Hoppa till innehållet

Vittinge kyrka

Vittinge kyrka
Kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Ort Vittinge
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Vittinge församling
Koordinater 59°53′18″N 17°0′2″Ö / 59.88833°N 17.00056°Ö / 59.88833; 17.00056
Material Sten
Invigd Troligen 1308
Bebyggelse‐
registret
21300000004738
Interiör
Interiör
Interiör
Webbplats: Vittinge pastorat
Vittinge kyrka omkring 1719. Teckning av Johan Peringskiöld.
Vittinge kyrka med omgivningar omkring 1754 efter teckning av Olof Grau.

Vittinge kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Vittinge församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger omkring fyra kilometer väster om samhället Vittinge i Heby kommun. Kyrkplatsen omges av jordbruksbygd som tidigare har varit mycket rik på skog.

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan har medeltida ursprung och består av ett rektangulärt långhus som smalnar av något mot öster. En bred korsarm sträcker sig ut vid långhusets norra sida. Sakristian är belägen vid korsarmens östra sida och norr om koret. Söder om koret finns ett vidbyggt gravkor och en kraftig strävpelare.

Tillkomst och ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en sägen skulle kyrkan ha invigts år 1308. Äldsta murarna finns troligen i långhusets mittparti, som måste vara äldre än 1300-talet. Nuvarande rakt avslutade kor uppfördes omkring år 1300. Vid 1400-talets senare hälft slogs nuvarande tegelvalv, som ersatte tidigare tunnvalv, troligen av trä. Putsspår på östra gavelröstets insida visar att innertaket tidigare hade tunnvalv. Sakristian uppfördes någon gång vid slutet av medeltiden. Långhuset förlängdes åt väster under 1500-talet eller i början av 1600-talet. Omkring mitten av 1600-talet uppfördes Yxkullska gravkoret vid södra sidan och strävpelaren vid korets sydöstra sida. Södra väggen fick öppnas upp när gravkoret byggdes och förmodligen var det därför som strävpelaren blev nödvändig. Vid mitten av 1700-talet var kyrkan för liten och man planerade att bygga om den till en korskyrka genom att tillfoga korsarmar åt norr och söder. 1754 färdigställdes norra korsarmen, som också kallas nykyrkan. Södra korsarmen byggdes dock aldrig. 1756 togs en ny ingång upp vid långhusets västra kortvägg. Troligen var det då som vapenhuset vid sydvästra sidan revs. Spår finns ännu kvar marken efter vapenhusets grundmurar. En restaurering genomfördes åren 1892-1894 då kyrkorummets medeltida målningar, som är i Albertus Pictors stil, togs fram. Målningarna hade överkalkats 1706. Man gick hårdhänt fram och lät göra nya målningar ovanpå de bevarade resterna. Vid samma restaurering byttes bänkarna och altarringen ut mot andra i imiterad gotik. En restaurering genomfördes åren 1970-1971 då ett nytt koppartak lades, målningarna rengjordes och interiören målades om.

Manual Pedal Koppel
Dubbel Fleut 8' Subbas 16' (1929) Man/Ped.
Fugara 8' Octava 8' (1929)
Principal 4'
Fleut 4' (1833/1968)
Qvinta 3' (1968)
Octava 2'
Trompet 8' B/D (h0/c1)

[1]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Vittinge kyrka, Bengt Stolt & Ingeborg Wilcke-Lindqvist, Upplands kyrkor, Ärkestiftets stiftsråd, 1950, Libris 1668141 ; 30
  • Våra kyrkor, sidan 44, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  1. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]