BFR (raket)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Starship
Starship SN9 Evening Rays.jpg
Fakta
TillverkareSpaceX
LandUSA USA
Mått
Höjd120 m (50 m + 70 m)
Diameter9 m
Massa5 000 000 kg
Antal steg2 st.
Kapacitet
Nyttolast till LEO+100 000 kg
(helt återanvändbar)
Nyttolast till
Mars
100 000 kg
(med tankning i omloppsbana)
Nyttolast till
Månen
100 000 kg
(med tankning i omloppsbana)
Historik
StatusUnder konstruktion
Första steget -
Motorer32 x Raptor
Kraft74 MN
Bränntid330 sek
BränsleFlytande metan/
Flytande syre
Andra steget -
Motorer6 x Raptor (3+3)
Kraft14 MN
Bränntid330 sek
BränsleFlytande metan
/Flytande syre

Starship (tidigare kallad BFR) är SpaceX nästa generation raket och den är grunden i SpaceX vision om att människor ska kunna resa till Mars. Raketen kallas Starship och består av två delar. Den nedre delen kallas Super Heavy och den övre kallas Starship. Starship kommer att bli cirka 120 meter hög och drivas av 38 stycken Raptor-motorer varav 32 används för Super Heavy medan övriga ska sitta monterade på Starship. Starship kommer att ha en lastkapacitet på över 100 ton. SpaceX har valt metan som bränsle, då detta är relativt sett lättare att hantera i flytande form än flytande väte, på grund av högre kokpunkt, -161,6 °C jämfört med −252,9 °C för väte. Flytande metan är också lättare att hantera än flytande väte för att väte kan passera genom metal på grund av att väte atomer är väldigt små som leder till att du förlorar mer bränsle på väg till mars än med metan. Metan har även fördelen att det kan skapas på mars genom en process som kallas för elektrolys med CO2 där man sen blandar in vatten som sen blir CH2 eller koldioxid, väte 2.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Lanseringar av planer för Starship:

I september 2016 visade SpaceX upp planer på BFR för första gången. Raketen var 122 meter hög, 12 meter i diameter och med en lastkapacitet på 300 ton.

I september 2017 visade SpaceX upp en reviderad plan på BFR. Raketen hade nu en höjd på 106 meter, en diameter på 9 meter och en lastkapacitet på 150 ton.

I september 2018 visade SpaceX upp ännu en reviderad plan på BFR. Raketen hade nu en höjd på 118 meter, en diameter på 9 meter och en lastkapacitet på 100 ton.

I september 2019 visade SpaceX upp ännu en reviderad plan på BFR[1].

Tester av prototyper:

Den 25 juli 2019 flög SpaceX Starhopper till en höjd av 150 meter.

Den 4 augusti 2020 flög SpaceX SN5 till 150 meter.

Den 3 september 2020 flög SpaceX SN6 till 150 meter.

Den 9 december 2020 flög SpaceX SN8 till 11 kilometer på en suborblital flygning. Detta var den första flygningen där alla vingar fanns med.

Den 2 februari 2021 flög SpaceX SN9 till 10 kilometer.

Den 3 mars 2021 flög SpaceX SN10 till 10 kilometer.[2]

Den 30 mars 2021 flög SpaceX SN11 till 10 kilometer.

Den 5 maj 2021 flög SpaceX SN15 till 10 kilometer

Starhopper före flygning.

Design[redigera | redigera wikitext]

Specifikationer
Komponent
Attribut
BFR
(förstasteget + rymdfärjan)
BFR förstasteget[1] BFR rymdfärjan[1]
LEO Nyttolast 100 000 kg
Återvändanyttolast 50 000 kg
Lastvolymen 1 088 m3 N/A 1 100 m3 (trycksatt)
88 m3 (icke trycksatt)
Diameter 9 m
Längd 120 m 70 m 50 m
Maximal vikt 5 000 000 kg 3 530 000 kg 1 320 000 kg
Tomvikt 230 000 kg 120 000 kg
Motorer 29 - 32 x Raptor 6 x Raptor
Kraft 72 MN 10,8 MN totalt
Bränsle CH4/LOX CH4/LOX
3 400 000 kg
CH4/LOX
1 200 000 kg

Konkurrenter[redigera | redigera wikitext]

Inom detta storleksspann på raketer finns dock flera konkurrenter till SpaceX. NASA utvecklar sitt Space Launch System (SLS) som också ska kunna föra människor till Mars. Även om man skulle kunna se Nasas SLS som en konkurrent så har NASA anlitat SpaceX för att bygga en månlandare baserad på Starship, Starship HLS[3], inom ramen för Artemisprogrammet.

Även Blue Origin konkurrerar med sin New Glenn raket. Den bygger liksom BFR på återanvändbarhet.

Uppskjutningar[redigera | redigera wikitext]

Lista över SpaceX raketuppskjutningar

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, BFR (rocket), maj 2018.
  1. ^ [a b c] spacexcmsadmin (27 september 2019). ”Starship” (på engelska). SpaceX. Arkiverad från originalet den 30 september 2019. https://web.archive.org/web/20190930163150/https://www.spacex.com/starship. Läst 3 oktober 2019. 
  2. ^ ”Starship SN10 | Medium Altitude Test Flight” (på amerikansk engelska). Everyday Astronaut. 22 februari 2021. https://everydayastronaut.com/starship-sn10-test-flight/. Läst 11 april 2021. 
  3. ^ ”As Artemis Moves Forward, NASA Picks SpaceX to Land Next Americans on Moon” (på engelska). nasa.gov. https://www.nasa.gov/press-release/as-artemis-moves-forward-nasa-picks-spacex-to-land-next-americans-on-moon. Läst 15 maj 2021. 

[1][2]

  1. ^ Hydrogen storage” (på engelska). Wikipedia. 2021-05-10. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hydrogen_storage&oldid=1022412777. Läst 16 juni 2021. 
  2. ^ Anzlowar, Ian; Irvine, U. C. (7 januari 2021). ”Making methane on Mars” (på engelska). University of California. https://www.universityofcalifornia.edu/news/making-methane-mars. Läst 16 juni 2021.