Vidi
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Vidi är latin för ”jag såg” och har också gett upphov till ordet vidimera.
Vidi var en svensk tidskrift och boulevardtidning med antisemitiskt innehåll, som utgavs 1913–1931. Sätet för tidningens redaktion låg i Göteborg.
Redaktör under de första åren var Willy A:son Grebst. Enligt egen uppfattning kunde tidskriften inte placeras på den politiska höger- eller vänsterskalan. År 1914 gjordes en första attack mot den svenska judenheten, vilken omnämndes som den mest välmående i världen. Skäktningen angreps som mystisk och djurfientlig, så kallade vittnesmål gav realistiska beskrivningar för att väcka folks avsky för denna slaktmetod, i syfte att svärta ner judarna.
Den politiska inställningen grundlades 1914, då en tyskvänlig, konservativ hållning blev tidskriftens signum, men den klart offensivt antisemitiska inriktningen som utmärkte den under dess fortsatta utgivningsår blev officiell först 1920, under ingenjör Barthold Lundéns ledning. År 1921 uppmanade han i tidskriften Sveriges alla judar att emigrera till Palestina och sände i februari samma år en summa på 2 312 kronor till den sionistiska byrån i Stockholm. Insamlingen var menad som ett skämt.
Vidi ”avslöjade” också Sven Hedins judiska påbrå och hetsade mot konstnären Isaac Grünewald, kallad ”Snabelinsky”, samt följde dennes rättegång rörande slagsmålet med en konduktör på Kungälvs station.
Vidi tjänstgjorde i praktiken som Svenska antisemitiska föreningens organ från dess bildande 1923. Den lades ner 1931.