Hoppa till innehållet

Vostok 2

Från Wikipedia
Vostok 2
Восток-2
AnropssignalОрёл (Orjol - "örn")[1]
NSSDC-ID1961-019A[2]
Färdens tid1 dag, 1 timme, 18 minuter
Massa4 730 kg
Uppskjutning
StartplatsBajkonur LC1
Start6 augusti 1961 05:00 UTC
Landning
Landningsplats51° N, 46° E, nära Krasnyj Kut
Landning7 augusti, 1961 07:18 UTC
Omloppsbana
Varv17,5 st
Apogeum221 km
Perigeum172 km
Banlutning64,8°
Sträcka703 000 km
Besättning
German Titov

German Titov (till höger) med den amerikanska presidenten John F. Kennedy och astronauten John Glenn (till vänster)
Kronologi
Föregående uppdrag Nästa uppdrag
Vostok 1 Vostok 3


Vostok 2 (ryska: Восток-2) var en bemannad rymdfärd som ingick i det sovjetiska Vostokprogrammet.[2][3] Kosmonauten German Stepanovitj Titov kretsade med sin rymdfarkost 25 timmar kring jorden.[4] Titov har fortfarande rekordet att vara yngst vid rymdresans tillfälle. Han var vid flygningen 25 år och 11 månader gammal.[5][6]

Flygförloppet

[redigera | redigera wikitext]

Rymdfärden startade den 6 augusti 1961 klockan 6:00 (ortstid) från Kosmodromen i Bajkonur och nådde efter några minuter omloppsbanan.

Ungefär två timmar efter starten meddelades av Radio Moskva (som numera heter Rysslands röst) rymdfärdens lyckliga igångsättning. Redan kort efter starten hade Titov talad med Sovjetunions ledare Nikita Chrusjtjov per radio. Under tiden när Titov flög över USA skickade han per radio en hälsning till det amerikanska folket. I motsats till Jurij Gagarin manövrerade Titov farkosten tidvis själv. Ungefär 10 minuter filmade han jorden genom farkostens fönster.

Efter några timmar började Titov känna av den dittills okända rymdsjukan. Han blev yr och började kräkas. Trots detta lyckades han sova en stund.

Liksom hos Vostok 1 uppkom några problem vid återinträdet i jordens atmosfär. Landningsmodulen löste sig i början inte helt från modulen som skulle förbli i rymden. När farkosten var tillräcklig nära jorden utlöste Titov katapultstolen och landade med fallskärmen nära staden Saratov, vid positionen 50°51′10″N 47°01′14″Ö / 50.85276°N 47.02048°Ö / 50.85276; 47.02048.[7][4]

Ordinarie

Backup

Reserv

Rymdfärden bevisade att människan har förmåga att överleva flera timmar i rymden. Upptäckten av rymdsjukan var däremot ett hinder för senare färder.

Sovjetunionens försprång före USA utökades ytterligare.

Källor och referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ ”Call signs of astronauts” (på engelska). http://www.gctc.ru/main.php?id=156. Läst 21 maj 2015. 
  2. ^ [a b] ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1961-019A. Läst 22 mars 2020. 
  3. ^ Sven Grahn. ”Vostok”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vostok. Läst 19 maj 2015. 
  4. ^ [a b] Astronomica – Galaxer – planeter – stjärnor – stjärnbilder – rymdforskning. Tandem Verlag GmbH (svensk utgåva). 2007. sid. 240. ISBN 978-3-8331-4371-7 
  5. ^ Gatland, Kenneth (1976) (på engelska). Manned Spacecraft, Second Revision. Macmillan Publishing Co., Inc., New York. sid. 117–118. ISBN 0-02-542820-9 
  6. ^ Mark Wade. ”Astronaut Statistics” (på engelska). Encyclopedia Astronautica. Arkiverad från originalet den 30 september 2007. https://web.archive.org/web/20070930195311/http://www.astronautix.com/articles/aststics.htm. Läst 30 maj 2015. 
  7. ^ Asif. A. Siddiqi (2000) (på engelska). Challenge to Apollo: The Soviet Union and the Space Race, 1945-1974. NASA. sid. 267. http://history.nasa.gov/SP-4408pt1.pdf. Läst 11 maj 2015