Violsångare

Från Wikipedia
Violsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hane i Ladakh
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljStjärtmesar
Aegithalidae
SläkteLeptopoecile
ArtViolsångare
L. sophiae
Vetenskapligt namn
§ Leptopoecile sophiae
AuktorSevertsov, 1873

Violsångare[2] (Leptopoecile sophiae) är en asiatisk fågel i familjen stjärtmesar inom ordningen tättingar.[3] Liksom systerarten tofsviolsångaren kategoriserades den tidigare som en del av familjen sångare (Sylviidae). Den är en aktiv fågel som hittas i bergsbelägna buskmarker. Beståndet anses vara livskraftigt.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Violsångaren är en liten (10 centimeter), färgsprakande fågel. Fjäderdräkten går i lila och purpur, med vitt ögonbrynsstreck och rostfärgad hätta. Populationen i centrala Himalaya (obscurus, se nedan) har ljusare fjäderdräkt hos hanen och mörkare hos honan jämfört med västligare populationer.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Bland lätena hörs hårda "tzrit" och mjuka "teet". Sången beskrivs som tjirpande.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Violsångarem förekommer i bergstrakter i Centralasien österut till Gobiöknen och söderut till kinesiska Sichuan. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i den stora sångarfamiljen Sylviidae. DNA-studier har dock visat att dess medlemmar inte är varandras närmaste släktingar och familjen har därefter delats upp i ett antal mindre. Violsångarna står nära stjärtmesarna i Aegotheles och inkluderas numera därför i deras familj Aegothelidae.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Violsångaren hittas i bergsbelägna buskmarker, ofta nära strömmande vattendrag. Den är en mycket aktiv och akrobatisk fågel, men samtidigt mycket tillbakadragen. Fågeln ses i smågrupper eller artblandade flockar på jakt efter ryggradslösa djur. Boet placeras lågt i en buske.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Maria Alexandrovna (1824–1880), gift med Alexander II av Ryssland, född Maximiliana Vilhelmina Augusta Sofia Maria, dotter till Ludvig II av Hessen-Darmstadt.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Leptopoecile sophiae Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b] Grewal, B.; Harvey, B.; Pfister, O. 2002. A photographic guide to the birds of India. Christopher Helm, London.
  6. ^ Baker, K. 1997. Warblers of Europe, Asia and North Africa. Princeton University Press, Princeton.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]