling i två eller flera olika riktningar eller läger.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Synonymer.se, "Vattendelare"