Volymenhet

Från Wikipedia

Volymenhet, rymdenhet, rymdmått, är måttenheter som används för att mäta volym.

SI-enheter för volym

Den grundläggande SI-enheten för volym är kubikmeter (m3).[1] För större eller mindre enheter kuberar man längdenheter med SI-prefix enligt mönstret km3, mm3, men större eller mindre enheter än så är ovanliga; då används ofta tiopotenser.

En mer behändig enhet är liter (l eller L) som numera definieras som exakt 1 dm3. Enligt en äldre definition var 1 liter den volym som upptogs av 1  kilogram destillerat vatten vid vattnets maximala densitet, d.v.s. vid +4 °C.

Volymenheter inom matlagning

Brittiska volymenheter

Amerikanska volymenheter

Kärl för amerikanska mått.

Andra volymenheter

  • fat (barrel), 159 l - används för råolja och oljeprodukter
  • koku föråldrad japansk måttenhet motsvarande 180,39 liter
  • stère äldre fransk måttenhet motsvarande en kubikmeter

Historiska volymenheter

De gamla verkmåtten användes 1739—1855. Det var ett duodecimalt system, d.v.s. med bas 12. För rymdmått användes dock bas 12 inte konsekvent. 1855—1880 användes decimalsystemet med bas 10 tillämpad på grundenheten svensk fot. 1 fot indelades i 10 decimaltum och 1 decimaltum indelades i 10 decimallinjer. De nya rymdmåtten baserades sedan på kubiker av de nya decimallängdmåtten. Sverige var tämligen ensamt om decimalsystemet.

  • Foder - 1 foder = 2 pipor = 4 oxhuvud = 360 ± ? kannor = 942,4 ± ? liter.
  • Pipa - 1 pipa = 2 oxhuvud = 180 ± ? kannor = 471,2  ± ? liter. Eftersom volymen av 1 oxhuvud kan variera stort, blir volymen av 1 pipa och 1 foder därefter.
  • Oxhuvud, ibland stavat oxehuvud (används för våta varor, särskilt vin) - 1 oxhuvud = ca 70 till ca 90 kannor beroende på innehållet (183—235 liter). Motsvaras i engelska av hogshead.
  • Balja - 1 balja = 50 à 100 liter.
  • Fat eller Åm (våta varor) - 1 fat (1 åm) = 4 ankare = 60 kannor = 157 liter.
    Jämför med det man idag kallar för ett fat = 1 US barrel = 159 liter.
  • Tunna (torra varor) - 1 tunna = 2 spann = 56 kannor = 146,6 liter struket mått eller 164,9 liter fast mått (med råge).
  • Tunna (våta varor) - 1 tunna = 4 fjärdingar = 48 kannor = 125,6 liter
  • Tunna (kol) - 1 tunna = 66 kannor = 164,9 liter
  • 1 tunna löst mål = 2 spann = 6 skäppor = 8 fjärdingar = 146,6 liter
  • Sätting (våta varor) - 1 sätting = 1/8 tunna = 6 kannor = 15,7 liter
  • Skäppa (torra varor) - Ett mått som varierat mycket över landet.
    Ex. En skäppa i Småland var 1/6 tunna (18,3 liter), i Västergötland 1/5 tunna (29,3 liter) och i Bohuslän 1/4 tunna (36,6 liter).
  • Ankare (våta varor) - 1 ankare = 1/4 åm = 15 kannor = 39,25 liter.
  • Fjärding (våta varor) - 1 fjärding = 12 kannor = 31 liter.
  • Kappe (torra varor) - Enligt 1665 års regelverk: 1 kappe = 1/32 tunna (för torra varor) = 1/16 spann = 7/4 kanna = 4,58 liter.
    Metersystemet har också medfört att man i dagligt tal ungefärligen jämställt en kappe med 5 liter.
  • Ask (honung) - 1 ask = 3 kannor (7,851 liter).
  • 1 famn (för ved), varierande mått. 1 kubikfamn = 5,65 kubikmeter, 1 skogsfamn = 2,83 kubikmeter, 1 storfamn = 3,77 kubikmeter.
  • Kanna (torra varor) - 1 kanna = 1/56 tunna (för torra varor) = 4/7 kappe
  • Kanna (våta varor) - 1 kanna = 1/48 tunna = 2 stop = 8 kvarter = 32 jungfrur = 2,617 liter.
  • Stop (våta varor) - 1 stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3 liter
  • Kvarter (våta varor) - 1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl.
    En liten flaska/burk (öl eller läsk) är idag 33 cl eller 29 cl approximativt lika med 1 engelsk fluid ounze.
  • Ort eller Jungfru (våta varor) - 1 ort (1 jungfru) = 1/4 kvarter = 1/16 stop =1/32 kanna = 8,2 cl.
  • Kubikverklinje - 1 kubikverklinje = 1/1728 kubikverktum = 8,7 mm²
  • Kubikdecimallinje = 1/1000 kubikdecimaltum = 26 mm3

Referenser

  1. ^ ”Kubikmeter”. Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20 maj 1911. http://runeberg.org/nfbo/0105.html. Läst 11 augusti 2012. 

Källor utan fotnot som bör göras insprängd i text

Se även