Wikipediadiskussion:Artikelnamn/Arkiv 2011

Äldre fartyg

Har det varit någon diskussion om namngivning av äldre fartyg? Nu står det att "hela fartygstypen eller sjösättningsåret" skrivs ut inom parentes efter namnet. Problemet som jag ser det är att "hela fartygstypen" inte är någonting väldefinierat. Artikelnamnet blir också lätt ganska långt.

Vill vi ha Sigyn (tremastat barkskepp), Pommern (fyrmastad stålbark), Linden (tremastad slättoppad skonare) o.s.v.? Fartygstypen kan ofta beskrivas på olika sätt, så särskiljningsleden går inte att gissa. Jag kan inte erinra mig en enda segelfartygsartikel med särskiljningsled enligt fullständig fartygstyp (det typiska är "skepp", "fartyg", "barkskepp", "skonare" eller liknande).

--LPfi 11 januari 2011 kl. 09.11 (CET)

"Hela fartygstypen" ska iu det här fallet utläsas "inte en förkortning". Så förhoppningen är man skriver Pommern (bark). Ändra gärna. Marfuas 11 januari 2011 kl. 11.55 (CET)

Och diskussionen har förts i samband med listan över örlogsfartyg och HMS. Marfuas 11 januari 2011 kl. 11.56 (CET)

Inkonsekvens för 'hiv' i artikelnamn?

När det gäller förkortningar hänvisar WP:skrivregler bl.a. till TT-språket om förkortningar. Där står bl.a "En del förkortningar har med tiden kommit att ingå i svenskan som självständiga ord och dessa skriver vi gement: behå, cd, cd-rom, epa-traktor, id-kort, laser, mc, ob-tillägg, pet-flaska, pc, pm, pr, pvc, radar, rot-avdrag, sms, tv, ufo, vd, vvs. Samma sak gäller sjukdomarna och de medicinska begreppen: adhd, damp, aids, hiv, sars, cp, ms och tbc." Nu är min fråga: SvWp har artiklarna HIV, HIV-rättegången i Libyen, HIV-fallet och Hiv och aids i Afrika. Är det rätt att skriva HIV i sammansättningar, som t.ex. "HIV-mannen" eller ska det skrivas "Hiv-mannen" eller "hiv-mannen"? Det sistnämnda verkar fel, eftersom ett artikelnamn bör börja med versal. Sjunnesson 23 januari 2011 kl. 12.14 (CET)

Det sista är klart felaktigt. Förkortningar som inte genomgående skrivs med versaler är de att betrakta som vilka ord som helst, och följer vanliga regler för stor bokstav. "HIV-mannen" är inte direkt felaktigt, men "Hiv-mannen" är nog bättre.

andejons 23 januari 2011 kl. 12.49 (CET)

Inkonsekvens för förkortningar i artikelnamn

Hur ska vi behandla följande artikeltitlar: AIDS, HIV, DAMP, FASS, SAKAB, UNICEF? Enligt "Svenska skrivregler", s. 143, senaste upplagan, ska förkortningar som uttalas som ord skrivas med gemener. Ord som utgör namn (t.ex. Sakab) ska skrivas med inledande versal. I svwp har vi exempel på skrivningar i titeln som är rätt enligt "Svenska skrivregler", t.ex. Nato, Unesco och Prao. Det sistnämnda skrivs utom i titeln som 'prao' om man ska följa "Svenska skrivregler". Om vi uppnår konsensus kan vi göra sidflytt av de varianter som kommer att räknas som felaktiga. Så ska t.ex. antingen UNICEF eller Unesco flyttas. Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 08.39 (CET)

Men HIV uttalas väl - till skillnad från övriga ovan listade exempel - bokstav för bokstav (det vill säga "hå-i-ve")? Är inte grundregeln att sådana förkortningar skall skrivas med versaler, medan det är de som uttalas som ett "vanligt ord" (t ex Fass ovan) som skall skrivas med gemener? /FredrikT 25 januari 2011 kl. 09.06 (CET)

HIV uttalas nog både "bokstav för bokstav" och som ett ord, så det är nog svårt att tillämpa en regel för just den. "Som ett ord" är nog på tillväxt, medan "bokstav för bokstav" var det enda alternativet för en massa år sedan. -- Lavallen 25 januari 2011 kl. 09.17 (CET)

Även välkända förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs ofta med små bokstäver (sms, cd, dvd..), enligt myndigheternas skrivregler. Genomför flytt! Ralphmeister 25 januari 2011 kl. 09.10 (CET)

Jag skulle gärna göra sidflyttar för de här artiklarna, men jag har lagt dem på WP:BOÅ och där krävs tydligen konsensus för att sidflyttningarna ska göras. Jag hoppas alltså att fler användare stöder att man vidtar en sådan åtgärd. Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 09.24 (CET)

Tydligen ligger de som sysslar med språk långt före min språkkänsla. Jag studsar lite för Nato isf NATO och liknande. Men även om Nationalencyklopedin också använder stora bokstäver antar jag att det är lika bra att ge upp och inse att man är språkligt mossig. /rrohdin 25 januari 2011 kl. 10.16 (CET)

Även jag får sälla mig till de språkligt mossiga som dock är villiga att erkänna sig besegrade av utvecklingen. MVHIdunius 25 januari 2011 kl. 10.20 (CET)

Bra intiativ! Jag är tydligen en nydanare; Flytta enligt skrivreglerna. Undantag och gränsfall kommer alltid finnas så viss inkonsekvens kommer bestå. Själv studsar jag när jag ser versalisering, särskilt i löptexter. Unesco och hiv enligt mig alltså.--LittleGun 25 januari 2011 kl. 10.31 (CET)

Jag känner personligen precis som rrhodin och Idunius (har alltid skrivit TV, BH, NATO etc och avser rent privat att fortsätta med det) men får också böja mig för en auktoritet som Svenska skrivregler när det gäller standarden här på svwp. /FredrikT 25 januari 2011 kl. 10.47 (CET)

Jag kan nämna att en annan auktoritet, TT-språket, som nämns på WP:SKR, är inne på samma linje som "Svenska skrivregler". De skriver: "Förkortningar på företag, organisationer och dylikt som är namn och som uttalas som ord skrivs med versal begynnelsebokstav: Aga, Tass, Ikea, Jas, Nato, Sida, Saf." Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 11.05 (CET)

Jag instämmer i kören av gamla mossiga bakåtsträvare och hävdar att Sjunnessons exempel här ovan ser vedervärdiga ut. /Kemikungen 25 januari 2011 kl. 11.14 (CET)

De ser vedervärdiga ut, men de är rätt. Genomför flyttarna! Plrk 25 januari 2011 kl. 11.41 (CET)

Jag tillhör de mindre mossiga(?) som tycker att det är självklart att skriva ord som laser och radar med gemener (men tycker egentligen att DVD, TV och VHS gör sig bättre med versaler). Jag ansluter mig därmed självklart till flyttkören. /Dcastor 25 januari 2011 kl. 11.55 (CET)

Man kan väl notera att den här diskussionen återkommer ganska ofta, det verkar som om den allmänna språkintuitionen är i rörelse när det gäller initialförkortningarna. Men är det verkligen så att det har funnits en norm tidigare, och att den i så fall har ändrats? Agfa står till exempel skrivet på det sättet i Grafisk uppslagsbok från 1950, och synonymen för bensinstation har väl nästan aldrig skrivits MACK sedan förkortningen lexikaliserades. Men nog skrev man SAF och SACO när det begav sig? I telefonkatalogen, vars princip mig veterligen är oförändrad sedan åtminstone 1976, är det en enda röra, versaler och gemener om vartannat. En möjlig förklaring är att det har blivit väldigt mycket vanligare med initialförkortningar som uttalas som egennamn, och att det först då har uppstått ett behov av en norm. Det bär emot att ifrågasätta Svenska skrivregler, men nog blir det lite olyckligt när vi av principiella skäl tvingas skriva till exempel operativsystemet "DOS" på annat sätt än det vedertagna. Och det enda rimliga är väl att ornamentala skrivningar som iPad eller MySQL skrivs just så. Även om man kan tycka att det egentligen är beklagligt med den typen av skyltning är det en trend i svenskans utveckling att det visuella i skriftspråket blir viktigare och viktigare, och osäkerheten kring initialförkortningar är förstås ett tecken på det. Summa av kardemumma: jag tycker vi använder rekommendationen i skrivreglerna i princip om vi inte kan enas om att det går på tvärs mot normalt bruk. Marfuas 25 januari 2011 kl. 12.00 (CET)

I fallet DOS så finns det konflikter med ordet Dos som är ngt helt annat... Man måste nog kompromissa i dylika fall. -- Lavallen 25 januari 2011 kl. 12.04 (CET)

Aldrig CamelCase i löptext eller titel (utom om man skriver LittleGun då kanske). Att två ord stavas och skrivs på samma sätt men har olika betydelse är enligt mig ingen konflikt och knappt ens ovanligt.--LittleGun 25 januari 2011 kl. 12.11 (CET)

(Tillägg: Företaget Agfa har alltid skrivit sig Agfa, medan Apple valt att skriva Ipad iPad.--LittleGun 25 januari 2011 kl. 12.14 (CET))

Vad gäller MySQL och annat med camelcase är versalerna oftast en indikation för ett nytt ord. Skriv alltså My SQL och Sim City, inte Mysql (myskel?) eller Simcity. I vissa fall handlar det om ett ord som av någon anledning camelcasats, förmodligen pga bristande språkkänsla. Ett praktexempel på det är HammerFall. /Grillo 25 januari 2011 kl. 12.36 (CET)

Du skulle med andra ord föredra att skriva "svenska dagbladet" eller kanske "Svenska Dagbladet" i stället för SvD i löpande text? Det gör inte jag. Jag är lärd att man skriver ut hela namnet första gången det förekommer i texten och sätter förkortningen inom parenteser (eller tvärt om) och efter det använder man bara förkortningen. Sedan kan man tycka vad man vill om CamelCase, men det vore ju olyckligt att blanda ihop SvD med SVD. /Kemikungen 25 januari 2011 kl. 14.32 (CET)

I löpande text kan jag kanske acceptera gemeniseringen av den här typen av ord. Men i artikeltitlar tycker jag inte svenska skrivregler ska gå före POMMF och officiellt skrivsätt. --Ḇọⅳⅰḙ 25 januari 2011 kl. 12.45 (CET)

Men om man tänker sig att texten går mot större visualisering är det en naturlig utveckling att vi skriver "MySQL" istället för "My SQL": det förra alternativet har karaktären av egennamn, och där ingår den tokiga versaliseringen, liksom i "iPhone" eller "eProcurement" eller vad det nu är. Det visuella ingår faktiskt i namnet, och tar man bort den visuella knorren tappar man ganska mycket av egennamnskaraktären. Vår uppfattning av texten har kommit att präglas så mycket av det visuella intrycket att vi inte upplever "NATO" som samma sak som "Nato". Oavsett vad vi tycker om det och oavsett hur det uttalas. Intressant, tyckte jag. Marfuas 25 januari 2011 kl. 13.20 (CET)

Boivie: Din åsikt gäller alltså "officiellt skrivsätt" och berör då bara den del av den här diskussionen som handlar om företag och organisationer. Det gäller alltså inte t.ex. AIDS eller DAMP, där man knappast kan tala om något "officiellt" skrivsätt. Just när det gäller sådana förkortningar är det väl i alla fall "Svenska skrivregler" som står för det officiella? Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 13.25 (CET)

Nja, det var Pommf och officiellt skrivsätt jag tyckte tillsammans vägde tyngre än svenska skrivregler. Vad gäller aids och damp håller jag med om att officiellt skrivsätt inte är så tillämpbart. I de fallen tycker jag att (som för mycket annat på wikipedia) man bör titta på hur det normalt skrivs i svenskspråkig litteratur. Typ facklitteratur, tidskrifter, läroböcker, medicinskt uppslagsverk och liknande. --Ḇọⅰⅵḙ 25 januari 2011 kl. 13.56 (CET)

Aids, hiv och damp finns med som exempel i Myndigheternas skrivregler som ord som bör skrivas med gemener.. Vad innebär officiellt skrivsätt om inte det som Språkrådet kommer fram till? Ralphmeister 25 januari 2011 kl. 14.11 (CET)

Problemet med den här gemensjukan är att i princip ingen skriver så i "inomprofessionellt" språk. För mig är detta i flera fall (såsom "aids" och "hiv") dagstidningssvenska, d.v.s. text skriven av personer som inte kan ämnesområdet. För naturvetenskaplig, tekniska och medicinska ämnen kan den som själv kan ämnet normalt direkt se skillnaden. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen, Wikipedia bör som uppslagsverk vara mer sakmässigt korrekt än dagstidningar (annars är det verkligen inget encyklopedi). Inom naturvetenskap och teknik skiftar man inte stora och små bokstäver fritt inom förkortningar, särskilt inte inom förkortningar som är internationellt använda och skapade på engelska, för då riskerar man att ändra betydelsen. Så det heter AIDS, HIV och DNA i all professionell text. För mig är detta inkl. använd versalisering faktiskt en fråga om vetenskaplig terminologi, inte om skrivregler. Precis som formeln för natriumklorid skriver NaCl, inte nacl (eller NACL), och förkortningen för enheten pascal är Pa och inte pa. Tomas e 25 januari 2011 kl. 15.05 (CET)

Efter detta kloka inlägg av Tomas e återtar jag min motvilliga underkastelse under Svenska skrivregler ovan och ansluter mig till hans "fackmannamässiga" syn på saken. /FredrikT 25 januari 2011 kl. 15.21 (CET)

Kolla in det här. Gemener när det är lexikaliserat, versaler när det rör sig om HIV-1 osv. Språkbruket vacklar, är väl det bästa man kan säga. Marfuas 25 januari 2011 kl. 15.23 (CET)

"Fackmannamässighet" brukar ofta (tyvärr) utmärkas av dålig svenska. Våra forskare har inte vana att läsa och skriva vetenskapligt om HIV, AIDS, DAMP etc på svenska. Det är ett problem som inte bara omfattar Medicin... -- Lavallen 25 januari 2011 kl. 15.58 (CET)

Jag vet inte efter vilka kriterier språkrådet bestämmer skrivregler, men håller med Tomas e. Det ser slarvigt och otydligt ut med gemener i vissa fall, exempelvis för dna och rna. Höstblomma 25 januari 2011 kl. 16.39 (CET)

Tomas E:Hur kan du tycka att 'aids', 'hiv' o.s.v. är enbart "dagstidningssvenska"? Jag håller med verkligen med dig, Tomas E, att Wikipedia bör vara mer korrekt än dagstidningar. Det bör även vara mer korrekt än det som en del användare skriver. Det finns på svwp ett felrättningsprogram, AutoWikiBrowser/Typos, som körs av Doddebot, så att vi ska kunna få ett mer korrekt språk i svwp. När det gäller t.ex aids, prao, sars m.fl. "förkortningsord" kan man nog säga att den samlade svenska språkvetenskapen är enig om att de skrivs med gemener. Se t.ex. vad Språkrådet skiver om hiv och aids här. Sedan har vi (apropå vetenskap) Svenska akademiens ordlista (SAOL) 2006, Nationalencyklopedins ordbok (NEO) från år 2000 och Nationalencyklopedin (slutet av 1900-talet). Visserligen skrev Nationalencyklopedin NATO med versaler år 1994 (band 14), som Idunius rrohdin mycket riktigt påpekar. Men det har ju gått några år sedan dess. I alla fall skrev de aids med gemener redan i Nationalencyklopedins band 1 (1989). Däremot skrev man HIV med versaler i band 9 (1992). Men hå-i-ve var säkert det vanliga uttalet då, och då var det rätt att skriva det med versaler. Uttalar man det numera som hiv (alltså som ett ord) bör det skrivas med gemener. Lavallen har alldeles rätt i att forskarna (jag antar att de är de medicnska forskarna Lavallen menar) inte är så duktiga på att skriva svenska när det gäller aids, damp, hiv o.s.v. Detta eftersom så mycket medicinsk litteratur numera skrivs på engelska (även av svenska forskare). Därför är de vana att skriva AIDS, DAMP, HIV o.s.v. därför att på engelska är det sättet att skriva korrekt. Men nu är det alltså frågan om svenska språket och där får vi förlita oss på experterna på svenska språket i t.ex. Svenska akademien och Språkrådet. Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 16.56 (CET)

avindenterar Ska man följa språkrådet konsekvent när de hävdar att televisionsmottagarapparat heter teve och brösthållare heter behå så kommer vi att att hamna i rena absurditeter. Och när de skriver ”Man skriver alltså cd eftersom man säger cd och inte compact disc när man läser ut det. Likaså pc, tv, cd, cd-rom, hd-tv, vhs och vvs, precis som lp, mc, wc och vd.” blir jag totalförrvirrad. För mig är cd, lp, mc och wc UNIX-kommandon. En optisk lagringsskiva heter CD, en vinylskiva heter LP, en motorcykel heter MC, och vattenklosett heter WC, sen får språkrådet säga vad de vill. Jag tror nog att Sjunnesson har lite väl stort förtroende för de insnöade akademikerna i svenska akademien. /Kemikungen 25 januari 2011 kl. 17.09 (CET)

Jag lägger märke till att "de insnöade akademikerna i Svenska Akademien" själva skriver TV på sin hemsida.. =) MVH/Idunius 25 januari 2011 kl. 17.17 (CET)

Frågan är alltså: hur ska vi kunna få någon konsensus om det här, när alltså vissa användare inte godkänner Svenska akademien och Språkrådet som experter på svenska. Ska vi alltså strunta i att det t.ex står Unesco men UNICEF i Wikipedia. Jag har hållit på mycket med språkvård både i Wikipedia och annars, men vill alltså inte ett antal användare att man ska använda språkliga auktoriteter som de båda nämnda vid språkvård kanske vi ska strunta i språkvård över huvud taget. Låt folk skriva t.ex. skärna istället för stjärna, man förstår ju ändå vad som menas. Det här var förstås drivet till sin spets, ingen tycker nog så. Men var ska vi egentligen sätta gränsen? Ska vi strunta i att förkortningar skrivs olika (som Unesco och UNICEF) t.ex.? Och ska vi inte ha någon språkvård blir också ofrivilliga fel kvar, s.k. slarvfel. Det är säkert många sådana fel som Doddebot rensar bort. Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 17.36 (CET)

Utifrån diskussionen ovan anser jag att det faktiskt finns goda argument för båda språkbruken. Det enda jag tycker att det saknas bärande argument för är en situation där vi misslyckas med att nå konsensus och är inkonsekventa på Wp. Idunius 25 januari 2011 kl. 17.40 (CET)

Jodå, experter på svenska språket är de nog. Jag arbetar själv med sådana som jag kallar "insnöade akademiker", fast inom andra discipliner, och de har ofta väldigt genomtänkta teorier som hur saker och ting bör vara, men de är inte alltid lika insiktsfulla när det gäller att förstå varför det inte fungerar så i verkligheten. Ord som radar, laser och sonar har de flesta nog aldrig uppfattat som förkortningar utan som namn. Ord som aids och hiv (som jag brukar uttala hå-i-ve) är väl gränsfall, men som regel tycker jag att förkortningar ska skrivas som är vanligast förekommande och som folk förväntar sig att de ska skrivas, dvs WP:POMMF gäller. /Kemikungen 25 januari 2011 kl. 22.46 (CET)

Precis, problemet är att experter och insnöade akademiker på ett område har ett annat POMMF än de som är utanför området. Därför är det klokt att konsekvent kunna hänvisa till skrivreglerna.--LittleGun 25 januari 2011 kl. 22.58 (CET)

Jag tycker man se det från fall till fall. Om en stor majoritet av de som skriver om aids (i seriösa svenskspråkiga publikationer) skriver det med stora bokstäver, då handlar det inte om att de har dålig koll på språket, utan mer att språkrådet har dålig koll på hur ordet används (eller för stora ambitioner att förändra språket). Om användandet sen handlar om influenser från engelskan eller inte spelar för mig mindre roll. Om vi tar ett exempel där jag är lite mer insatt, så tror jag att alla som har koll på SQL-databaser skriver MySQL just så. Att skriva Mysql eller My-SQL eller nåt annat "språkriktigt" hittepå sticker i ögonen för de som är insatta. Däremot för cd, lp, mc och wc kan jag tänka mig att språkutvecklingen går mot mer gement användande, men det vet jag inte. --Ḇọⅰⅵḙ 25 januari 2011 kl. 17.41 (CET)

En konkret fråga Boivie: Vad tycker du t.ex. om orden 'aids' och 'damp'. Ska det var frivilligt att skriva 'aids', 'AIDS', och 'damp', 'DAMP'? Och ska det sedan inte vara tillåtet att ändra någon av varianterna? Sjunnesson 25 januari 2011 kl. 17.48 (CET)

Ingen aning. Jag läser sällan texter om aids och damp, så jag vet inte hur det är brukligt att skriva de orden i seriösa svenskspråkiga sammanhang. Om det som Tomas e skriver stämmer så väger det tungt åt ena hållet. Om myndigheter som skriver om sådant följer svenska skrivregler så väger det tungt åt andra hållet. Om den ena varianten dominerar kraftigt så tycker jag det är helt okej att ändra åt det hållet. --Ḇọⅰⅵḙ 25 januari 2011 kl. 20.52 (CET)

Jag tycker vi har flera olika typer av förkortningar här. Jag håller med Kemikungen om WC & co, men där är det frågan om förkortningar som uttalas bokstav för bokstav. Vi kan vara konservativa. HIV är ett gränsfall där också det talade språket vacklar (och att versalisera det som AIDS/aids är logiskt). Men Unicef fyller alla (våra och andras) kriterier för att skrivas just så.

Textreklamen är ett stycke för sig. MySQL skrivs så enligt en tradition välbekant för (många av) dem som sysslar med produkten (jfr getPageRevisionId), men en tradition som ingenting har att gör med organisationsnamn i normal svenska. Också om jag uppfattar namnet som lyckat i den miljö där det infördes (i motsats till .NET eller dylikt som jag upplever som krystade påhitt från marknadsföringsavdelningen), så tycker jag vi är tvungna att offra det för att inte behöva ge oss in på ändlösa diskussioner om vilken textreklam som skall tillåtas.

--LPfi 25 januari 2011 kl. 19.00 (CET)

NaCl och dB är undantag enligt mig. Börjar vi generellt att kalla frukostsaltet för nacl, så ska det så småningom skrivas så i de sammanhangen, EMRÅ. Dna, aids och hiv är vetenskapliga förkortningar som blivit en del av vardagsspråket. Som alltid med språk går det inte att vara 100% konsekvent, det var på språklektionerna jag fick lära mig att "undantagen bekräftar regeln". Vi får se var vi möts helt enkelt, jag står ändå fast vid Sjunnesons intention, att det mesta ska flyttas.--LittleGun 25 januari 2011 kl. 19.26 (CET)

Initialförkortningar av namn som har orduttal skrivs med stor begynnelsebokstav (Unicef, Nato, Saab). Initialförkortningar av namn som uttalas bokstav för bokstav skrivs med stora bokstäver (USA, LO, FN). (Väkända) initalförkortningar som inte är namn och som uttalas som ord skrivs med små bokstäver (aids, damp, laser), men det sker oftare att man även skriver initialförkortningar, som inte är namn, som uttalas bokstav för bokstav, med små bokstäver (adhd, dvd, sms). Wikipedia kan inte själva börja förutse trender (också -> oxå?), man får acceptera de språkregler som är satta till den dag som dessa faktiskt ändras. Ralphmeister 26 januari 2011 kl. 10.31 (CET)

"Vissa förkortningar utgör internationellt fastställda fysikaliska och kemiska beteckningar. Här blandas ibland små och stora bokstäver, t.ex. dB, pH, kWh." Ralphmeister 26 januari 2011 kl. 10.32 (CET)

Tre tunga språkvårdande instanser är eniga i den här frågan. Då tycker jag att man ska ha väldigt goda argument om man vill att Wikipedia ska följa en annan språklig standard (vilken i så fall?). Vi kan göra det enkelt för oss och hålla oss till de rekommendationer och riktlinjer som dessa instanser förespråkar (se Wikipedia:Skrivregler). Eller så kan vi ta en diskussion varje gång åsikterna går isär. Jag tycker valet är enkelt. --Kildor 26 januari 2011 kl. 19.55 (CET)

NaCl kan definitivt inte ändras till nacl, står det verkligen i språkrådets skrivregler att det bör göras? Jag hittar det inte och har väldigt svårt att i så fall förstå varför, man skriver inom kemi med stor bokstav av en anledning, för att tydliggöra det kemiskt. Det är gränsfall med DNA, personligen föredrar jag DNA men vill en majoritet ändra efter skrivreglerna så får det vara så. Men ändra inte mtDNA osv till motsvarande gemener mtdna även om DNA flyttas till dna. Höstblomma 26 januari 2011 kl. 20.26 (CET)

En fråga är hur man gör med uppslag där DNA eller RNA är en del, vi har DNA-virus, ska det skrivas dna-virus, eller satellit-DNA skrivas satellit-dna? Jag googlade budbärar-rna och ser man på resultatet av det så var de sidor där det skrevs med gemener Wikipedia-relaterade eller spegelsidor av Wikipedia i topp. Hur behandlar man dessa fall? Höstblomma 26 januari 2011 kl. 20.57 (CET)

Se vad jag skrev ovan, kemiska ämnen hör dit, d.v.s. du skriver NaCl. Dna-virus skrivs också med gemener i sammansättningar. Kan bara hålla med Kildor, det här är inte mycket att diskutera om. Ralphmeister 26 januari 2011 kl. 21.08 (CET)

Det verkar finnas en del förvirring kring vad som egentligen rekommenderas i Svenska skrivregler i den här frågan. Försök till sammanställning av min elektroniska upplaga från 1998: Vad gäller allmänt om förkortningar med avseende på stor/liten bokstav (§ 79) står att Om enhetlig praxis saknas, eller om den inte är bekant, bör följande regler användas. Samma regler rekommenderas också när man skall bilda nya namn överst, och därefter kommer det till exempel det där med att man ska skriva initialförkortningar som ett normalt egennamn om förkortningen uttalas som ett ord (Ikea) men med versaler om det uttalas bokstav för bokstav (DNA). Notera förbehållet "om enhetlig praxis saknas". Rekommendationen för alla storheter och måttenheter hänvisar till "SIS Handbok 103, Storheter och måttenheter" (i § 122), alltså skriv förkortningar som dB, mV, kHz osv på just det sättet (också exemplifierat i § 66). Vad gäller de internationellt vedertagna förkortningarna för valutor (det heter SEK och NOK oavsett hur vanligt det är och hur det uttalas) hänvisas till Postgirot, Utlandssektionen, 105 06 Stockholm (§ 123). Det problematiska området initialförkortningar har en egen paragraf § 115 där det till exempel står att mc och wc skrivs med små bokstäver, och att till exempel GD/gd (generaldirektör) och tv/TV (television) skrivs med stora eller små bokstäver. AIDS ska enligt samma paragraf skrivas med små bokstäver, och det finns till och med rekommendationer som förespråkar kameleri: FoU och REoS (Riksförbundet Energi och Samhälle). Räcker det? De har aldrig påstått att koksalt skrivs nacl eller NACL eller nåt annat dumt. MySQL (som man rimligtvis måste acceptera den skrivningen av) finns förstås inte med på grund av tryckåret, men jag menar att andan i skrivreglerna förespråkar det. Ortografin kring förkortningar är problematisk, helt enkelt. Det är det de säger.

Det finns ju en annan, rätt offensiv lösning på det här problemet: någon modig person mailar till Lena Ekberg och ber henne komma med en synpunkt på den här sidan. Då vore det förstås spännande om man försöker lyfta diskussionen från det där träliga "vad är rätt" till något i stil med "hur har den allmänna språkintuitionen kring initialförkortningar och kameleri förändrats?" Marfuas 26 januari 2011 kl. 21.15 (CET)

Man kan i vart fall enkelt konstatera att rekommendationerna för de exempel som togs upp i början är glasklara (dessa gäller även i 2008 års upplaga av "Svenska skrivregler"): aids, hiv, damp, Fass, Sakab och Unicef. --Kildor 26 januari 2011 kl. 22.08 (CET)

Citat ur Svenska skrivregler 2008, s. 143: "När initialförkortningar läses som normala ord och icke bokstav för bokstav, skrivs de med små bokstäver. När en sådan förkortning utgör ett egennamn, skrivs den med stor begynnelsebokstav." Detta är precis som Kildor skriver dessa förkortningar/ord. Nu vill jag fråga två användare som har deltagit i diskussionen, men som inte har deklarerat något ställningstagande i frågan: Lavallen, Grillo. Vad anser ni om de ord som jag och bl.a. Kildor har skrivit om. Ni är ju båda två mycket erfarna och kunniga användare. Så vad är ert svar? Lavallen har redan svarat på HIV/hiv, men inte på det övriga. Och Rrohdin verkar litet tveksam, men det verkar som du tycker att de nämnda orden kan skrivas så som Kildor skriver dem? Tomas e m.fl. vill nog att att orden ska skrivas med versaler, om jag har förstått saken rätt. Alltså, Grillo och Lavallen; vad anser ni? Sjunnesson 27 januari 2011 kl. 08.00 (CET)

Jag gör inte anspråk på att vara kunnigare än någon annan, till att börja med, men det var ju trevligt att få höra det :) I vilket fall så förstår jag inte varför vissa användare drar in fysikaliska termer och liknande. Självklart ska vi inte skriva grundämnesformler på annat sätt än de etablerade. Det är en halmdocka. Jag anser att den enkla principen "uttalas det som ett ord skriver vi gemener, uttalas tecknen skriver vi versaler" bör gälla. Jag är alltså för CD, TV osv, och har inte riktigt förstått logiken i att skriva dessa med liten bokstav. Jag är även för att ta bort alla märkliga versaler i produktnamn (och här ingår naturligtvis inte den kemiska formeln för bordssalt!). Här ingår MySQL och .NET (My SQL och Dotnet funkar väl hur bra som helst?) och absolut Apples produktsortiment. När det gäller Camelcase är det, som jag nämnt, en bedömningsfråga vad som ska skrivas isär och vad som ska skrivas ihop. Precis som inom god svenska är det ganska enkelt: uttalas det som ett ord skrivs det som ett ord, uttalas det som två ord skrivs det som två. SimCity är två ord, simulera en stad, alltså Sim City, inte Simcity (simulationsstad?). Vad gäller HIV och hiv och annat som kan uttalas på båda sätten, behöver man väl inte skapa konflikter över något så futtigt som versaler och gemener? Har någon skrivit hiv, låt det vara. Har någon skrivit HIV, låt det vara. Man måste inte ändra bara för att man personligen anser att det bör vara på ett visst sätt, eller för att det står så i någon mindre välskriven riktlinje. På engelska Wikipedia har man bestämt att om artikeln skapas på brittisk engelska ska den konsekvent skrivas så, och vice versa. Det har stoppat många redigeringskrig om futtiga u:n och z:n. Varför gör vi inte något liknande för de tveksamma fallen, så slipper vi sådana här evighetsdebatter om vad som faktiskt är småsaker, och som jag nu lagt alltför många tecken på... /Grillo 27 januari 2011 kl. 12.43 (CET)

Och den andre "kunnige användaren" :) har ingen fast övertygelse om varken det ena eller det andra. Det är gott att ha en bra princip att utgå ifrån, men jag tänker inte försöka styra in den principen på något. Det överlåter jag gärna till de som har en sådan övertygelse. Ställen där vi måste göra undantag från en sådan princip (som Dos tex) kommer vi dessutom sannolikt att hitta några stycken. -- Lavallen 27 januari 2011 kl. 13.53 (CET)

Grillo: OK, när det gäller HIV uttalas det ofta hå-i-v, så jag har inget problem med att skriva det HIV. Men jag reagerar mot att du kallar det futtigt att debattera om versaler och gemener, d.v.s. om jag har uppfattat dig rätt. Vi är nog rätt många som inte tycker det är futtigt och jag tror att det skulle kunna gå att få konensus kring de regler svensk språkvård i form av Svenska akademien, Språkrådet och TT-språket (som det hänvisas till i Wp:Skrivregler, där det också hänvisas till Svenska akademiens ordlista och Svenska skrivregler). Jag tycker om språkfrågor och jag gillar konsekvens. Men du, Grillo, verkar tycka att det här är besvärligt. Jag tycker det är bättre att göra som Lavallen och Boivie; att erkänna att man inte är särskilt intresserad av frågan. Alla kan inte vara intresserade av allt, det har jag respekt för. Sjunnesson 27 januari 2011 kl. 14.43 (CET)

Jag vill bara inflika att jag är intresserad av principfrågan, och jag anser att man ska se till hur orden faktiskt används, och inte bara till att få konsekvens enligt några teoretiska språkregler. Att jag passade på den direkta frågan var för att jag inte vet hur just de orden normalt skrivs. --Ḇọⅰⅵḙ 27 januari 2011 kl. 15.08 (CET)

Ursäkta att jag misstog mig på dig. Du skriver att du vill se till hur orden faktiskt används. Jag tror att väldigt många skriver aids, Aga, Unicef o.s.v., eftersom de här förkortningarna faktiskt har blivit ord, liksom radar och mack, som ingen skulle skriva som RADAR eller MACK. Fast det ursprungligen är förkortningar har de blivit ord (för annars skulle man ju inte kunna säg en mack t.ex.). Du hänvisar i ditt svar till mig om "officiellt skrivsätt" och POMMF. Det som SAOL och "Svenska skrivregler" förespråkar är ju definitionsmässigt officiellt skrivsätt. Att det är väldigt vanligt att man skriver med gemener är också vanligt IRL, det går att se med ordfrekvenssökningar. Att hänvisa till POMMF är fel, för att man blir förvånad över något beror ju på ens egen inställning. Om man alltid skulle tänka POMMF skulle aldrig idén att jorden faktiskt roterar runt solen blivit erkänd och inte heller t.ex. Darwins evolutionslära. Sjunnesson 27 januari 2011 kl. 16.34 (CET)

Även Lavallen har ju tagit en viss ställning med sitt kloka konstaterande att "Fackmannamässighet" brukar ofta (tyvärr) utmärkas av dålig svenska." i polemik mot Tomas e. Och medicinare behöver inte vara experter på språk, de ska vara experter på medicin. Detsamma gäller andra fackmän. Språkvetare ska vara duktiga på språk, men de behöver inte alls var kunniga på t.ex. medicin. Sjunnesson 28 januari 2011 kl. 17.36 (CET)

Till de användare som klarast är motståndare till att följa råd från SAOL, Svenska skrivregler m.fl., alltså Tomas e, FredrikT och Kemikungen vill jag ställa följande fråga: Vad anser ni om Wikipedias egna Skrivregler, WP:Skrivregler, som enligt texten bygger på konsensus? Där står att "Svenskspråkiga Wikipedia följer etablerade svenska skrivregler, det vill säga konventioner för sådant som stavning, grammatik, versalisering, avstavning, särskrivning, förkortningar och skiljetecken." Man rekommenderar TT-språket, Svenska skrivregler coh Myndigheternas skrivregler. Vidare skriver man: "När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) den vedertagna referensen." Tycker alltså de tre nämnda användarna att det inte finns konsensus kring WP:Skrivregler? Sjunnesson 28 januari 2011 kl. 17.36 (CET)

Efter att ha funderat på saken i ett par veckor till har jag kommit fram till att det nog är viktigare att ha en entydigare regel att luta oss mot än POMMF. Alla förkortningar har ju inte en vedertagen form som man kan hänvisa till. Så ja; Versaler för förkortningar som uttalas bokstav för bokstav och gemener för förkortningar som uttalas som ett ord är en bra grundregel, även om jag kan tycka att resultatet av det kan bli knasigt ibland. /Kemikungen 14 februari 2011 kl. 17.16 (CET)

Att hävda att experter inom ett fack skulle sakna för yrket relevanta språkkunskaper är nog att dra väl långtgående slutsatser, även om prosan emellanåt lämnar rum för bättring.

Eftersom "Tomas e" och "Grillo" är de i samtalet som ligger närmast mina egna åsikter ges dessa mitt stöd med ett par egna påpekanden: Ur ett sökbarhetsperspektiv finner jag Grillos förslag beträffande MySQL och liknande olyckligt, eftersom 'My SQL' inte kan ses som ett väntat alternativ till 'MySQL'. 'Mysql' är inte heller väntat, även om det skapar färre problem i sökningen. MySQL och liknande *standarder* (eller som här, derivat av dessa) torde närmast behandlas på samma sätt som kemiska beteckningar. Därigenom skulle vi i ett slag lösa problematiken runt yrkesmässigt kontra språkråd. För tydlighetens skull bör jag kanske understryka att jag inte anser Itunes vara en standard i denna bemärkelse. Sökbarheten gör också att jag ställer mig tveksam till att ord som 'SimCity' delas upp i två led, även om omdirigeringssidor skulle kunna lösa den saken. Slutligen får jag sälla mig till dem som likt "Sjunnesson" finner dryftandet av versaler och gemener som något höjt över futtigheten. /BP 81.225.216.15 30 juni 2012 kl. 05.05 (CEST)

Vetenskapliga namn

I rubriken "Medicin och biologi" beskrivs hur vetenskapliga namn ska utformas men det gäller egentligen bara utformningen i texten. För själva uppslagsordet som står högst upp ovanpå strecket undviker vi kursivering helt. Jag tycker att vi kan stryka hela meningen, dessutom är exemplet en undermålig artikel. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 februari 2011 kl. 14.24 (CET)

Företagsnamn

Förkortningen AB (eller motsvarande) bör enligt rekommendationerna utelämnas då det följer POMMF att omnämna företaget utan bolagformen och man bör därför skriva Volvo och inte AB Volvo.

En del användare tolkar detta som att ett konsekvent borttagande av "AB" bör ske. Detta leder till att en del mycket märkliga artikelnamn förekommer. Bostadsföretaget MKB Fastighets AB hade flyttats till "MKB Fastighets", vilket absolut inte följer POMMF. I dagligt tal kallas företaget endast "MKB" och ett möjligt artikelnamn är "MKB (fastighetsbolag)" eller liknande då MKB är en grensida. Alternativet är att använda hela företagsnamnet, men "MKB Fastighets" är helt misslyckat.

Ett annat exempel på detta är Primula Byggnads, där artikeln kan kallas "Primula (byggföretag)" eller "Primula Byggnads AB", men där det nuvarande artikelnamnet låter helt felaktigt. Jag anser att användarna bör uppmärksamma att ett ogenomtänkt borttagande av "AB" bör undvikas. /Annika 2 april 2011 kl. 15.23 (CEST)

Riktlinjerna för namngivning borde kanske förtydligas; och det kan ligga en poäng i att det språkligt blir konstigt med att ta bort AB i namn där det ingår i namnet som MKB fastighets Aktiebolag (som enligt POMMF förstås borde ligga under MKB). Finns den problematiken i andra typer av företagsnamn, annars borde kanske det undantaget tas upp i Wikipedia:Namngivning. Men utifrån POMMF har du rätt i att Primula antagligen borde ligga under Primula (byggföretag), POMMF är dock inget argument för formen Primula Byggnads AB eller MKB Fastighets AB (däremot den språkliga konstigheten).--Ankara 3 april 2011 kl. 23.14 (CEST)

Det finns åtskilliga exempel där det blir helt galet att ta bort "AB". Skall Stockholms Nya Spårvägs AB flyttas till "Stockholms Nya Spårvägs" och Stockholms Södra Spårvägs AB till "Stockholms Södra Spårvägs"? I fallet MKB torde "MKB (bostadsföretag)" följa POMMF, men det fullständiga namnet är i varje fall bättre än "MKB Fastighets", en benämning som ingen använder. /Annika 3 april 2011 kl. 23.43 (CEST)

Alla svenska aktiebolag har "AB" eller "Aktiebolag" i det officiella namnet, det kräver lagen. Det framgår dock inte alltid tydligt i varumärket. Ett knepigt fall är kanske där det finns två bolag med samma namn. Volvo är väl just ett exempel på ett sådant fall. Det Volvo som jag deklarar försäljning av aktier i nu, har tex inget att göra med den Volvobil som grannen har på sin garageuppfart. -- Lavallen 4 april 2011 kl. 11.38 (CEST)

Svenska religiösa församlingar

Kommentar till det nya avsnittet, flyttat till diskussionen. LPfi 26 maj 2011 kl. 00.08 (CEST)

Det verkar rimligt. Lokalt vet man att det rör sig om just om församlingen i Helsingborg och inte om en med samma namn på annan ort. Lite samma som att Centralstationen, Södra station och dylikt inte kan vara uppslagsord eftersom det finns flera sådana, även om namnen används så lokalt. Så det är inte så konstigt. Sveriges församlingar är ju dock inte bara "religiösa", utan även en högst värdslig indelning för statistik och dylikt. Alla invånare i Sverige bor ju i en församling, vare sig man är medlem i Svenska kyrkan eller inte.--Andhanq 25 maj 2011 kl. 23.35 (CEST)

Personligen tycker jag att det är helt galet att en rent administrativ och intern benämning ska få företräde framför en allmänt använd sådan. /213.113.124.76 5 juni 2011 kl. 11.57 (CEST)

Jag förstår inte varför man ska ha ett undantag för svenska församlingar. Jag förstår inte heller varför det på sidan finns ett stycke som berättar om detta undantag utan att ens motivera det. Därför tar jag bort det. Läggs det tillbaka hoppas jag att det åtföljs med en motivering. --Siden 18 februari 2012 kl. 21.02 (CET)

Frågan verkar ha diskuterats här. /46.194.181.82 6 mars 2012 kl. 20.15 (CET)

Tar upp frågan på nytt, då den aktualliserats här. Inga församlingar i Göteborg kallas/kallar sig annat är ex. Johannebergs församling, inte "Göteborgs Johannebergs församling" som frågan nu gäller. Endast strikt formellt i statistiska register hos SCB samt hos kyrkan centralt förekommer namnet med sitt "ortstillägg". Jag menar att det senare snarare förvillar än förtydligar samt strider mot "Enkelhet, konsekvens och minsta möjliga förvåning" som är grundprincipen vid namngivning. Jag har letat fram cirka 50 relevanta böcker och skrifter ur mitt bibliotek, som täcker en period på drygt hundra år, där endast namnet utan ortstillägg förekommer. Tänk om! Ymer (disk) 9 april 2012 kl. 19.00 (CEST)

Stycket med undantaget från POMMF infördes såvitt jag kan se utan föregående diskussion. Tidigare diskussioner har resulterat i att POMMF skall följas. Om inte diskussionen här nu resulterar i något annat kommer jag inom kort ta bort stycket. /B****n (disk) 12 april 2012 kl. 08.34 (CEST)

Jag har nu tagit bort "församlingsundantaget". Eventuell fortsatt diskussion bör föras med utgångspunkt i varför ett sådant undantag bör finnas, inte tvärt om. /B****n (disk) 15 april 2012 kl. 08.07 (CEST)

Bra jobbat, tack. Ymer (disk) 15 april 2012 kl. 21.26 (CEST)

Apple

Jag anser att man inte ska kalla produkter av Apple (t.ex iPhone och iPad) då för t.ex Iphone och Ipad. Detta för att man kan tolka det stora i:et som ett L, vilket ändrar om produktens namn till t.ex Lphone och Lpad. Lpad finns redan och det är också en surfplatta, så om läsaren ska skriva en text om iPad så kanske han/hon skriver om Lpad istället. Ni förstår vad jag menar och får gärna komma med motargument. --Professor Ludwig 3 juli 2011 kl. 15.46 (CEST)

Håller inte med dig. De nuvarande "reglerna" är bra. Vid risk för missförstånd tycker jag man gör en notering om det i början av artikeln. T.ex. Ej att förväxla med produkten X från företaget Y.. – GeMet [diskussion] 3 juli 2011 kl. 16.14 (CEST)

Jag håller med dig GeMet. Jag tycker att vi ska följa de språkregler som vi satt upp, som bygger på Svenska språkrådets rekommendationer. Mjukvaran justerar dessutom automatiskt till stor bokstav i inledningen på artikelnamnet när man skapar en ny artikel, så en artikel kan inte börja med litet L. -- Tegel _(disk) 3 juli 2011 kl. 16.23 (CEST)

Jag gillar inte språkrådets rekommendation i det här fallet. Men nu är den som den är, och eftersom flera stora tidningar följer den, så bör Wikipedia också göra det. Ḇọⅰⅵḙ 3 juli 2011 kl. 16.32 (CEST)

Samma sak gäller för t.ex. YouTube, som jag gärna ser stavat med stort T, men som på svenska Wikipedia stavas Youtube. Bara att acceptera läget :) Kigsz 21 oktober 2011 kl. 11.38 (CEST)