Vibyholms slott

Vibyholm är ett slott och ett gods samt ett tidigare fideikommiss i Årdala socken i Flens kommun, Södermanlands län. Huvudbyggnaden ligger på Slottsholmen i sjön Båven och uppfördes mellan 1622 och 1630. Egendomen är i släkten Bonde och deras ättlingar sedan 1730.

Historia

Redan 1331 omtalas Viby. Det förvärvades av Karl IX och ombildades till gods åt hans gemål Kristina. Efter hennes död 1626 återgick det till kronan. Nuvarande byggnad uppfördes 1622–1625 efter ritningar av ritningar av Caspar van Panten, som även ledde byggarbetena. Byggmästare var den holländske murmästaren Florenz Claesson Becker samt sonen Herman och flera biträden. De efterträddes av holländaren Lieve Goothals, som ännu 1630 var verksam vid Vibyholm då van Panten avled hastigt. Byggnadens fasader var då rik utsmyckade med infattningar, gesimser, toureller och ornamentala detaljer i huggen sten. Mot öster flankerades huset av två höga, runda torn. Arkitekturen återspeglar nederländsk högrenässans och framgår av flera skisser och kopparstick upprättade under 1600-talets andra hälft av Erik Dahlbergh.

Godset donerades 1637 till Gustaf Gustafsson af Vasaborg och blev 1646 friherreskap inom hans familj. Det reducerades från hans änka, grevinnan Anna Sofia Wied-Runkel (död 1694) och byttes 1684 mot Mölleröds slott i Skåne, till Jacob Johan Hastfer. 1705 kom det genom köp till änkefru Katarina Ribbing, född Falkenberg, och 1730 till kammarherre Gustaf Bonde af Säfstaholm. Hans måg, riksmarskalken Carl Bonde, gjorde 1783 Vibyholm till fideikommiss för sin andre son, greve Fredrik Ulf Bonde (1774–1852).

Vibyholm fick i början av 1700-talet förfalla, men byggdes under 1730-talet om på initiativ av greve Gustaf Bonde af Säfstaholm och restaurerades grundligt vid 1800-talets början samt 1852-1854 genom dennes dotters sonson Gustaf Trolle-Bonde den yngre. Av 1600-talets utseende fanns då inget kvar. Gustaf Trolle-Bonde hade på Vibyholm en av Sveriges rikhaltigaste porträttsamlingar med omkring 300 porträtt, utförda å svenska och utländska målare alltifrån 1600-talets början. De flesta föreställde medlemmar av Bondeätten och närbesläktade. Egendomen var fideikommiss inom Bondesläkten fram till 1990, då den siste fideikommissarien, översten greve Carl Carlsson Bonde af Björnö, avled.

Gården idag

Norra sidan av slottet begränsas av en vidsträckt terrasserad trädgård. Huvudbyggnadens östra sida präglas av en stram formgiven fasad. Mot väster finns två med huvudbyggnaden sammanbyggda flyglar så att hela komplexet bildar ett "U". Mellan de båda flygelbyggnader leder en bred stentrappa upp till huvudingången vars port kröns av Bondes heraldiska emblem. Däröver reser sig ett karnap som bär upp en balkong samt ett fyrkantigt torn med tornur och lanternin. Lite längre åt väster märks två fristående flyglar. Byggnaden lär ha inspirerat arkitekt Ivar Tengbom vid ombyggnad av närbelägna Rockelsta slott i början av 1900-talet.

Sedan 1993 ägs Vibyholm av familjen Öberg, som är släkt med Bonde på den kvinnliga sidan. Till slottet hör ett gods med skogsbruk, jordbruk, hästverksamhet (avel) samt uthyrning av bostäder och fritidshus runt Båven. Godset med underlydande gårdar omfattar cirka 4 000 hektar mark och vatten. Egendomen drivs av Wibyholms Godsförvaltning. Slottet utgör idag en privatbostad varför slottet och parken ej visas eller är tillgängliga för allmänheten.