Weichsel (geologi)

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Weichselistiden)
Hoppa till: navigering, sök
Karta som visar isens utbredning.

Weichsel var den senaste av de fyra stora nedisningarna (istiderna) under Pleistocen. Namnet kommer från det tyskspråkiga namnet på floden Wisła i Polen.[1] Andra delar av samma nedisning går under benämningen Wisconsin (i Nordamerika), Würm (i Alperna) och Devensian (Brittiska öarna). Nedisningen under Weichsel-istiden sträckte sig vid maximum ända ner till norra Tyskland och täckte hela Skandinavien utom de västra delarna av Jylland som var förbundna med Brittiska öarna via en landbrygga över det som idag är Nordsjön. En ytterligare orsak till benämningen Weichsel är det faktum att glaciären under sin maximala utsträckning nådde floden Weichsel.

Miljö[redigera | redigera wikitext]

Vegetationszoner under den senaste istiden med själva istäckets utbredning i grått.

Under weischel-nedisningen var en stor del av nuvarande Nordsjön en del av den så kallade mammutstäppen (ett område med en växtlighet som påminner om den som idag finns på Wrangelön i Sibirien). Här levde ett flertal arter som idag är utdöda (eller starkt hotade) som saigaantilop, ullhårig mammut, ullhårig noshörning och även s.k. jättehjort (benämns också irländsk älg). Även om man kan förledas till att tro detta så är inte mammutstäpp och tundra samma sak. Mammutstäppens försvinnande är en av de orsaker som normalt framläggs som förklaring till att den s.k. megafaunan dör ut efter periodens slut. Under nedisningens dödsryckningar förekommer också arter som isbjörn och ren i områden där de inte förekommer idag.

Tidsperiod[redigera | redigera wikitext]

Weichsel-istiden tog sin början för ungefär 115 000 år sedan och avslutade interglacialen Eem, med avbrott för ett antal interglacialstadier, varav de största kallas Brørup för omkring 100.000 år sedan och Odderade för omkring 80.000 år sedan. Det slutade för 11500 år sedan. Det är fortfarande oklart hur långt isen nådde under köldperioderna däremellan, den torde främst ha täckt norra Skandinavien. Under den därpå följande köldperioden torde större delen av Norden ha varit istäckt från för omkring 70.000 år sedan till för omkring 17.000 år sedan. Mildare skeden har dock inträffat under denna perioden för cirka 50.000-25.000 år sedan. Det är dock mycket osäkert om dessa interglacialstadier påverkat istäcket i Norden. Under en period för omkring 32.000 till 21.000 år sedan var dock sydligaste Sverige isfritt.[2]

Sin största utbredning nådde isen under en köldperiod för omkring 20.000 till 18.000 år sedan, isen täckte då delar av norra Tyskland och Baltikum. Därefter skedde en temperaturhöjning som kulminerade i värmeperioden Böllingtid för omkring 12.500 år sedan, vilken 500 år senare följdes av en ny köldperiod, avbruten av värmeperioden Allerödtid, åter följd av en köldperiod under Yngre dryas. Isranden gick genom Götaland i höjd med Billingen. Det mesta tyder på att isranden under Yngre Dryas flyttade sig några mil söderut för att sedan åter värmeperioden. En kort tillfällig period av kallare klamat kallas Yngsta Dryas. Normalt brukar Weichselistiden räknas som avslutad för omkring 10.000 år sedan. Den värmeperiod som kan sägas vara det definitiva slutet på Weichselistiden inträdde för omkring 10 500 C-14 år sedan, vilket torde motsvara 11 450 kalenderår sedan.[3]

Det tog dock ytterligare cirka 2000 år innan all is var bortsmält från Skandinavien.


För omkring 14.000 år sedan var sydvästra Skåne isfritt. Därefter har dock för ungefär 13.300 år sedan en ny köldperiod inträffat och täckt Skåne jämte Fyn och Själland. Sedan inträdde på nytt temperaturhöjning som kulminerade i värmeperioden Böllingtid för omkring 12.500 år sedan, vilken 500 år senare följdes av en ny köldperiod, då isranden gick genom Götaland i höjd med Billingen. Det mesta tyder på att isranden under den följande köldperioden flyttade sig några mil söderut för att sedan åter värmeperioden Allerödtid. För omkring 10.300 år sedan kan istiden definitivt sägas vara avbruten.

Begreppet[redigera | redigera wikitext]

Weichsel-nedisningen är den period som ofta avses då man i dagligt tal säger "istiden", även om detta inte är korrekt då begreppet istid refererar till hela perioder av nedisningar och inte till enskilda glaciationer. Den istid som weichsel-nedisningen är en del av sträcker sig sålunda över hela pleistocen och består av ett flertal andra nedisningar över en period av cirka 2,5 miljoner år.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Aaris-Sørensen, Kim, Danmarks forhistoriske dyreverden
  • Geology of National Parks: Fifth Edition, Ann G. Harris, Esther Tuttle, Sherwood D., Tuttle (Iowa, Kendall/Hunt Publishing; 1997) ISBN 0-7872-5353-7

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Klimatets förändringar över tiden”. Sveriges geologiska undersökning. http://www.sgu.se/om-geologi/ett-klimat-i-standig-forandring/klimatets-forandringar-over-tiden/. Läst 4 november 2015. 
  2. ^ Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 319-322
  3. ^ Sveriges geologi från urtid till nutid, Lindström, Lundqvist & Lundqvist, 2:a upplagan, 2000. s. 319-322