Vilhelm I av Hessen
- Denna artikel handlar om kurfursten. För den medeltida lantgreven med samma namn och nummer, se Vilhelm I, lantgreve av Hessen.
| Vilhelm I (IX) | |
|---|---|
| |
| Porträtt från kring 1795 | |
| Regeringstid | 1803 - 1821 |
| Företrädare | Sig själv som lantgreve |
| Efterträdare | Vilhelm II |
| Regeringstid | 1785 - 1803 |
| Företrädare | Fredrik II av Hessen-Kassel |
| Efterträdare | Sig själv som kurfurste |
| Vilhelmine Karoline av Danmark | |
| Barn | Vilhelm II av Hessen |
| Ätt | Hessen-Kassel |
| Far | Fredrik II av Hessen-Kassel |
| Mor | Maria av Storbritannien |
| Född | 3 juni 1743 Kassel |
| Yrke | Furste |
| Religion | Kalvinism |
| Död | 27 februari 1821 (77 år) |
.svg)
| |
Vilhelm I (fram till 1803 Vilhelm IX av Hessen-Kassel och från detta år Vilhelm I av Hessen), född den 3 juni 1743 i Kassel, död där den 27 februari 1821, var en tysk furste, som var son till Fredrik II av Hessen-Kassel och Maria av Storbritannien.
Han var lantgreve av Hessen-Kassel från 1785. År 1803 avskaffades denna titel och ersattes med kurfurste av Hessen, som Vilhelm alltså blev den förste innehavaren av.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Efter att föräldrarna separerade växte Vilhelm upp i Danmark där han också fann sin fru 1764. För att sköta om sin ansenliga förmögenhet hade han 1769 som tronföljare anställt Mayer Amschel Rothschild (grundaren av bankirdynastin Rothschild) som sin hovjude.
Vilhelm deltog 1778 som preussisk generalmajor i det Bayerska tronföljdskriget. 1785 flyttade Vilhelm med familjen till Kassel för att överta sin bortgångne fars lantgrevskap. I franska revolutionskrigen ställde han sig på Preussens sida, återtog 1792 Frankfurt am Main och lät 1793 sin 12 000 man starka armé, i brittisk tjänst strida i Flandern mot fransmännen. För det mindre område på vänstra Rhenstranden, som han förlorade i freden i Basel 1795, fick han 1803 ersättning genom flera mainzska amt och riksstaden Gelnhausen, genom vilken han därigenom erhöll värdigheten som kurfurste.
Efter slaget vid Jena 1806 annekterades kurfurstendömet 1807 av det franska lydriket Westfalen och Vilhelm I gick då i exil i Danmark. Han återkom till kurfurstendömet 1813 efter att Napoleon tryckts tillbaka med förlusten i Slaget vid Leipzig. Vilhelm I försökte vid Vienkongressen 1815 bli erkänd, likt flera andra kurfurstar i det forna tysk-romerska riket, som "kung av Chatti". Det försöket att övertyga stormakterna misslyckades dock. Tre år senare i kongressen i Aix-la-Chapelle erkändes han däremot med predikatet kunglig höghet.
Kurfurste Vilhelm I avled 1821 i Kassel och efterträddes av sonen Vilhelm (II).
Familj[redigera | redigera wikitext]
Han gifte sig 1764 med Karoline av Danmark på Christiansborgs slott i Köpenhamn och fick med henne två söner och två döttrar. Bland barnen inom äktenskapet märks sonen Vilhelm II av Hessen (1777–1847), som också blev hans efterträdare som kurfurste.
Med sin mätress Rosa Dorothea Ritter hade han sönerna Carl och Julius von Haynau.
Antavla[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Vilhelm IX i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ ”Genealogie ascendante jusqu'au quatrieme degre inclusivement de tous les Rois et Princes de maisons souveraines de l'Europe actuellement vivans” (på franska). Google Books. 1768. sid. 58. https://books.google.com/books?id=AINPAAAAcAAJ&pg=PA58. Läst 22 april 2021.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vilhelm I av Hessen.
| Företrädare: Fredrik II |
Lantgreve av Hessen-Kassel 1785–1803 |
Efterträdare: Sig själv som kurfurste |
| Företrädare: Sig själv som lantgreve |
Kurfurste av Hessen 1803–1821 |
Efterträdare: Vilhelm II |
|