Villnäs kyrka

	Villnäs kyrka
	Kyrka
	Villnäs kyrka år 2016.
Land	Finland
Landskap	Egentliga Finland
Trossamfund	Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Stift	Åbo ärkestift
Församling	Masko församling
Plats	Villnäs, Masko
Invigd	1600-talet
	Kyrksalen. Kyrksalen.

Villnäs kyrka (finska: Askaisten kirkko) är en luthersk stenkyrkobyggnad i Villnäs i Masko kommun i det finländska landskapet Egentliga Finland. Stenkyrkan härstammar från 1600-talet och bredvid kyrkan finns en klockstapel i trä från 1779. Kyrkan ägs av Masko församling.^[1]^[2]

Villnäs kyrka, tillsammans med Villnäs slott, bildar en värdefull byggd kulturmiljö av riksintresse och är därmed skyddad enligt lag.^[3]^[2]

Historia och arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Villnäs kyrkas exakta byggår är okänt. Det har funnits en tidigare kyrka på samma plats, troligtvis byggd av trä. Kyrkans nuvarande utseende härstammar från generalguvernör Herman Claesson Flemings förnyelse från 1653. Fleming, som då var ägare till Villnäs slott, lät ursprungligen bygga kyrkan som slottets kapellkyrka.^[4]^[2]

De nedre delarna av Villnäs kyrkas väggar är byggda av sten medan den övre delen är byggd av tegel. Kyrkans väggar är kalkade vita. Sakristian ligger på kyrkans norra sida, och på dess södra sida finns tamburen till släkten Carpelans gravkammare. Kyrkans spåntak representerar den nederländska sadeltaksstilen och pryds av tre dekorativa kors.^[2]

Det inre taket i kyrkan består av ett skepp med tre valv. Kyrkans yttre dörr har ursprungliga detaljer, såsom låset från 1600-talet. Enligt traditionen var dörren krigsbyte från trettioåriga kriget. Ett av fönstren på kyrkans södra sida har en glasmålning som representerar Klas Hermansson Fleming och hans fruar Elin Henriksdotter Horn och Dorotea von Rappen. Målningarna antas härstamma från den tidigare kyrkan. Villnäs kyrkas äldsta fönster har bevarats sedan 1653 och är därmed de äldsta bevarade fönstren i Finland.^[2]

Klockstapel[redigera | redigera wikitext]

Bredvid Villnäs kyrka finns en klockstapel byggd av Mikael Piimänen år 1779. Klockstapelns nedre del är byggd av sten och den övre delen i trä. Även klockstapeln har ett spåntak. I klockstapeln finns tre kyrkklockor, varav de två äldsta donerades av Villnäs slott. Den minsta klockan tillverkades i Tallinn år 1548.^[2]

Inredning[redigera | redigera wikitext]

Predikstol[redigera | redigera wikitext]

Predikstolen, tillverkad av ek och härstammande från Tyskland, tillverkades av hovsnickaren från Flensburg och donerades till kyrkan av Herman Claesson Fleming och hans fru Kristina Rosladin. Alternativt berättas det att både predikstolen och kyrkdörren var krigsbyte. Predikstolen är rikt dekorerad med många reliefer som avbildar Frälsaren, apostlar och evangelister. Dess takdel bär Herman Flemings och Kristina Rosladins vapensköldar.^[5]

Kyrkbänkar[redigera | redigera wikitext]

Ägarna av Villnäs slott hade sina egna kyrkbänkar i koret. Dessa bänkar var ursprungligen placerade på golvnivån, men när kyrkan rustades upp för hovjunkare Herman Flemings (1734-1789) och Anna Rehnbinders vigsel, flyttades bänkarna upp på en läktare som vilar på pelare. I bänken på högra sidan återfinns släkten Flemings vapensköld, medan på den vänstra sidan återfinns släkten Rehnbinders vapensköld. Bänkarna tros härstamma från 1600-talet.^[6]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Villnäs kyrkas orgel, med 12 stämmor, byggdes av orgelfabriken Hans Heinrich år 1979.^[5]

Altartavla[redigera | redigera wikitext]

Villnäs kyrkas altartavla målades av August Tholander år 1859. Tavlan föreställer Frälsaren i Getsemane och donerades av ägaren till Lemsjöholm gård, Lars Gabriel von Haartman. Den tidigare altartavlan har flyttats till kyrkans sakristia och målades av Jonas Bergman år 1749. Den tidigare altartavlan finns i två delar, där den övre delen avbildar Kristus på korset och den undre delen nattvardens instiftelse.^[6]

Ljuskronor[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre ljuskronor i Villnäs kyrka. Ljuskronan i kyrkans kor donerades av Finlands marskalk Mannerheim år 1928. Denna ljuskrona hade tidigare funnits hos Mannerheim i Helsingfors och donerades till kyrkan efter hans bortgång. Kyrkans äldsta ljuskrona köptes år 1684 och den tredje ljuskronan donerades år 1733.^[6]

Begravningsvapen[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera begravningsvapen i Villnäs kyrka. Bland dessa vapen finns Gustav Flemings vapen från 1687 och överste Kristian von Stefgrens vapen från 1695. På orgelläktarens högra sida återfinns Johan Freytags begravningsvapen från 1668. Dessutom finns Herman Klasson Flemings begravningsvapen från 1652 i kyrkan.^[6]

Övrig inredning[redigera | redigera wikitext]

Till kyrkans inventarier hör ett golvur som donerades av kyrkans unga män år 1823. Kyrkotextilierna är från 1983 och tillverkades av konstnären Hulda Potila från Villnäs.^[6]

Gravkapell[redigera | redigera wikitext]

Under kyrkgolvet finns släkten Flemings gravkor. Släkten Fleming ägde Villnäs slott från mitten av 1400-talet fram till 1792. Dessutom finns släkten Carpelans gravkor under kyrkans golv. Släkten Carpelan ägde Ohensaari gård i Masko från mitten av 1600-talet fram till 1754 och igen från 1764 fram till början av 1900-talet.^[4]

På gravgården finns släkten Mannerheims gravkapell som representerar nyklassisk stil. Gravkapellet, ritat av C. L. Engel, byggdes år 1823. Byggherren var Carl Erik Mannerheim. Släkten Mannerheim ägde Villnäs slott efter Flemings.

Hjältegravar[redigera | redigera wikitext]

Minnesmärket på Villnäs hjältegravar har designats av Markku Ekblom och invigdes år 1951. Reliefen på gravmonumentet föreställer en far som lämnar för fronten och tar farväl av sin fru och sitt barn. Det finns 28 hjältegravar i Villnäs varav 27 är på hjältegravsområde och en i familjegrav.^[7]