Hoppa till innehållet

Violgubbe

Från Wikipedia
Violgubbe
Status i Sverige: Sårbar
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPhallales
FamiljGomphaceae
SläkteGomphus
ArtViolgubbe
G. clavatus
Vetenskapligt namn
§ Gomphus clavatus
Auktor(Pers.) Gray , 1821
Synonymer
Merulius brevipes (Peck) Kuntze 1891[1]
Trombetta clavata (Pers.) Kuntze 1891[2]
Nevrophyllum clavatum (Pers.) Pat. 1886[3]
Cantharellus brevipes Peck 1883[4]
Thelephora clavata (Pers.) P. Kumm. 1871[5]
Craterellus clavatus (Pers.) Fr. 1838[6]
Gomphus truncatus (Schmidel) Pers. 1825[7]
Gomphora clavata (Pers.) Fr. 1825[8]
Cantharellus clavatus (Pers.) Fr. 1821[9]
Merulius clavatus var. spadiceus Pers. 1801[10]
Merulius clavatus Pers. 1796[11]
Clavaria truncata Schmidel 1796[12]
Merulius clavatus var. clavatus Pers. 1796[11]
Clavaria elveloides Wulfen 1781[13]

Den mykologiska karaktären hos violgubbe:


hymenium:
vecklad


hatt:
trattlik


skivtyp:
nedlöpande


ätlighet:
ätlig




fot:
bar


sporavtryck:
gul


ekologi:
mykorrhiza

Violgubbe (Gomphus clavatus) är en svampart i familjen Gomphaceae, släktet Gomphus. Arten växer i Europa, Nordamerika och Asien. På svenska har den tidigare varit känd under namnet klubblik trumpetsvamp.

Den växer gärna i gammal kalkrik granskog eller bokskog och bildar mykorrhiza med dessa två träd. I Sverige görs de flesta fynden i nordöstra Svealand på hösten. Svampens fruktkropp är ätlig och den bildar ofta häxringar. Svampen räknas dock som missgynnad på flera håll på grund av modernt skogsbruk, och är rödlistad i flera länder. Den bör därför i viss mån skonas från att bli föda då fruktkropparna är enda sättet för svampen att sprida sina sporer, även om plockning inte direkt hotar det befintliga beståndet.

  1. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:862
  2. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:873
  3. ^ Pat. (1886) , In: Revue mycol., Toulouse 8(no. 29):26 (adnot.), 27
  4. ^ Peck (1883) , In: Ann. Rep. N.Y. St. Mus. nat. Hist. 33:21
  5. ^ P. Kumm. (1871) , In: Führ. Pilzk. (Zwickau):46
  6. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):533
  7. ^ Pers. (1825) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 2:9
  8. ^ E.M. Fries (1825) , In: Syst. orb. veg. (Lundae) 1:88
  9. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:322
  10. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:498
  11. ^ [a b] Pers. (1796) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 1:21
  12. ^ Schmidel (1796) , In: Anal. Pl. 3:237
  13. ^ Jacquin (1781) , In: Miscell. austriac. 2:99

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]