Apolloprogrammet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Apolloprogrammets logotyp

Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder, med Apollo som rymdkapsel och Saturn IB och Saturn V som uppskjutningsraketer. Syftet var att landsätta människor på månen innan 1960-talet var över, samt återbörda dem säkert till jorden. Rymdfärderna utfördes 19611972 och den första månlandningen skedde 20 juli 1969 med Apollo 11, totalt 7 försök gjordes därav 6 var framgångsrika. Ombord på månlandaren Eagle fanns Neil Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin, med Michael Collins kvar i omloppsbana runt månen i kommandomodulen Columbia. Neil Armstrong blev först på månen. När han satte ner foten, uttalade han de historiska orden: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind".[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Rymdkapplöpningen

Apolloprogrammet var det tredje amerikanska rymdprogram med bemannade färder som startades. Programmet hade som mål att med bemannade färder utforska månen och att skapa förutsättningar för en permanent närvaro genom etablerande av bas på dess yta. Färderna inleddes efter att det förberedande Geminiprogrammet lagt grunden för de tekniker som var nödvändiga för att kunna genomföra mänskliga färder till månen. Apollo var från början tänkt som en uppföljning på Mercuryprogrammet med avancerade uppdrag i omloppsbana kring jorden. Programmet omdirigerades till sitt nya djärva mål av president John F. Kennedy under ett tal till den amerikanska kongressen 25 maj 1961.

First, I believe that this nation should commit itself to achieving the goal, before this decade is out, of landing a man on the Moon and returning him safely to the Earth. No single space project in this period will be more impressive to mankind, or more important in the long-range exploration of space; and none will be so difficult or expensive to accomplish.[2]
— John F. Kennedy, 25 maj 1961

Redan den 27 oktober 1961 sköts den första raketen i Apolloprogrammet upp, det var Saturn 1. Denna raket var ingen trestegsraket som Saturn V utan bestod enbart av ett undre steg. Inte fullt ett år senare, i ett tal 12 september 1962, yttrade John F. Kennedy dessa berömda ord:

We choose to go to the moon. We choose to go to the moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard [...][3]
— John F. Kennedy, 12 september 1962

Under 1960-talet eskalerade USA sitt militära engagemang i Vietnam vilket medförde en ansträngd amerikansk ekonomi. När den första månlandningen genomfördes 20 juli 1969 stod det klart för alla inblandade i Nasas rymdprogram att det inte skulle bli fler färder än till Apollo 20. År 1970 bestämdes att den sista Saturn V-raketen skulle användas för att skjuta upp rymdstationen Skylab och därmed skulle Apollo 19 avsluta de bemannade månfärderna. Senare under 1970 bestämdes att de två sista bemannade månlandningarna inte heller skulle genomföras.

I Apolloprogrammets slutskede bestämdes att USA:s bemannade rymdfart skulle genomföras med rymdfärjor i rymdfärjeprogrammet som skulle göra sin första planerade färd 1977. Den första rymdfärjan kunde dock inte skjutas upp förrän 12 april 1981, på dagen 20 år efter Jurij Gagarin genomförde den första bemannade rymdfärden i mänsklighetens historia. Den teknik som användes för Apolloprogrammet användes delvis till rymdfärjeprogrammet. När rymdfärjeprogrammet nu skall avslutas fram till 2011 är det tänkt att man återigen skall använda sig av de tekniska lösningar man använde i Apolloprogrammet för framtida rymdfärder i USA:s bemannade rymdprogram.

Logistik[redigera | redigera wikitext]

Inför uppskjutningarna så stod man inför en logistik mardröm där man funderade på att frakta delar till Apolloraketen på båt via Panamakanalen, det löste man istället genom att bygga om begagnade Boeing 377 Stratocruiser till specialvarianter som kom att kallas "Pregnant Guppy" (gravid Guppy) efter en populär akvariefisk.

Uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Apolloprogrammet omfattade elva bemannade uppdrag, som alla sköts upp från Kennedy Space Center i Florida. Beteckningen Apollo 1 gavs retroaktivt till det uppdrag som ursprungligen var tänkt att bli det första bemannade, men som slutade i en katastrofal brand under ett test på uppskjutningsplattformen, som dödade astronauterna Virgil "Gus" Grissom, Ed White och Roger Chaffee. Apollo 4-6 var obemannade testuppskjutningar. Testuppdragen och de första bemannade uppdragen i omloppsbana använde Saturn IB-raketen (med undantag av Apollo 4 som var jungfrufärden för Saturn V, och Apollo 6 som var den andra och sista obemannade flygningen av Saturn V), medan de påföljande använde den kraftfullare Saturn V-raketen. Apollo 7 var det första bemannade uppdraget, och testade Apollos kommando- och servicemodul i omloppsbana kring jorden. Apollo 8 fortsatte testerna i omloppsbana kring månen, och testade navigationen. Apollo 9 testade månlandaren i omloppsbana kring jorden, och Apollo 10 i omloppsbana kring månen. Apollo 11 landade för första gången på månen, men kan sägas vara det sista rena testuppdraget, eftersom man dragit in på övrig utrustning för att vara säker på att ha tillräckligt med bränsle. Apollo 12 lyckades med en precisionslandning nära den obemannade sonden Surveyor 3. Under Apollo 13 exploderade en syretank i kommandomodulen, vilket tvingade besättningen att ta skydd i månlandaren och avstå från landningen. Apollo 14 fortsatte utforskningen, och ökad fokus på vetenskaplig träning av besättningen gav stor utdelning. Apollo 15 var det första med en ny, utökad typ av månlandare och kommandokapsel, som bland annat medförde en månbil. Under Apollo 16 landade man i ett bergsområde. Apollo 17, som blev det sista uppdraget, hade som en av astronauterna geologen Harrison Schmitt, till skillnad från andra astronauter som varit testpiloter.

Man hade med sig svenska Hasselbladskameror, som man tog bilder med, och sedan lämnade kvar själva kamerorna på månen för att kunna få med sig så mycket mångrus tillbaka som möjligt. När astronauterna kom tillbaka till jorden fick de sitta i karantän för att inte smitta ner någon med något eventuellt månvirus. Denna säkerhetsåtgärd övergavs senare när man visste mer om miljön på månen.

Färder[redigera | redigera wikitext]

Apolloprogrammet använde sig av fyra olika raketer:

Obemannade Little Joe II[redigera | redigera wikitext]

Obemannade Saturn IB[redigera | redigera wikitext]

  • AS-201 - Första testet av Saturn IB raketen.
  • AS-202 - Testade hur bränsletankarna till Saturn V:s tredjesteg (S-IVB) fungerade i tyngdlöshet.
  • AS-203 - Testflygning av kommando- och servicemodulen (CSM).
  • Apollo 5 - Testade månlandaren i omloppsbana kring jorden.

Obemannade Saturn V[redigera | redigera wikitext]

  • Apollo 4 - Första Saturn V-flygningen.
  • Apollo 6 - Andra testet av Saturn V raketen, och sista steget innan man kunde börja med bemannade apolloflygningar.

Bemannade färder[redigera | redigera wikitext]

  • Apollo 1 - Tre astronauter omkommer i en brand i kapseln under pågående tester nästan en månad innan den planerade uppskjutningen.
  • Apollo 7 - Första bemannade uppskjutningen. Även den enda bemannade apollofärden som inte använde Saturn V raketen.
  • Apollo 8 - Första bemannade flygningen runt månen.
  • Apollo 9 - Första flygningen i månmodulen.
  • Apollo 10 - Första flygningen runt månen i månmodulen.
  • Apollo 11 - Första landningen på månen 20 juli 1969.
  • Apollo 12 - Den första precisa landningen på månen
  • Apollo 13 - En syretank exploderar och omöjliggör den planerade månlandningen.
  • Apollo 14 - Den ende astronuaten från Mercuryprogrammet beträder månen, Alan Shepard.
  • Apollo 15 - Första åkturen med månbilen.
  • Apollo 16 - Första landningen i ett högland.
  • Apollo 17 - Den förste vetenskapsmannen på månen.

Rymdfärdsstatistik[redigera | redigera wikitext]

Farkost Rymdfarare Datum Tid EVA LEVA
Apollo 7 Walter Schirra
Donn F. Eisele
Walter Cunningham
1122 oktober 1968 260:09:03 0:00:00 0:00:00
Apollo 8 Frank Borman
Jim Lovell
William A. Anders
2127 december 1968 147:00:42 0:00:00 0:00:00
Apollo 9 James A. McDivitt
David R. Scott
Russell L. Schweickart
313 mars 1969 241:00:54 1:17:00 0:00:00
Apollo 10 Thomas P. Stafford
John W. Young
Eugene A. Cernan
1826 maj 1969 192:03:23 0:00:00 0:00:00
Apollo 11 Neil Armstrong
Michael Collins
Buzz Aldrin
1624 juli 1969 195:18:35 0:00:00 2:31:40
Apollo 12 Charles P. Conrad
Richard F. Gordon
Alan L. Bean
1424 november 1969 244:36:24 0:00:00 7:45:18
Apollo 13 Jim Lovell
John L. Swigert
Fred W. Haise
1117 april 1970 142:54:41 0:00:00 0:00:00
Apollo 14 Alan Shepard
Stuart A. Roosa
Edgar D. Mitchell
31 januari9 februari 1971 216:01:58 0:00:00 9:22:31
Apollo 15 David R. Scott
Alfred Worden
James B. Irwin
26 juli7 augusti 1971 295:11:53 1:12:14 18:34:46
Apollo 16 John W. Young
Thomas K. Mattingly
Charles M. Duke
1627 april 1972 265:51:05 1:23:42 20:14:14
Apollo 17 Eugene A. Cernan
Ronald E. Evans
Harrison H. Schmitt
719 december 1972 301:51:59 1:05:44 22:03:57
Totalt bemannad tid 2 502:00:37 4:58:40 80:32:26
  • Antal landningar på månen 6 st
  • Antal människor som varit på månen 12 st
  • Första landning på månen 1969-07-20
  • Sista avfärd från månen 1972-12-16

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett stort steg för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt (vilket somliga argumenterar att det med Armstrongs tendens till noggrannhet och precision inte finns någon anledning att tvivla på), och en digital ljudanalys av Peter Shann Ford (som slutfördes i september 2006) bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den tillgängliga kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind".
  2. ^ Utdrag från "Special Message to the Congress on Urgent National Needs"
  3. ^ Utdrag från "Address at Rice University on the Nation's Space Effort"

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]