Wikipediadiskussion:Artikelnamn/Arkiv 2009

Sydsamiska ortnamn

Detta verkar vara aktuellt igen då IP-nummer 83.255.72.84 lägger in sydsamiska namn i ingressen på artiklarna om Funäsdalen och Undersåker. Jag har återställt två gånger och tänker därför vänta ett tag innan jag återställer igen, 83.255.72.84 har återställt tre gånger på båda. Namnen som läggs in används inte av lokalbefolkningen och ger inte fler än 3 träffar på Google, tillsammans. Sydsamiska talas av 500 personer i hela världen. Är det relevant nog att göra till praxis? //Heimvennar - divider 5 mars 2008 kl. 23.55 (CET)

Ta bort dem, tilläggen kan tyckas harmlösa men de hör inte hemma i den svenskspråkiga Wikipedian utan kan teoretiskt ingå in en sydsamisk version --Rosp 6 mars 2008 kl. 10.18 (CET)

Tilläggas kan ju att åtminstone i Funäsdalen skyltar vägverket med det samiska namnet, det gör det definitivt relevant i min mening. Njaelkies Lea (d) 21 mars 2009 kl. 15.44 (CET)

Om det finns en betydande sydsamisk befolkning är det väl relevant, men är det inte nordsamiska som är lokalt officiellt språk i vissa delar av Sverige? /Grillo 21 mars 2009 kl. 15.50 (CET)

Nej, det hade jag fått fel för mig. Men fortfarande, de platser i Sverige där sydsamiskan är lokalt officiellt minoritetsspråk, är det klart att man kan ha med de sydsamiska namnen! Den här diskussionen har vi haft förr, och då kom vi fram till att Funäsdalen har en betydande samisk befolkning. /Grillo 21 mars 2009 kl. 15.52 (CET)

Nu är ortnamnskylarna på sydsamiska på plats. Vore det inte på tiden att Heimvennar tar tillbaka alla sina "expertutlåtanden" när det gäller det sydsamiska språket? Trist att hans nästan rasistiska åsikter fått så stort genomslag på Wikipedia. http://ltz.se/nyheter/are/1.2586318-skyltar-pa-samiska-i-are-kommun

Kommuner och landsting

Frågan har väckts om att byta namn på artikeln Stockholms kommun till Stockholms stad; se Diskussion:Stockholms kommun#Artikelnamn. Diskussionen har pågått ett tag nu, och det verkar som att det är läge för att lyfta frågan till ett mer allmänt plan.

I nuläget är samtliga artiklar om kommuner namngivna på formen XXX kommun. Artiklar om landsting har namnet XXX läns landsting med undantag för Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Jag har inte lyckats hitta någon tydlig källa på statusen för de två regionerna, men det verkar som att de formellt fortfarande är landsting. (EDIT: Regionförsöket beskrivs i lag 1996:1414. Där framgår att de fortfarande är landsting, men att de får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället skall betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen.)

Det finns 14 kommuner som beslutat att använda ordet stad istället för kommun i sitt namn. Och när det gäller landsting så är det hela 15 av 20 landsting som namger på en annan form än XXX läns landsting (ofta på formen Landstinget (i) XXX).

Samtliga kommuner och landsting är i lagstiftning namgivna på formen XXX kommun och XXX läns landsting, se bl.a. 2007:229 och 1991:1278. Men utav dessa är det som sagt 14 kommuner och 15 landsting som genom egna beslut antagit andra namn där detta är juridiskt möjligt. Dessa namn framgår bland annat på Sveriges Kommuner och Landstings webbplats: Kommuner som återtagit begreppet stad (ännu ej uppdaterad med Landskrona stad) samt Adresser till landstingen/regionerna.

Båda namnformerna förekommer i regel omväxlande i massmedia och på Internet. I vissa fall är det stark övervikt för en av namnformerna, medan det i andra är ganska jämnt mellan de olika namnvarianterna.

Frågan är hur vi ska namnge dessa artiklar på Wikipedia. Som jag ser det finns det tre alternativ:

1. Namnge alla artiklar om kommuner och landsting på den form som anges i lagtexter, dvs XXX kommun och XXX läns landsting
2. Namnge alla artiklar om kommuner och landsting på det sätt som kommunen respektive landstinget själva beslutat, dvs XXX stad och Landstinget XXX i förekommande fall.
3. Namnge artiklar om kommuner och landsting på den form som anges i lagtexter, dvs XXX kommun och XXX läns landsting, med undantag för de fall då det finns en tydlig övervikt i massmedia/internet för den av kommunen/landstinget beslutade namnformen.

Jag antar att en rådgivande omröstning kan vara bra att ha så småningom, men det är nog bra med en diskussion först. --Kildor 3 mars 2009 kl. 16.09 (CET)

"X-stad" får i Sverige bara vara turistreklam och liknande marknadsföring, men får inte användas officiellt/juridiskt. J 1982 3 mars 2009 kl. 16.28 (CET)

Jag är inte säker på vad du menar juridisikt, men varianten förekommer som officiell part i ett flertal mål i domstolar, t.ex. Stockholms stad i Arbetsdomstolen 2007:85. --Kildor 3 mars 2009 kl. 16.39 (CET)

Region Skåne och Västra Götalandsregionen kallas för just detta men heter juridiskt Skåne läns lansting resp. Västra göta lands läns landsting. Landstingen kommer så småningom att försvinna så det är väl bra att låta dem heta samma. sina juridiska namn, så det inte blir för stor förvirring när den nya indelningen av Sverige kommer.NERIUM 3 mars 2009 kl. 19.46 (CET)

Det lämpligaste är väl att använda de beteckningar som de själva använder? Vad gäller regionerna så må de formellt, enligt kommunallagen, vara landsting. Men de har även "egennamn" - Region Skåne respektive Västra Götalandsregionen. Det är under de beteckningarna som de framträder i alla publika sammanhang och det är under de namnen som de agerar under regionförsöket (som formellt pågår t o m 2010). Vad gäller städerna/kommunerna är det svårare, eftersom WP rutinmässigt namnger en kommun som "XX kommun". Jag kan dock inte uppfatta det på annat sätt än att detta är en lite oortodox hantering av namnet. Det formella kommunnamnet är inte "XX kommun", utan "XX". Det innebär att XX är en kommun, men den heter bara XX. Dvs kommunen Boden heter Boden, inte Bodens kommun, kommunen Säffle heter Säffle, inte Säffle kommun. Staden Helsingborg heter Helsingborg, d v s varken Helsingborgs stad eller Helsingborgs kommun. Men när t ex kommunen Jönköping agerar som myndighet eller på annat sätt, så säger man Jönköpings kommun till skillnad från till exempel Jönköpings läns landsting eller Jönköpings "något annat". Detta är f ö orsaken till den tätorts- kontra kommunförvirring som har diskuterats i andra sammanhang. Förslag, om man ändå väljer att ha kvar denna typ av kommunbeskrivningar: Kalla Boden för kommun och Helsingborg för stad. Och kalla regionerna för sina regionnamn.Janders 3 mars 2009 kl. 21.01 (CET)

Vill du slå ihop orterna med kommunerna eller vill du bara ta bort ordet kommun från kommunerna?NERIUM 3 mars 2009 kl. 21.28 (CET)

Eftersom de står för olika förklaringar, men har samma namn, vore det väl bra med en förgreninssida, på samma sätt som vi hanterar andra homonymer. --Janders 3 mars 2009 kl. 21.37 (CET)

Föråt - homonym är fel ord eftersom det faktiskt är samma namn/ord oavsett betydelse. --Janders 3 mars 2009 kl. 21.41 (CET)

Om det nu bara finns två betydelser (ort+kommunnamn) bör det inte vara en förgreningssida, eftersom det tvingar alla läsare till ett extra steg, jämfört med bara de som vill läsa om kommunen. POMMF stöder att ha orten utan extra tillägg: om man säger "Helsingborg" menar man för det mesta orten, inte kommunen. Dessutom finns det ingen bra extra led för alla orter som inte varit städer. Att genomgående ha artikelnamnen "B" och "B:s kommun" är enkelt, konsekvent, och förvånar knappast någon.

andejons 3 mars 2009 kl. 21.48 (CET)

Jo, det förvånar för alla där namnen Stockholms stad och Region Skåne är mer kända än Stockholms kommun och Skåne läns landsting. --Kildor 3 mars 2009 kl. 21.53 (CET)

Helsingborg heter Helsingborg och handlar bara om Helsingborg. Helsingborgs kommun heter Helsingborgs kommun och handlar om hela kommunen Helsingborg och alla de andra orterna i Helsingborgs kommun. Varför vill du ha förgreningssida?NERIUM 3 mars 2009 kl. 21.55 (CET)

För info - alla namn på kommuner motsvaras inte av ett namn på en ort. Uppvidinge kommun finns, men jag känner inte till någon sådan ort./Лаваллэн_Lavallen 3 mars 2009 kl. 22.00 (CET)

Känner inte för att upprepa mig. Argumenten jag lagt fram finns på Diskussion:Stockholms_kommun och på dussintals diskussionssidor till, spritt över de senaste fem åren. När man tar Stockholm som typexempel för hur man ska göra med hela Sverige gör man ett väldigt stort misstag: Stockholm är Sveriges enda renodlade storstadsregion. I Stockholm kan man verkligen tala om att en kommun kan vara en stad, och där tätort bara är ett statistiskt begrepp. I övriga Sverige är tätort oftast ett etablerat begrepp för en orts spridning, och en kommun består ofta av en huvudort och stora delar landsbygd. Detta gäller även de kommuner som kallar sig för stad. Vad som är förvirrande (och som alltid förvirrade mig när jag var liten), är att en "stad" kan innefatta en större ort, många mindre orter, och landsbygden där emellan. Detta gäller som sagt samtliga "städer" i Sverige utöver Stockholm. För att ytterligare förvirra har SCB faktiskt en statistisk term som heter stad, nämligen tätorter över 100 000 invånare. Denna term har alltså ytterligare inget med kommuner att göra, men många av de kommuner som kallar sig städer har över 100 000 invånare, dock inte alla (och nu skulle jag källhänvisa till SCB men sidan ligger nere för tillfället). Konsekvens framför undantagsregler och Stockholmspov. /Grillo 3 mars 2009 kl. 22.03 (CET)

Anser du att den konsekvensen bör gälla även landstingen? Även alternativ 2 är konsekvent utan undantagsregler, för övrigt. --Kildor 3 mars 2009 kl. 22.06 (CET)

Ja, det är konsekvent, men det är också att kringgå POMMF, eftersom inte alla kommuner är kända under "x stad"-namnet och dessutom, som sagt, inte sällan består av mer än en tätort (som på så sätt bildar vad som skulle kunna ses som en administrativ stad). Landstingen är färre och just nu diskuterar vi kommunerna. Men jag är inte helt främmande för att flytta även dessa, vid ett senare tillfälle. /Grillo 3 mars 2009 kl. 22.10 (CET)

För övrigt hade det varit trevligt om du kunnat bemöta argumenten istället för att slänga oneliners om landstingen. /Grillo 3 mars 2009 kl. 22.14 (CET)

Diskussionen gäller både kommuner och landsting - det är ett antal artiklar där som behöver namnändras. T.ex. så tycker jag att Landstinget i Östergötland ska heta så och inte Östergötlands läns landsting. Frågan är helt parallell, och jag drar det lite till sin spets, eftersom vi har Region Skåne som också är ett namn som frångår de juridiskt fastställda namnen. Min poäng är att om det går bra att frångå principen där borde det gå bra även för kommuner/städer. Sen var min tanke att lyfta diskussionen från Stockholm och ta den i allmänna termer. Alternativen ovan använder inte Stockholm som typexempel - de utgår från olika principer av namngivning. Att SCB har ett begrepp som heter stad hindrar inte att man namnger en kommun efter sitt eget fastställda namn. --Kildor 3 mars 2009 kl. 22.28 (CET)

Jag anser att alternativ 2 bör gälla. Vad anser du? --Kildor 3 mars 2009 kl. 22.29 (CET)

Det hänvisas till "de juridiskt fastsällda namnen". Var hittar ni dem? Inte i kommunallagen vad jag kan se. Där sägs bara att vi har kommuner och landsting. /Janders 3 mars 2009 kl. 22.31 (CET)

Det brukar hänvisas till lag 2007:229. --Kildor 4 mars 2009 kl. 15.37 (CET)

Leta på riksdagen.se minns inte i vilken lag. NERIUM 3 mars 2009 kl. 22.54 (CET)

Enligt principen om minsta förvåning bör titeln vara det uttryck som är vanligast. Min erfarenhet är att Google-statistik är relativt rättvis och objektiv i denna typ av diskussioner. "Stockholms stad" ger 5,6 gånger så många träffar som "Stockholms kommun", och är vanligare även om man begränsar sökningen till tidningar, böcker eller forskningsartiklar. Även inom wikipedia är stockholms stad aningen vanligare, trots att det inte är artikelns tiel. Som småstadsbo unnar jag 08-orna ett namnbyte av artikeln... "Region Skåne" är avsevärt vanligare än "Skåne läns landsting" i Google, och "Landstinget i Östergötland" betydligt vanligare än "Östergötlands läns landsting", och i de fallen har Wikipedia varit pragmatisk och följt de facto-standard snarare än de jure-standard, såsom Wikipedia brukar och bör göra. Mange01 4 mars 2009 kl. 00.36 (CET)

Men problemet kvarstår i artiklar som Politik i Stockholms kommun (som jag nyligen flyttade från "stad"), eftersom det är just kommunfullmäktige som kommuner har, inte stadsfullmäktige, oavsett vad man väljer att kalla det själv. Om man nu tvunget ska välja mellan tre olika alternativ (kärnkraftsomröstningen), har det nog framgått att jag förespråkar alternativ ett. Som en kompromiss möjligen alternativ tre. Att blint lyda vad någon kallar sig känns främmande för ett objektivt uppslagsverk. Så länge det 1) finns omdirigeringar 2) tydligt framgår av artikelns intro hur saker och ting ligger till, är väl artikelplaceringen mindre viktig. Men det är ändå synd att Wikipedia ska kunna användas till att ytterligare sprida förvirringen av tätorter, kommuner och "städer". /Grillo 4 mars 2009 kl. 03.18 (CET)

Angående Googlestatistik så är den inte nödväntigtvis i sammanhanget rättvisande eftersom "Stockholms kommun" alltid syftar på kommunen, medan "Stockholms stad" även kan användas för att beteckna den historiska staden och tätorten Stockholm. Det kan vara övervikt ändå, men det räcker inte att bara göra en enkel sökning för att avgöra förhållanden. /Dcastor 4 mars 2009 kl. 03.57 (CET)

Grillo: Men att blint namnge artiklar efter texten i en lag är helt ok? Att Stockholm har ett kommunfullmäktige är väl inget hinder för att döpa en artikel till Politik i Stockholms stad. Staden har ju trots allt ett stadshus. Själv tycker jag det är förvirrande att ha en artikel som heter Stockholms kommun när de själva kallar sig Stockholms stad. --Kildor 4 mars 2009 kl. 14.52 (CET)

Jag blev lite förvånad över den här diskussionen om Stockholms kommun och tycker det känns självklart att kommunartikeln heter just Stockholms kommun för att inga tvivel ska finnas om vad artikeln ska behandla. Annars riskerar man bara få problem att hålla isär Stockholm och Stockholms stad. Landstingsnamnen är jag lite mer osäker på, men det känns inte riktigt lyckat när landsting helt är bortplockat ur titeln på en landstingsartikel. Njaelkies Lea (d) 4 mars 2009 kl. 09.24 (CET)

Om landstingen inte skall heta vad de heter utan vad de kallas måste ändå det juridiska namnet finnas med eftersom det är det som används i bl.a. lagtexter, valresultat m.m. och finns i t.ex. valkretsarnas namn.NERIUM 4 mars 2009 kl. 09.51 (CET) Samma gäller kommuner. Se www.val.se

Det är möjligt att kommunernas namn kan verka förvillande för vissa; att en kommun heter stad och ett landsting heter region. Men vår uppgift är inte att bedöma kommunernas namngivning, vi ska beskriva verkligheten. Om kommunen i Borås kallar sig Borås stad så ska det naturligtvis återspeglas i vår namngivning. Inledningen i artikeln kommer ändå vara i stil med "Borås stad (formellt Borås kommun) är en kommun i Västra Götalands län" så det kommer inte råda något tvivel för läsaren vad artikeln handlar om. Och alla artiklar på Wikipedia är inte namngivna efter vad de är. Region Skåne är formellt ett landsting och ett regionalt självstyrelseorgan (enligt lag 1996:1414). Men att tvinga in något av de orden i namnet på artikeln om Region Skåne kommer inte göra det tydligare för någon. --Kildor 4 mars 2009 kl. 14.44 (CET)

Om jag får upp en artikel som heter "Borås stad" förväntar jag mig nog snarare att få läsa om orten än om kommunen. Jag tror heller inte att jag är ensam om det. Utöver detta är inte principen om att vi skall ha det namn de flesta förväntar sig allenarådande: Vi har även en princip om konsekvens. Det är bättre att överlag köra med samma typ av namn, speciellt som knappast någon kommer undra vad sjutton "Borås kommun" eller ens "Stockholms kommun" är för något.

andejons 4 mars 2009 kl. 15.57 (CET)

Ett litet försök att bringa reda på det hela.

Kommunernas och landstingens verksamhet beskrivs i kommunallagen. Där regleras vad en kommun och ett landsting är, vilka uppdrag de har och hur de ska fungera. Ett landsting är alltså ett landsting, och en kommun är en kommun, oavsett vad de kallar sig. Gotland saknar landsting. Där har kommunen lagstadgat ansvar för de frågor som normalt, enligt kommunallagen, ligger på ett landsting.

Namngivningsprincipen för landstingen varierar. Varje landsting disponerar i praktiken sitt eget namn. Detta är listan, så som den presenteras på hemsidan för kommunernas och landstingets egen intresseorganisation, Sveriges kommuner och landsting:

Stockholms läns landsting, Landstinget i Uppsala län, Landstinget Sörmland, Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län, Landstinget Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Landstinget Blekinge, Region Skåne, Landstinget Halland, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland, Örebro läns landsting, Landstinget Västmanland, Landstinget Dalarna, Landstinget Gävleborg, Landstinget Västernorrland, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Norrbottens läns landsting.

Dessa namn, som används i alla offentliga sammanhang, namnger alltså det som kommunalrättsligt är ett landsting inom respektive län. Landstinget Halland är helt enkelt landstinget i Hallands län. Stockholms läns landsting är landstinget i Stockholms län. Region Skåne är landstinget i Skåne län. Men de har inget gemensamt namnskick.

Regionerna lever under en tillfällig lag och bedrivs som försök, där det som enligt kommunallagen är landsting har fått ansvar för fler uppgifter än vad som normalt ligger på landstingen. Med detta följde att de bytte namn. Nyligen gav regeringen klartecken för att de båda regionerna ska permanentas. Jag ser det som självklart att det är dessa namn som ska användas i artiklarna.

Vad gäller kommunerna och deras namn: Inte heller här är det, vad jag kan förstå efter att ha talat med några experter, lagrelerat att de har något speciellt "tillnamn". De heter helt enkelt bara Stockholm, Västerås, Eslöv och Falkenberg, men är kommuner enligt kommunallagen, och använder därför beteckningen kommun (eller i vissa fall stad, om de hellre vill det) för att markera vilken storhet som det handlar om.

I Stockholm kan det t ex vara angeläget för kommunen att skilja sig från alla andra som heter Stockholm (t ex tätorten, det odefinerade storstadsområdet, småorter i Minnesota, fartyg och ånglok, som alla har samma namn). Huvudstaden heter alltså Stockholm, är en kommun och kallar sig för Stockholms stad. Stadsbegreppet har f ö nyligen varit föremål för ett par motioner i riksdagen. Riksdagen ställer sig bakom förslaget att stadsbegreppet ska arbetas in i kommunallagen.

Som sammanfattning: Skilj på vad något är (i detta fall en kommun eller ett landsting enligt kommunallagen), vad det heter (dvs det "rena" namnet), och vad det kallar sig (med tillägget kommun eller stad). Sedan är det väl mest en smaksak vilket sorteringsbegrepp som är lämpligast på WP. Själv tycker jag att kommunen bör ha företräde till det rena namnet, eftersom det är en starkare enhet (både juridiskt och på många andra sätt) än t ex orten med samma namn. Då slipper man dessutom problemet med att vissa vill heta kommun och andra vill heta stad. Men visst kan detta diskuteras. Annars är det bäst att använda det namn som kommunen/staden själv använder. /Janders 4 mars 2009 kl. 17.26 (CET)

• Se www.allabolag.se landsting för att se vilket namn de har registrerat.NERIUM 4 mars 2009 kl. 19.59 (CET)

På Yreg.se ser det lite annorlunda ut: [1] [2]. --Kildor 4 mars 2009 kl. 21.49 (CET)

Vilken röra! Janders 4 mars 2009 kl. 22.07 (CET)

Under flera år har frågan om Stockholmsartiklarna stötts och blötts. Vi har bl.a Stockholms kommun, Stockholm (tätort), Stockholm och Storstockholm som är närliggande artiklar. Geografiskt sett så är det i vissa fall överlappande områden. Den nuvarande artikeln Stockholms kommun hette tidigare enbart Stockholm. Artikeln Stockholm var i början avsedd att vara en huvudartikel för begreppet i sin vidaste betydelse. Ser dock nu att någon har ändrat artikelns inledning så det verkar som om artikeln numera avser betydelsen som huvudstad. Läser man vidare i artikeln hamnar fokus på saker och företeelser i Stockholms kommun och inte huvudstaden i allmänhet. Så trots sin tydliga inledning kan läsaren inte undgå att känna en viss förvirring vad artikeln handlar om, eller vad som kan läggas till. Artikeln om Stockholms kommun är betydligt mer fokuserad. Förslaget om att flytta Stockholms kommun till Stockholms stad tycker jag är ett dåligt förslag, jag är rädd att att det enbart kommer att skapa förvirring. Begreppet stad får de flesta människor att tänka på en klassisk rutnätsstad med rätvinkliga gator och kvarter. Den Stockholmare som meddelar jag skall in till stan ska normalt besöka Stockholms innerstad och inte någon annan plats inom Stockholms kommun. Begreppet kommun har inte den problematiken, de flesta vet att en kommun omfattar både tätorter och obebyggda skogsområden. jordgubbe 5 mars 2009 kl. 21.57 (CET)

Det är flera som hänvisar till att begreppet "stad" skulle kunna orsaka förvirring och göra att läsaren inte förstår vad artikeln handlar om. Då vill jag påminna om att en överväldigande majoritet av artiklarna på DN och andra rikstidningar använder begreppet "Stockholms stad" när de refererar till kommunen i Stockholm. Och då pratar vi alltså om professionella journalister. Om man ska referera till en organisation eller institution på ett annat sätt än vad de själva kallar sig bör man ha riktigt goda skäl, anser jag. Förmodligen hade det varit tydligare för alla parter om både kommunerna och artiklarna hette "kommun" istället för "stad". Men nu är ju verkligheten en annan, och vi bör anpassa oss efter den... --Kildor 5 mars 2009 kl. 22.45 (CET)

Jag vill nog säga att massmedia gärna använder bara Stockholm när det gäller kommunala frågor. Och min oro gäller inte en tänkbar framtida utveckling, utan en förvirring som är en realitet redan idag här på Wikipedia, i de artiklar jag nämnt tidigare. Journalister får nog lära sig mycket när de utbildar sig, men geografi tycks inte ingå. I måndagens Rapport berättade t.ex. Claes Elfsberg att Solna centrum ligger norr om Stockholm. Inte norr om Stockholms kommun eller norr om Stockholms innerstad. I Svenska Dagbladets helgbilaga Magasinet kunde man i februari läsa att Bromma ligger väster om Stockholm när mer korrekt hade varit ...i västra Stockholm. jordgubbe 5 mars 2009 kl. 23.51 (CET)

Eftersom enbart "Stockholm" är ett uppenbart tvetydigt begrepp så är det inte direkt intressant att avgöra om ett uttryck som "Väster om Stockholm" är riktigt eller inte (SvD kan mycket väl ha menat väster om innerstan, och därför kan uttrycket vara helt korrekt; om möjligt inte helt tydligt). Däremot är det riktigt att begreppet "XXX stad" ibland används för att särkilja orten XXX från kommunen XXX (t.ex. Sigtuna stad och Norrtälje stad; detta verkar dock mest förekomma för orter som tidigare haft stadsrättigheter men vars kommuner numera omfattar flera orter). Begreppet "XXX kommun" är tydligare till sin definition. Problemet är bara att det inte är Wikipedia som namnger kommunerna. Om kommunen valt att kalla sig för stad så är det de som skapat otydligheten. Men vi gör det inte tydligare genom att namnge dem på annat sätt. Vi gör det tydligt genom att i första meningen skriva att Stockholms stad är en kommun. Att kommunen kallas "Stockholms kommun" på valsedlar och i lagtexter är mindre relevant när det gäller själva namngivningen av artikeln.

Motsvarande gäller för regioner. Region är ett luddigt begrepp. T.ex. kan ett begrepp som Stockholmsregionen variera i omfattning beroende på vem som använder det. Men det ska inte hindra oss att namnge artikeln för landstinget Västra Götalandsregionen med detta ord. Att använda ett mindre vanligt namn som artikelnamn gör inte Wikipedia bättre. --Kildor 7 mars 2009 kl. 10.29 (CET)

Av den här diskussionen att döma så verkar frågan om kommun/stad vara betydligt viktigare än landsting/region. Det tycks nästan vara viktigare att se till att ingen kommun kallar sig för stad än att upprätthålla en konsekvent namngivningsprincip (konsekvent i den bemärkelsen att den även gäller för landstingen). Jag ställer därför följande frågor:

1. Är det ok att behålla namnen Region Skåne och Västra Götalandsregionen?
2. Är det ok att ändra namnen på övriga landstingsartiklar till deras antagna namn, t.ex. Landstinget i Östergötland? --Kildor 10 mars 2009 kl. 22.24 (CET)

Obetingat ja på bägge frågorna. Verkligheten ska styra uppslagsverket, inte tvärt om. --/Janders 10 mars 2009 kl. 23.35 (CET)

Ja, vad gäller sekundärkommuner är det mycket bra att wikipedia använder de vanligaste benämningarna. Vad gäller de två regionförsöken är det extra bra. Primärkommuner kan nog behöva diskuteras ett tag till. /Beckmans 11 mars 2009 kl. 17.31 (CET)

Eftersom diskussionen avstannade tänkte jag att det var bra att konkretesera med ett par direkta frågor. Men om ingen har något att invända mot namngivningen av landstingsartiklarna, så tar jag snart och flyttar på dom. Och sedan behöver vi naturligtvis komma överens om hur vi gör med primärkommunerna (även fast jag tycker det är naturligt att de borde namges efter samma princip...). --Kildor 11 mars 2009 kl. 21.21 (CET)

Ibland kan det löna sig att försöka formulera "motståndarens" tyngsta argument. Därför undrar jag: Vilka argument mot att ändra ett artikelnamnet på ett dussintal kommuner till X-stad tycker exempelvis du, Kildor, är starkast?

/Beckmans 11 mars 2009 kl. 22.51 (CET)

Enkelheten med att namnge alla artiklarna på formen "X kommun". Det blir ett slags POMMF för de som känner till namngivningsprincipen. Man behöver inte fundera på om kommunen i Västerås kallar sig stad eller kommun. Dessutom är kommun, till skillnad från stad, ett entydigt begrepp som inte kan misstolkas. --Kildor 11 mars 2009 kl. 23.12 (CET)

Framförallt förstås "kommun" som ett område som består av både urbana och rurala delar. "Stad" förstås som ett urbant område. I just fallet Stockholm fungerar det kanske, men resten av Sveriges kommuner som kallar sig stad, innehåller stora rurala områden. /Grillo 12 mars 2009 kl. 17.08 (CET)

Ibland kan det löna sig att försöka formulera "motståndarens" tyngsta argument. Därför undrar jag: Vilka argument för att ändra artikelnamnet på ett dussintal kommuner från X kommun till X stad tycker exempelvis du, Grillo, är starkast?

/Beckmans 12 mars 2009 kl. 17.28 (CET)

Det enda argument jag har sett är argumentet att vi ska använda samma namn som kommunerna själva använder sig av, och att dessa hävdas vara WP:POMMF, något jag dock inte är helt enig med. /Grillo 12 mars 2009 kl. 17.45 (CET)

Det finns väl inte så många sätt att lösa den här knuten? Antingen så väntar man tills rigida doktrinärer har tröttnat på Wikipedia (antagligen av helt andra skäl) och så kan "man" med den erfarne wikipedianens pondus lätt övertyga de mindre erfarna. Eller också försöker man upprätthålla en dialog.

Vi ska dock inte glömma bort att även om lagarna inte är identiska i Finland och i Sverige, så är praxis-skillnaderna inte så stora. §5 i Finlands kommunallag föreskriver att "kommunen kan använda benämningen stad när den anser sig uppfylla de krav som ställs på ett stadssamhälle". Därav följer att i dessa kommuner heter kommunfullmäktige stadsfullmäktige och kommunstyrelsen stadsstyrelsen. Och det motsvarar väl rätt väl vad svenska kommuner gör även om de inte har uttryckligt stöd i något lagrum?

Men sv.wikipedia har (hittills) valt att inte benämna artiklar om dessa finländska stad-kommuner annorlunda än artiklarna om andra kommuner. Någon ändring på den punkten behövs inte. Då frågar man sig varför sv.wikipedia ska ta större hänsyn till rikssvenska kommuner som av prestigeskäl eller i marknadsföringssyfte väljer att kalla sig "stad".

Degeröbo 12 mars 2009 kl. 18.52 (CET)

Jag anser att man skall kalla kommuner och landsting vid sitt juridiska namn. Det som kommuner och landsting kallar sig för revideras med ojämna mellanrum och vem skall hålla koll på och uppdatera den informationen? Skall man gå efter vad de kallar sig måste man se i dokument som kommunfullmäktigeprotokoll för att hemsidor m.m. inte alltid stämmer. NERIUM 12 mars 2009 kl. 19.36 (CET)

Det finns många skäl till att ha det ena eller det andra namnet. Men argumentet "juridiskt namn" tycker jag inte stämmer. Även stad-namnformen förekommer i juridiska och formella namn som påpekat tidigare, och det är ytterst sällan som kommuner "byter namn", varför det knappast är några större problem att hålla Wikipedia "uppdaterad".

Kopplingen till finska kommuner förstår jag inte heller. Såvitt jag kan se verkar artiklarna om dessa vara namngivna enbart med ortnamnet (dvs utan tillägget stad eller kommun; se Kategori:Finlands kommuner).

Mitt försök med den här diskussionen verkar inte ha gått hem. De flesta verkar visserligen acceptera att artiklarna om landstingen döps på det sätt som de själva kallar sig, och min tanke var att det borde kunna gälla även för kommunerna. Stötestenen verkar således inte vara att de kallar sig något annat än det som står i lagtexterna, utan snarare att det tvetydiga order stad förekommer, som dessutom implicerar någon form av skillnad gentemot andra kommuner. Det är en högst relevant invändning, eftersom det inte finns någon skillnad på kommunerna i t.ex. Stockholm och Uppsala. Däremot är det en skillnad på landstingen i Skåne och Östergötland. Och att några landsting kastat om orden är av mindre betydelse. Av dessa skäl kan jag tycka att det vore bättre om kommunen i Stockholm faktiskt kallade sig för "Stockholms kommun". Men nu gör den inte det, och jag tycker att namngivningen på Wikipedia bör avspegla verkligeheten, även fast den kanske inte är vad man önskar. Därmed tar jag paus från Wikipedia i 10 dagar, och väntar nyfiket på hur den här diskussionen utvecklar sig. Mvh Kildor 12 mars 2009 kl. 21.07 (CET)

Tack för ett mycket bra sammanfattande inlägg. Jag önskar dig en trevlig wikipaus!

För övriga läsare vill jag bara argumentera för att Finland nog faktiskt är relevant i sammanhanget.

1/ Finland är synligt från Sverige eftersom lagtexter och en hel myndighetsmaterial är tillgängligt på svenska. (internet)

2/ Finlands och Sveriges historiska traditioner är nästintill identiska. "Stad" i Finland betyder och förstås av gemene man på samma sätt som i Sverige (före 1971 i varje fall).

3/ I Finland har kommunerna en tydligare uttalad möjlighet att kalla sig stad, och skälen för att döpa artiklarna till exempelvis Vanda stad är alltså starkare, men precis som i Sverige så är det bara en fråga om benämning, det är ingen faktisk skillnad mellan den kommun som fanns före namnbytet och den "stad" som uppstod efter namnbytet.

4/ I Finland har man en större vana vid att hantera just den här frågan. Antalet kommuner som valt att kalla sig städer är större, och de har gjort det under längre tid än i Sverige.

I det här fallet kanske Finland bör ses som en resurs. Att snegla lite ditåt kan kanske ge en aning om att rikssvenskarna skulle komma till samma slutsats när nyhetens tjusning falnat, nämligen att benämningen stad är mest till pynt.

/Degeröbo 12 mars 2009 kl. 21.44 (CET)

Och då kastar jag in ytterligare en pinne i denna brasa... I Sveriges Nationalatlas, som (finansierad med statliga medel) gavs ut mellan 1990 och 1995 av bl a Lantmäteriverket och SCB, finns en förteckning över landets kommuner. I bandet Infrastruktur, avsnittet Administrativ indelning (sid 113 ff), finns tabeller som listar län, kommuner och församlingar. Vad gäller kommunerna står att tabellerna beskriver "det offentliga namnet". Ingen av kommunena i den förteckningen har tillnamnet "kommun". Samtliga beskrivs med sitt "rena" namn. Detta stärker mig i övertygelsen att en svensk kommun varken heter XX kommun eller (i undantagsfall) XX stad. Den heter helt enkelt bara XX, men är en kommun (enligt kommunalagen). Därför beskrivs den som XX kommun i förordningar och andra sammanhang då det finns anledning att skilja kommunen från andra som också (och med samma rätt som kommunen) heter XX. Vad den sedan kallar sig är kommunens ensak, men här har man väl anledning att respektera beslut av folkvalda (d v s fullmäktigeförsamlingarna). Värt att notera är dessutom att NE (som visserligen inte är ett absolut rättesnöre för WP, men som ändå måste betraktas som en tillförlitlig referens) skriver så här om vår huvudstad: "Stockholm 1 kommun i Sverige...". NE har även artikeln "2 tätort i s Uppland...". Slutsats: vi kan slippa diskussionen om stad och kommun om vi kallar kommunen/staden för sitt rena namn, med länkningar från en förgreningssida som även berättar om tätorter och andra som delar namn med kommunen.--/Janders 12 mars 2009 kl. 22.16 (CET)

Eller så struntar de i att skriva tillnamnet "kommun" eftersom rubriken är "kommun" och det därför är uppenbart att det är det som avses. /Grillo 13 mars 2009 kl. 11.26 (CET)

Att dessutom utgå ifrån att termen "kommun" inte används, är om något extremt stockholmsfixerat. Många kommuner i Sverige har inte ens huvudort med samma namn som kommunen, och i andra fall flera orter av ungefär samma storlek. Den som börjar kalla Vellinge kommun för bara Vellinge skulle nog få rätt så mkt mothugg från Skanörsbor. /Grillo 13 mars 2009 kl. 11.28 (CET)

Nej, om vi tog bort distinktionerna ur artikelrubrikerna skulle vi hamna ur askan i elden. Det finns säkert alltför många fall där kommunsammanslagningar lett till att det är en viktig skillnad mellan denotationen för ett kommunnamn och motsvarande ortnamn. För att fortsätta varvet runt Malmö, så hade det kunnat fungera med Oxie, men sedan blir det bara problem: Bara och Klågerup ligger knappast "i Svedala", Genarp, Dalby, Veberöd och Södra Sandby ligger inte "i Lund", Hjärup ligger inte i Staffanstorp och den som skulle säga till de stolta och uppnästa Bjärredsborna att de skulle bo i Lomma, han skulle få bank!

;-/ /Beckmans 18 mars 2009 kl. 08.13 (CET)

Just i denna fråga lägger jag mig, efter en sådan god argumentering. Jag inser att det är att mindre problem att den som bor i Täby Kyrkby i Täby kommun tätortsmässigt hör till Vallentuna, och den som bor i Enebyberg i Danderyds kommun bor i tätorten Täby. För den som känner till platserna är detta ändå näst intill obegripliga konsekvenser av att det formella, men på platsen inte på något sätt förankrade, tätortsbegreppet har företräde att peka mot det "rena namnet". Men som sagt, det är väl ett offer man får göra - om inte annat för att göra Bjärredsborna glada, ;-)

Emellertid - tillbaka till huvudfrågan: Om Stockholms stad kommunicerar med sina medborgare och sin omvärld med det namnet bör det också vara det som pekar mot huvudstaden i detta sammanhang. I rest my case. --/Janders 18 mars 2009 kl. 09.57 (CET)

Fullständigt enig! Vad gäller landstingen har jag nu flyttat dessa artiklar enligt förslaget (vissa behöver jag dock hjälp med, se WP:BOÅ]) eftersom alla verkar eniga om att dessa ska namnges enligt landstingen själva. Vad gälller kommunerna verkar nej-sägarna ha givit upp, eller har de möjligtvis låtit sig övertygats? ;) --Kildor 22 mars 2009 kl. 21.41 (CET)

Håller inte alls med. Ghostrider ♠ 22 mars 2009 kl. 21.46 (CET)

Hmm, är det här en sån där "mest text vinner"-diskussion? :P Jag har inte ändrat åsikt, framförallt inte om kommunerna. Njaelkies Lea (d) 22 mars 2009 kl. 22.03 (CET)

Vem avgör vem som vinner? Nej, det är naturligtvis en diskussion med ett försök att uppnå någon form av konsensus kring namngivningsproblematiken. Vi verkar ha kommit ett steg på vägen, och det gäller landstingen. (Eller? Ingen hade något att invända mot min ytterst konkreta fråga för två veckor sedan) --Kildor 22 mars 2009 kl. 22.35 (CET)

Vilka nejsägare är det som har gett upp? De allra flesta i den här diskussionen verkar ju faktiskt tycka att namnformen "X kommun" är att föredra för kommuner, och jag kan inte riktigt se något "killer argument" för att ha kommunerna på den osärskiljda formen. Beckmans argument för "X kommun" påminner mig för övrigt om ett inlägg jag skrev på Bybrunnen, jag känner inte att jag har mycket att tillägga till det. Jag tror för övrigt att man bör vara lite försiktig med att dra paralleller till Finland, bland annat eftersom kommunsammanslagningarna i Finland inte har varit lika långtgående som i Sverige, åtminstone inte fram till den senaste vågen. (Antalet kommuner i Finland gick från 548 1963 till 464 1977 [3], medan antalet kommuner i Sverige under samma tid gick från drygt 1000 [se Sveriges kommuner 1952] till 277 [se Kommunreformen 1971].) Den frikoppling mellan kommun och lokal tillhörighet som Beckmans ger exempel på bör rimligtvis ha gått längre i Sverige än i Finland. //Essin 22 mars 2009 kl. 22.51 (CET)

Nej, det är frågan. att använda kommun gör att det inte finns några som helst möjligheter till missförstånd, stad skulle bara riskera att det finns risk för sammanblandning med tätorten. Ghostrider ♠ 22 mars 2009 kl. 22.57 (CET)

För min egen del tycker jag också att "X kommun" är bättre än enbart X. Men däremot anser jag att det bör heta "X stad" för de kommuner som kallar sig så. Och jag tycker mig inte se något "killer argument" för att namnge en artikel om en organisation på ett annat sätt än vad de själva kallar sig, om det inte finns ett annat namn som är klart vanligare bland allmänhet och media. Det är liksom själva kärnan i principen om minsta möjliga förvåning. Vad gäller finländska kommuner så verkar det i nuläget inte finnas separata artiklar om orter och kommuner. Men om det skulle finnas en separat artikel om kommunen i Helsingfors bör den naturligtvis heta Helsingfors stad. --Kildor 22 mars 2009 kl. 23.08 (CET)

Jag tycker fortfarande att de juridiska namnen för både landsting och kommun skall gälla. NERIUM 22 mars 2009 kl. 23.13 (CET)

Problemet är att tätorten och staden riskeras att blandas ihop. Ghostrider ♠ 22 mars 2009 kl. 23.39 (CET)

Namn på saker och ting är inte alltid fullständigt logiska och distinkta. Hard Rock Café är inget kafé och en jordnöt är ingen nöt. Men om vi inleder första meningen i artikeln om Stockholms stad med att det är en kommun så bör det knappast råda några tveksamheter för läsaren vad det handlar om. --Kildor 23 mars 2009 kl. 00.06 (CET)

Det finns idag ingen risk att någon läsare missförstår vad artikeln om Stockholms kommun handlar om; det framgår att två namn används. jordgubbe 23 mars 2009 kl. 21.27 (CET)

Med tanke på att "X stad" för kommunen bara kan tänkas vara POMMF när det gäller de få riktigt stora städer vi har anser jag att konsekvensen är viktigare än att anpassa sig efter deras eget bruk. "Borås stad" är för mig samma sak som Borås, inte Borås kommun. Jag vet inte om Borås kommun kallar sig själv Borås stad, och det är en annan lika viktig poäng.

andejons 23 mars 2009 kl. 07.48 (CET)

När det gäller Borås och de andra mindre "städerna" så är det inte lika tydligt vad gäller POMMF. Borås kommun och Borås stad förekommer ungefär lika många gånger på Internet och i tidningar. I det läget tycker jag att det namn som kommunen själv använder borde ha företräde. Och när det gäller de stora "städerna" så är det som sagt stor övervikt för namnformen med "stad". Därför tycker jag att namnformen med stad bör gälla som artikelnamn. --Kildor 25 mars 2009 kl. 00.09 (CET)

"Nakna kommunnamn"

I bland hävdas (oftast av sign "Janders") att kommuner bara skulle heta t ex Bromölla och inte Bromölla kommun. Varifrån har du fått den uppgiften? I den förordning om länens indelning i kommuner [4] som det ofta hänvisas till benämns alla kommuner från Botkyrka kommun i Stockholms län till Övertorneå kommun i Norrbottens län just med tillägget "kommun". Det är väl den mest officiella publikation som kan tänkas i detta hänseende. I bland förekommer det naturligtvis, speciellt i uppräkningar, att man utelämnar ordet. Detta därför att det är underförstått, men även för att det kanske skulle bli tjatigt. Som jämförelse kan nämnas att ett utelämnade av ordet "län" faktiskt kan förekomma vid listning av län. Dock skulle ingen komma på den vansinniga iden att påstå att Västervik ligger i Kalmar när man avser Kalmar län. På samma sätt bör man naturligtvis inte skriva att Gamleby ligger i Västervik när man avser Västerviks kommun. Vi bör alltså alltid skilja på ort, kommun och län, även om de till äventyrs har samma namn. Slutligen vill jag stödja den nuvarande ordningen på WP att alla kommuner rubriceras med det namn de har i SFS 2007:229 och att man i artikeln beskriver att kommunen sedan ett visst datum använder en annan namnform när det är juridiskt möjligt. --Andhanq 2 september 2009 kl. 20.53 (CEST)

Naturligtvis. Hur skall man kunna skilja centralorten från kommunen annars eftersom de ofta har samman namn. --NERIUM 2 september 2009 kl. 21.57 (CEST)

Församlingars namn

Församlingar har ofta klumpiga officiella benämningar som inte används vardagligen, till exempel "Helsingborgs Maria församling" som vanligen benämns "Maria församling". Det geografiska särskiljande förledet i församlingsnamnet används även om någon annan församling med samma namn inte finns i Sverige (eller annat svensktalande land). Wikipedia har just nu ingen enhetlig praxis för namngivningen av församlingsartiklar: till exempel ligger nämnda församling under artikelnamnet Maria församling, Helsingborg medan övriga Mariaförsamlingar heter Gävle Maria församling och Ljungby Maria församling. Eftersom POMMF är den första riktlinjen vid namngivningen bör Wikipedias praxis vara XXX församling i de fall församlingen har ett unikt namn och XXX församling, YYY om en geografisk särskiljning måste göras. /92.254.216.231 12 mars 2009 kl. 15.34 (CET)

I så fall skulle vi ju hitta på en egen namngivning. Om det finns flera församlingar som inte ens har samma namn utan en namngivning som ovan, ser jag absolut inga problem i att också använda den. Vi bör i största möjliga mån inte hitta på egna artikelnamn. /Grillo 12 mars 2009 kl. 17.47 (CET)

Jag vet åtminstone att det finns väldigt få personer i Helsingborg använder benämningarna Helsingborgs Maria eller Helsingborgs Gustav Adolf, utan de benämns Maria församling och Gustav Adolfs församling. Jag vet däremot inte om man säger Umeå Maria i Umeå eller Gävle Maria i Gävle. Min uppfattning av saken är att genom att sätta orts(kontrakts?)namnet före använder Svenska kyrkan en egen särskiljning. Förmodligen är detta endast administrativt. Om vi ska särskilja lutar jag mer åt XXX församling, YYY kontrakt. -- [ jiˈesˌdeːo ] 13 mars 2009 kl. 11.52 (CET)

Hur menar du att namngivande av artiklarna efter artikelföremålets använda benämning skulle vara att "hitta på en egen namngivning"? Menar du att WP:POMMF bör utmönstras som riktlinje? /92.254.216.231 13 mars 2009 kl. 14.59 (CET)

Jag tycker att förslaget från 92.254.216.231 är bra. Det namn som är allmänt känt och som används normalt bör vara artikelnamn. Finns det flera artiklar som gör anspråk på samma namn bör de särskiljas enligt gängse principer på Wikipedia, dvs med kommatecken eller parentes. --Kildor 22 mars 2009 kl. 23.12 (CET)

Ingen vidare fart på den här diskussionen, men jag ser att problemet med inkonsekvent namngivning kvarstår. Nå, är det POMMF eller är det Svenska kyrkans interna benämning som gäller? /213.66.200.148 24 juli 2009 kl. 11.45 (CEST)

För att ta ett helt annat problem med församlingar så är särskiljningsledet rena kryptot för den oinvigde ibland. Stiftsindelningen är inte känd, för åtminstone mig. Jag skulle därför hellre se Maria församling, Helsingborg framför Maria församling, Lunds stift. - I allför många fall är det just stiftet som är särskiljing. Detta strular till det i synnerhet när man inser att det finns fler församlingar än de som finns omnämnda i grensidan... -- Lavallen 24 juli 2009 kl. 12.01 (CEST)

Men då verkar vi ganska eniga om förslaget, dvs namngivning XXX församling, eller XXX församling, ort vid namnkonflikt. --Kildor 24 juli 2009 kl. 13.28 (CEST)

Jag skulle tro att de flesta församlingar omfattar flera orter. Det är väl endast i större orter man hittar församlingar som helt innefattas i en orts område? Varför inte Maria församling (Skåne)? Församlingar går i allmänhet inte över landskapsgränser, och landskapen är både historiskt relevanta och väl definerade. -- BoİvİE  24 juli 2009 kl. 14.45 (CEST)

Njae, jag vågar påstå att en församling har större koppling till en ort eller kommun än ett landskap. Maria församling, Helsingborg och Maria församling, Gävle känns betydligt mer intuitivt än Maria församling (Skåne) och Maria församling (Gästrikland). --Kildor 24 juli 2009 kl. 18.23 (CEST)

Orten som används som särskiljning bör vara allmänt känd. Finns ingen uppenbar sådan, bör kanske kommun användas. -- Lavallen 24 juli 2009 kl. 22.25 (CEST)

Är orten inte allmänt känd ("Knäckebröhult") är den sannolikt inte så stor att den har flera församlingar ("Maria församling, Knäckebröhult", "Gustaf Adolfs församling, Knäckebröhult") utan bara en ("Knäckebröhults församling"). Detta problem rör förmodligen bara Sveriges större städer, som till exempel de ovannämnda Gävle, Helsingborg och Umeå. /213.66.200.148 26 juli 2009 kl. 18.17 (CEST)

Jag syftade snarare på "Hults församling, A-köpings kommun" relativt "Hults församling, Knäckebröhult" -- Lavallen 26 juli 2009 kl. 18.28 (CEST)

Men varför vill du ha ett geografiskt särskiljningsled för en unik församling? Det strider mot sv-WP:s vedertagna principer. /213.66.200.148 28 juli 2009 kl. 10.55 (CEST)

Självklart aldrig om det är en unikt församlingsnamn! -- Lavallen 28 juli 2009 kl. 10.59 (CEST)

Förslag på namnbyte för partiartiklarna

Hitflyttat från Diskussion:Politiska partier i Sverige

Jag tycker att nuvarande namngivning av artiklarna för partierna är olycklig. Det är inte speciellt ofta man talar om Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, utan det självklara namnet enligt WP:principen om minsta möjliga förvåning är Socialdemokraterna. Motsvarande gäller för de övriga partierna. Jag föreslår därför att artiklarna byter namn enligt följande:

• Folkpartiet liberalerna -> Folkpartiet
• Miljöpartiet de Gröna -> Miljöpartiet
• Moderata samlingspartiet -> Moderaterna
• Sveriges socialdemokratiska arbetareparti -> Socialdemokraterna

I det sista fallet föreligger eventuellt en namnkonflikt. Jag menar dock att det svenska partiet har företräde till namnet. Det finska verkar normalt gå under namnet SDP, och övriga socialdemokratiska partier har ju inget naturligt självklart namn på svenska. En hänvisning till Socialdemokraterna (olika betydelser) läggs naturligtvis in överst i artikeln i så fall.

Det faktiska och fullständiga namnen på partierna ska naturligtvis också tydligt framgå i inledningen även efter en eventuell flytt. Jämför t.ex. artikeln om Sverige, som även inleder med det officiella namnet Konungariket Sverige. --Kildor 17 februari 2009 kl. 23.17 (CET)

Det kan vara som det är. Redirect gör att man kan skriva Folkpartiet. Det finns inget problem. /Pieter Kuiper 17 februari 2009 kl. 23.23 (CET)

Håller med Pieter Kuiper, tycker de politiska partierna i Sverige kan heta vad de heter. J 1982 17 februari 2009 kl. 23.26 (CET)

Det kan vara som det är. Men det är inte rätt. Wikilänkar bör med fördel länka till det aktuella artikelnamnet och inte på en redirect, och då är det betydligt enklare att skriva Socialdemokraterna i stället för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Jag ser ingen anledning till att göra avsteg från WP:POMMF här. --Kildor 17 februari 2009 kl. 23.28 (CET)

POMMF är väl "Sossarna"? Nä, artiklarna ligger bra där de ligger. /rrohdin 17 februari 2009 kl. 23.37 (CET)

Nej, en google-sökning visar med all önskvärd tydlighet att namnet Socialdemokraterna dominerar. --Kildor 17 februari 2009 kl. 23.47 (CET)

Jag håller delvis med Kildor i frågan. Socialdemokraterna kallar sig nästan alltid för bara Socialdemokraterna och Moderaterna kallar sig nästan alltid för Moderaterna. Genom att titta på respektiva partis hemsida ser man att Folkpartiet Liberalerna kallars sig "Folkpartiet Liberalerna" och Miljöpartiet de Gröna kallar sig för Miljöpartiet de Gröna. Sossarna och Moderaterna har helt lämnat sina ursprungliga beteckningar, åtminstone på hemsidan (dvs deras ansikte utåt). Jag föreslår följande namnbyte:

• Moderata samlingspartiet -> Moderaterna
• Sveriges socialdemokratiska arbetareparti -> Socialdemokraterna

Och att Folkpartiet Liberalerna och Miljöpartiet de Gröna förblir oförändrade. Jakobi 17 februari 2009 kl. 23.40 (CET)

Jag förstår hur du tänker. Men för det första är det inte vad partiet själva kallar sig för, utan vad de vanligen kallas av svenskspråkiga personer. Läs godtycklig dagstidning, och du kommer snabbt märka att Folkpartiet är kraftigt överrepresenterat jämfört med Folkpartiet Liberalerna. Folkpartiet skriver själv ofta enbart Folkpartiet på sin hemsida, t.ex. "Så tycker Folkpartiet", "Folkpartiet nära dig", "Folkpartiets organisation är fördelad på tre kanslier" och så vidare. Dessutom underlättar det om artiklarna är konsekvent namngivna. --Kildor 17 februari 2009 kl. 23.46 (CET)

Sant. I vilket fall tycker jag att det finns en poäng i namnbytet. Eventuellt att det finns mindre fog för byte när det Gäller FP och MP men inge kallar Socialdemokraterna för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti längre ("Sossarna" är nog snarare att betrakta som slang).Jakobi 17 februari 2009 kl. 23.59 (CET)

Jakobi är inne på rätt spår. Socialdemokraterna använder bara Socialdemokraterna om sig själva (och kallas så av andra) och måste helt klart bytas. Moderaterna verkar officiellt fortfarande heta Moderata samlingspartiet, men de kallar sig och kallas bara för Moderaterna. Miljöpartiet och Folkpartiet har däremot kvar "De gröna" respektive "Liberalerna". Ändra s och m, men lämna de andra. Koios 18 februari 2009 kl. 06.37 (CET)

Jag anser att namnen skall behållas. Det räcker gott med omdirigeringar från smeknamnen. Rubriken "socialdemokraterna" borde i vilket fall som helst vara en förgreningssida, jag förstår inte varför det svenska partiet skulle ha företräde till namnet före det finska partiet – vilket är argumentet för det? E.G. 18 februari 2009 kl. 18.48 (CET)

Fast hela diskussionen bygger ju på om vi ska byta till de vedertagna namnen (de kan knappast kallas för smeknamn eftersom partierna själva kallar sig så som föreslagits). "Sossarna" är smeknamn för "Socialdemokraterna", "Socialdemokraterna" är inget smeknamn för "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti" utan det namn som uteslutande används av medier och av partiet självt. Angående omdirigeringen så visar en sökning på "Socialdemokraterna" på finska wikipedia att de länkar direkt till det svenska partiet. Jakobi 18 februari 2009 kl. 19.02 (CET)

Vilket nog egentligen är ett fel på finska Wikipedia och för övrigt inget vi måste rätta oss efter på svenska Wikipedia, här är det viktigare att vi rättar oss efter finlandssvenskt språkbruk än finlandsfinskt dito. (Beträffande Jakobis sidospår om hur man skall definiera smeknamn så kan det mycket väl vara något som någon använder om sig själv och är ofta det vedertagna namnet för någon eller något, exempelvis är det vedertagna förnamnet för den f.d. amerikanske presidenten Clinton hans smeknamn Bill, även om han undertecknade formella dokument som William J. Clinton. "Sossarna" ser jag mer som ett slanguttryck.) E.G. 18 februari 2009 kl. 19.15 (CET)

Med risk för att hamna i diskussion om språkbruk och semantik, men jag tror inte att samtliga Dagstidningar i Sverige skulle använda sig av smeknamn i politiska artiklar. "Socialdemokraterna" är en KORTFORM av "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti". "Sossarna" är visserligen ett slanguttryck, men det är inget som hindrar ett slanguttryck från att samtidigt vara ett smeknamn (finns inget motsägelse).

För att återgå till huvudfrågan: En sökning på "Socialdemokraterna" på Google ger 3 230 000 träffar medan en sökning på "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti" ger 18 600 träffar. Motsvarande siffror för "Moderaterna" är 1 570 000 respektive 197 000 för "Moderata samlingspartiet". Siffrorna talar för sig själva.Jakobi 18 februari 2009 kl. 20.21 (CET)

Motsvarande övervikt gäller även för Folkpartiet och Miljöpartiet. Som sagt, siffrorna och riktlinjerna talar för sig själva. Det är också i enlighet med hur vi namngiver artiklar i övrigt. Vi har döpt en artikel till Sverige, inte Konungariket Sverige; vi har en artikel under namnet Ericsson, inte Telefonaktiebolaget LM Ericsson. På samma sätt bör vi naturligtvis namnge artiklarna om de politiska partierna efter den namnform som är vanligast i normalt språkbruk. Vad finns egentligen för argument mot detta? --Kildor 18 februari 2009 kl. 23.22 (CET)

Nuvarande namnen är tydliga och exakta. Varför ändra till namn som är mindre entydiga? /Pieter Kuiper 18 februari 2009 kl. 23.29 (CET)

Alla de namn jag föreslår pekar redan nu på de aktuella artiklarna. Så det blir egentligen ingen skillnad. Och som jag skrev nedan så inleds ju artikeln med det långa, officiella namnet. Så det lär knappast vara några problem att förstå vad artikeln handlar om. Jag vågar nästan påstå att det blir tydligare om artikeln heter Socialdemokraterna, för det är förmodligen många som inte känner till det oficiella namnet. Enkelhet, konsekvens och minsta möjliga förvåning - en princip som genomsyrar all namngivning här på Wikipedia. --Kildor 19 februari 2009 kl. 12.47 (CET)

Argumenten emot är förstås att de nu står under sina riktiga namn, de namn som är juridiskt fastställda av dem själva, att dessa namn knappast kan anses okända av allmänheten och att man kan omdirigera "kortformerna" till dem. Sedan strider det i och för sig möjligen emot POMMF, men inte mer än att de faktiskt utan att tidigare ha blivit ifrågasatt har legat under de namnen i flera år medan man regelbundet har förenklat andra namn, såsom att man tar bort namnelementet "aktiebolag"/"AB" från namnet på aktiebolag och så vidare. Det är dock ingen stor sak för mig; jag vidhåller min uppfattning men låter mitt deltagande i denna diskussion stanna här. E.G. 18 februari 2009 kl. 23.34 (CET)

Flera av träffarna på "socialdemokraterna" avser säkert träffar som avser socialdemokratiska partier i andra länder än Sverige, även om jag inte ifrågasätter den tendens som sökningen tycks visa. Jag är dock av den bestämda uppfattningen att artikelnamnet "Socialdemokraterna" borde vara en förgreningssida. E.G. 18 februari 2009 kl. 23.34 (CET)

Jämför inte länder och organisationer. Länder anges mycket, mycket sällan med långformen. J 1982 18 februari 2009 kl. 23.39 (CET)

Det är inte riktigt sant. "United States of America" och "République française" användas nästan uteslutande i mer officiella sammanhan..för att bara nämna två exempel.Jakobi 18 februari 2009 kl. 23.53 (CET)

Det är just det som är undantagen. J 1982 18 februari 2009 kl. 23.59 (CET)

Men hur ofta ser du då långformen Sveriges socialdemokratiska arbetareparti? Mycket sällan, vågar jag påstå. Därför är jämförelsen med länder och organisationer relevant. --Kildor 19 februari 2009 kl. 12.15 (CET)

"Socialdemokraterna" är en KORTFORM av "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti". Så vitt jag förstår det är det inte så längre. Bara "Socialdemokraterna" är det nya namnet sedan några år tillbaka. Bytte inte partiet officellt profil på detta sätt för något år sedan, är nästan säker på det? Koios 19 februari 2009 kl. 00.08 (CET)

Mycket tyder på det, Riksdagen kallar all de sju politiska partierna på samma sätt som Wikipedia, utom ett och det är Socialdemokraterna, som de (föga förvånande), kallar för Socialdemokraterna: Ledamöter & Partier - Riksdagen Jakobi 19 februari 2009 kl. 00.23 (CET)

Ja, har de faktiskt bytt namn så borde ju saken vara biff när det gäller just det socialdemokrata partiet? --ɐbuı1ɟ 19 februari 2009 kl. 04.07 (CET)

Nej, dom har inte bytt namn. Se här: [5]. Och hos Valmyndigheten är dom registrerade som Arbetarepartiet-Socialdemokraterna. Men Socialdemokraterna är det klart vanligaste sättet att benämna partiet. --Kildor 19 februari 2009 kl. 12.26 (CET)

En viktig aspekt med namngivning är att det ska vara så enkelt och intuitivt som möjligt att länka till andra artiklar. Eftersom Socialdemokraterna är den överlägset vanligaste benämningen på partiet är det också under det namnet man förväntar sig att artikeln ska ligga här på Wikipedia. På WP:Namngivning står det bland annat följande: Om både en längre formell och en kortare informell namnvariant finns, så bör det kortare namnet (ex Tyskland, Civilization II) användas i artikelnamn och löpande text, medan det längre namnet nämns i artikelns början (ex Förbundsrepubliken Tyskland, Sid Meier's Civilization II) och har omdirigering till artikelnamnet. Med andra ord så bör artikelnamnet vara Socialdemokraterna, men första ordet i artikeln bör vara Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti. Leta upp en godtycklig nyhetsartikel eller nyhetssändning på tv så blir det uppenbart att vissa former av partinamnen är i särklass vanligast (t.ex. denna artikel i DN: [6]). Jag tycker det är naturligt att vi använder dessa namn som artikelnamn, men inleder artikeln med det fullständiga officiella namnet. Ungefär som med Fredrik Reinfeldt. Det skulle vara lite opraktiskt om vi skulle döpa artikeln John Fredrik Reinfeldt, som är hans fullständiga och riktiga namn. I princip alla artiklar på Wikipedia följer den här konventionen, och jag ser inte riktigt varför vi borde göra någon skillnad på partiartiklarna. --Kildor 19 februari 2009 kl. 12.42 (CET)

Fast det får förstås bli "Socialdemokraterna (Sverige)" i så fall. E.G. 19 februari 2009 kl. 23.02 (CET)

Det beror på om det finländska partiet också borde ligga under namnet Socialdemokraterna. Jag är inte säker, men det verkar som att det partiet relativt ofta kallas för SDP snarare än just Socialdemokraterna. I så fall är det inte POMMF att namnge den artikeln under namnet Socialdemokraterna (Finland). Just nu leder uppslagsordet Socialdemokraterna till det svenska partiet, men med en hänvisning till Socialdemokraterna (olika betydelser) överst i artikeln. --Kildor 21 februari 2009 kl. 09.12 (CET)

Det finska partiet kallas minst lika ofta socialdemokraterna, det är i alla fall mitt intryck. SDP är en förkortning, precis som det svenska partiet förkortas s eller SAP. Uppslagsordet Socialdemokraterna borde vara en förgreningssida och har tidigare lett direkt till Socialdemokraterna (olika betydelser) (vem har ändrat det och varför?). E.G. 22 februari 2009 kl. 12.45 (CET)

Det verkar som att diskussionen om namnbytet kom av sig lite. Jag tycker mig se stöd för namnändring av artiklarna för Socialdemokraterna och Moderaterna. Ska vi börja med det? Själv tycker jag att POMMF talar ganska start för att byta namn även på artiklarna för Folkpartiet och Miljöpartiet. --Kildor 21 februari 2009 kl. 09.12 (CET)

Jag ser ingen konsensus för ditt förslag att byta. /Pieter Kuiper 21 februari 2009 kl. 09.25 (CET)

Jag tycker att argumenten mot en namnändring är väl bemötta, och i slutet av diskussionen verkade de flesta vara eniga om att åtminstone artikeln om Socialdemokraterna skulle byta namn. Eller? Bemöt gärna mina argument om du tycker att artiklarna borde ligga kvar under nuvarande namn. --Kildor 21 februari 2009 kl. 09.34 (CET)

Jag håller med Kildor. Vi bör byta till "Socialdemokraterna". Angående vad som är det officiella namnet, så kan man nog inte utgå från de andra källor som har presenterats. Stadgarna antogs 2005 och jag har för mig att man bytte namnet efter detta (kan ha fel). Och vad som är registrerat hos valmyndigheten bör man nog inte fästa så stor vikt vid, där kan de vilja behålla gamla namn av registreringstekniska skäl (hur som helst så inser alla att Arbetarepartiet-Socialdemokraterna vore fel). Koios 22 februari 2009 kl. 04.11 (CET)

Nej, vi bör byta till "Socialdemokraterna (Sverige)". E.G. 22 februari 2009 kl. 12.45 (CET)

Anser du att det finländska partiet borde ligga under namnet Socialdemokraterna (Finland)? --Kildor 22 februari 2009 kl. 13.24 (CET)

Ja. E.G. 27 februari 2009 kl. 09.14 (CET)

Jag kan acceptera "Socialdemokraterna (Sverige)" - det är betydligt bättre än dagens felaktiga namn - men föredrar helst enbart "Socialdemokraterna". Koios 22 februari 2009 kl. 23.07 (CET)

E.G. har goda argument. Finlandssvenska medier har jag ingen större erfarenhet av – jag läser Svenska YLE:s och Hufvudstadsbladets webbplatser någon gång då och då men inte tillräckligt för att ha någon uppfattning – men svenskspråkiga medier i Sverige tar ju inte bara upp Sveriges politik, utan även andra länders. Det är inte helt ovanligt att "Socialdemokraterna" syftar på det finländska partiet, eller för den delen det danska eller det tyska. Även det isländska Samfylkingin kallas ofta nog "Socialdemokraterna", även om Nationalencyklopedin på uppslagsordet "Socialdemokraterna" beskriver Alþýðuflokkurinn, och kallar Samfylkingin "Enhetsfronten". Sammantaget tycker jag att det ger stöd för att grensidan Socialdemokraterna (olika betydelser) bör flyttas till Socialdemokraterna och utökas med fler partier som vanligtvis kallas "Socialdemokraterna" på svenska, men inte med hela Lista över socialdemokratiska partier. Detta bör kombineras av en genomgång av Special:Länkar hit/Socialdemokraterna med AWB eller annat verktyg för att leda om länkarna till rätt plats. Det kanske till och med kan göras med robot för artiklar som ligger i tydligt landsanknutna kategorier.

Jag vet inte tillräckligt för att ha någon åsikt om "Sveriges socialdemokratiska arbetareparti" kontra "Socialdemokraterna (Sverige)", men om det nuvarande namnet behålls skulle ändå en omdirigering från "Socialdemokraterna (Sverige)" vara användbar eftersom man då kan skriva [[Socialdemokraterna (Sverige)|]] i wikikoden i stället för [[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|Socialdemokraterna]], och ändå få länktexten "Socialdemokraterna" och det länkmål man vill ha. Motsvarande gäller förstås även för Finland och andra länder. //Essin 23 februari 2009 kl. 00.33 (CET)

Jag har aldrig sett att svenska medier använder enbart Socialdemokraterna om andra länders socialdemokratiska partier, på det sätt som man använder "Socialdemokraterna" när man talar om det svenska partiet. I media anger man alltid att det handlar om "de tyska Socialdemokraterna" (oftast säger man SPD) eller "Socialdemokraterna i Danmark" och så vidare. Koios 23 februari 2009 kl. 00.57 (CET)

Oavsett vad artikeln bör heta - åsyftas inte oftast svenska SAP när man talar om Socialdemokraterna i svenskan? Därmed bör i så fall uppslagsordet leda till artikeln om dessa, enligt min mening (och skriver man månne socialdemokraterna med liten inledningsbokstav när man talar om socialdemokrata partier i andra länder? De partierna heter ju oftast inte ordagrant så?). --ɐbuı1ɟ 23 februari 2009 kl. 06.37 (CET)

Precis. Därför bör uppslagsordet Socialdemokraterna handla om det svenska partiet. --Kildor 23 februari 2009 kl. 09.04 (CET)

Det är nog så – i de media som är baserade i Sverige. Men glömmer ni inte det globala perspektivet nu? Talar man eller skriver om socialdemokraterna när man befinner sig i Finland antas man nog prata om de finska socialdemokraterna, även om man använder svenska språket. E.G. 23 februari 2009 kl. 18.36 (CET)

Det svenska partiet heter inte heller så, det heter Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Det finska partiet heter Finlands socialdemokratiska parti (det har dessutom också ett namn på finska). Båda kallas socialdemokraterna. E.G. 23 februari 2009 kl. 19.33 (CET)

Poängen är att det svenska partiet nästan aldrig refereras som Sveriges socialdemokratiska arbetareparti utan nästan alltid som Socialdemokraterna. Även det finländska partiet kallas ibland för Socialdemokraterna, men inte i lika stor omfattning. Tag t.ex. följande artikel från YLE: [7]. Där förekommer både Socialdemokraterna och SDP om vartannat. SDP används inte bara som förkortning, utan även i meningar där andra partier anges med utskrivet namn (exempel: Undersökningen visar också att Sannfinländarna är Finlands verkliga arbetarparti - av deras anhängare har 50 procent arbetarbakgrund, medan motsvarande andel bland SDP:s anhängare är 46 procent). Det finns med andra ord anledning att ifrågasätta artikelnamnet Socialdemokraterna för det finska partiet. Och i så fall behövs ju inte särskiljningstillägg för artikeln om det svenska partiet. Det räcker med en topplänk till Socialdemokraterna (olika betydelser) och kanske även en direktlänk till Finlands socialdemokratiska parti. --Kildor 23 februari 2009 kl. 23.12 (CET)

Jag tänkte också som så, att när det pratas svenska så pratas det nog oftare om de svenska socialdemokraterna än om de finska, eftersom sverigesvenskar är en större grupp svensktalande än finlandssvenskar svjv. Det är kanske ett tveksamt skäl i sig självt, men om det Kildor hävdar ovan stämmer talar det också för att "Socialdemokraterna" helst bör leda till SAP. Vad artikeln borde heta är jag inte säker på, även om jag håller med Kildor om att pommf för SAP är Socialdemokraterna. --ɐbuı1ɟ 23 februari 2009 kl. 23.57 (CET)

Med samma resonemang skulle alla uppslagsord på engelska Wikipedia gå till amerikanska betydelser snarare än brittiska, eftersom det finns fler amerikaner än det finns britter. På tyska Wikipedia skulle saker från Tyskland alltid prioriteras före saker från Österrike eller Schweiz. Jag tycker nog inte att det är en korrekt tolkning av vad som menas med globalt perspektiv. E.G. 25 februari 2009 kl. 12.47 (CET)

Hur ligger det till idag då, på engelska Wikipedia? Det är inte globalt perspektiv, det är ett försök till uttolkning av pommf. Jag undrar också om de amerikanska formerna verkligen avgjort är vanligare än de brittiska (för exemplets skull), det finns ju australiensare, nyzeeländare och kanadensare med flera andra engelsktalande. --ɐbuı1ɟ 25 februari 2009 kl. 18.07 (CET)

Så här ser det ut på engelska wikipedia: en:Social Democratic Party och exempelvis en:Labour Party. Man undviker alltså att ge företräde till något speciellt parti vad det verkar. /rrohdin 25 februari 2009 kl. 19.41 (CET)

Det var inte just de specifika partierna jag var ute efter, utan brittisk-engelska former för artikelnamn kontra amerikansk-engelska, men detta var förstås ändå en intressant sakupplysning. --flinga 10 mars 2009 kl. 14.05 (CET)

Visst, men POMMF och globalt perspektiv bör inte stå i motsättning till varandra. Man bör hitta en lösning som är både POMMF och global och därför bör artikeln om SAP heta Socialdemokraterna (Sverige) medan artikelrubriken Socialdemokraterna bör vara en förgreningssida (motsvarande den som nu finns på Socialdemokraterna (olika betydelser)). E.G. 27 februari 2009 kl. 09.14 (CET)

Du har nog rätt. E.G:s förslag är bättre ur ett globalt perspektiv, och samtidigt bättre enligt POMMF jämfört med nuvarande lösning. --Kildor 27 februari 2009 kl. 10.20 (CET)

E.G.: Nej, det bör de givetvis inte, jag menade ju snarare att det inte var något problem med globalt perspektiv, utan att det enbart var en fråga om pommf. Det var du som först verkade tolka det som att jag talade om globalt perspektiv, men det var inte alls det jag menade att det var fråga om här. --ɐbuı1ɟ 27 februari 2009 kl. 22.34 (CET)

Då har du missuppfattat mig. Jag uppfattade att du inte talade om det globala perspektivet och var därför lite rädd för att du hade glömt bort det i denna fråga. E.G. 1 mars 2009 kl. 01.25 (CET)

Nejdå, så var det inte. Jag kan förstå att det lät som att jag ignorerade globalt perspektiv, men jag menade bara att problemet inte handlade om det. Problem med globalt perspektiv blir det som jag ser det när vi ignorerar och/eller missar att skriva om villkor som gäller i andra/vissa delar av världen, eller när vi utgår från att det som gäller i vår del av världen är det enda existerande. Att låta SAP gå före SDP vid uppslaget av socialdemokraterna handlar därmed bara om pommf, men man kan som jag antydde tidigare också tycka att det kanske är en lite väl strikt tolkning av pommf, eller att vara väl strikt med principerna. Jag är med på att avvika från gällande principer då det finns goda skäl att göra det. Jag är oklar över om det gör det i detta fallet, och förespråkar ingen ståndpunkt i sakfrågan. --flinga 10 mars 2009 kl. 13.56 (CET)

Vet inte riktigt hur jag ska tolka Flingas inlägg. Men börjar vi närma oss någon form av enighet kring namnet Socialdemokraterna (Sverige) för nuvarande artikeln Sveriges socialdemokratiska arbetareparti? --Kildor 28 februari 2009 kl. 22.10 (CET)

Om ingen säger emot så kör vi väl på det om några dagar. E.G. 1 mars 2009 kl. 01.28 (CET)

Fixat! Återstår att flytta Socialdemokraterna (olika betydelser) till huvuduppslagsordet. Behöver dock hjälp med detta (WP:BOÅ). --Kildor 8 mars 2009 kl. 09.54 (CET)

Jag tycker de skäl som anförs för att byta namn på de kvarvarande artiklarna till det sätt som Kildor föreslog är mycket goda. Jag uppfattar att det till och med bland politiker själva är ganska ovanligt att man säger/skriver exempelvis Miljöparitet de Gröna eller Folkpartiet liberalerna. Och att skriva/säga Moderata samlingpartiet är ytterst ovanligt!

Jag vet inte om så många fler artiklar än Socialdemokraterna behöver tillägget (Sverige) däremot, det tycks bara vara Kristdemokraterna som finns även i andra länder (Finland och Schweiz). Om inte Centern i Finland ofta kallas Centerpartiet, då behövs det ett förtydligande där också.

Jag röstar alltså för att även övriga namnändrs, i enlighet med POMMF och globala riktlinjer.--Godfellow 8 mars 2009 kl. 11.14 (CET)

Jag håller inte med. Folkpartier ("Partido popular" osv) finns lite överallt, samma för miljöpartier. /Pieter Kuiper 8 mars 2009 kl. 11.21 (CET)

Det är väl lite av en smaksak. Skillnaden mot Socialdemokraterna är väl att det inte finns något annat parti som vanligtvis går under namnen Miljöpartiet respektive Folkpartiet på svenska. Men om man skriver en svensk artikel om ett annat land är det mycket möjligt att man skulle använda t.ex. enbart "Folkpartiet" för att beskriva ett parti i det landet. Moderaterna tycks vara ett partinamn som enbart förekommer i Sverige. Som jag ser det har vi två förslag:

• Moderaterna, Miljöpartiet och Folkpartiet
• Moderaterna, Miljöpartiet (Sverige) och Folkpartiet (Sverige).

Båda alternativen är helt ok för mig. --Kildor 8 mars 2009 kl. 12.05 (CET)

Det är ingen stor fråga för mig heller, jag köper båda alternativen. Men jag tycker det vore fel att beskriva andra miljöparter som Miljöpartiet, det är mycket bättre med De gröna, Green Party, Grön förbundet. Precis som Dansk Folkeparti och Venstre (Danmark)/(Norge)är mycket bättre än Folkpartiet (Danmark) (som verkligen skulle bli missledande) och Folkpartiet (Norge)/(Danmark). Dagspressen skriver knappast Folkpartiet när de menar Parti popular, WP bör inte heller göra det.--Godfellow 8 mars 2009 kl. 12.17 (CET)

Fixat. Jag har också flyttat Finlands socialdemokratiska parti till Socialdemokraterna (Finland), Moderata samlingspartiet till Moderaterna och Miljöpartiet de gröna till Miljöpartet. Behöver mer diskussion föras om Folkpartiet och Kristdemokraterna? E.G. 8 mars 2009 kl. 13.12 (CET)

Kristdemokraterna (Sverige) ligger bra där dom ligger. Och jag tycker att Godfellow har bra argument för att flytta Folkpartiet Liberalerna till Folkpartiet. --Kildor 8 mars 2009 kl. 13.40 (CET)

Låt mig åter invända lite, med en reservation, utan att för den skull starkt hävda argumenten som min egen ståndpunkt. Jag tror att i mer än 50% av fallen när svenskspråkiga läsare och skribenter söker på eller länkar till socialdemokraterna, så förväntar de sig Sverigesvenska SAP, och troligen långt fler fall än så, gissningsvis långt över 75% av fallen. Därmed skall socialdemokraterna, om man är dogmatisk med pommf som princip, leda till SAP. Svårare än så är det väl inte? Det handlar väl om att göra sökningarna och redigerandet av andra artiklar så enkelt som möjligt, vilket jag förmodar är poängen med pommf. Jag förstår fortfarande inte vad det är för skäl vi går på som gör att vi bör avvika från det som princip? Jag är inte alls dogmatisk med principerna, och tycker att det är helt okej att avvika från dem av pragmatiska skäl, men jag tycker inte resonemanget är särskilt klargjort ännu. --flinga 10 mars 2009 kl. 14.05 (CET)

De skäl man kan anföra till likabehandling av det svenska och finländska partiet är att de båda finns i länder med en signifikant andel svenskspråkig befolkning, och båda är ungefär lika viktiga som uppslagsord. På motsvarande sätt är det inte alltid som amerikanska språkuttryck och företeelser får företräde före brittiska på enwp trots att det finns betydligt fler amerikaner än britter. I det här fallet komplicera frågan av att det finländska partiet inte alltid går under namnet Socialdemokraterna, varför det svenska partiet mycket väl kunde få ha företräde till huvuduppslagsordet. För min del tycker jag båda varianterna är ok, och det viktiga var att få till en namnändring från den långa namnformen. --Kildor 10 mars 2009 kl. 16.57 (CET)

Mjo, kan hålla med dig i sak, eller har inget direkt att invända mot det heller. Lite konstigt tycker jag ändå att det kanske känns att begrepp blir specialbehandlade för att de tillhör en viss nationalstat, om det går att begripa ungefär vad jag menar då. En invändning mot jämförelsen brittisk/amerikansk engelska är väl att inte bara britter använder de brittiska formerna, de förekommer väl i olika grad i indisk, sydafrikansk, nyzeeländsk, australisk och kanske kanadensisk engelska också? Nu spekulerar jag bara. Jag bryr mig egentligen inte så oerhört mkt om var artiklarna ligger. :) --flinga 12 mars 2009 kl. 15.20 (CET)

WP:Globalt perspektiv har inget att göra med artikelnamnet, utan är ett komplement till neutralitetpolicyn om hur artikeltexten skall utformas. Vi skall inte irritera våra läsare i onödan; det är bättre med en specialutformad huvudnot än att lägga in en särskiljningssida som kommer vara i vägen för 95% av läsarna. Jämför Lappland.

andejons 24 mars 2009 kl. 21.40 (CET)

Tre av de fyra namnbytena i mitt ursprungliga förslag har nu genomförst. Nu återstår bara Folkpartiet liberalerna till Folkpartiet, enligt POMMF, på samma sätt som de övriga. OK med flytt? --Kildor 8 april 2009 kl. 20.50 (CEST)

Tydligen ingen emot. Jag begär flytt på WP:BOÅ. --Kildor 30 juni 2009 kl. 15.46 (CEST)

Nu har jag mycket tydlig bias i detta fall, då jag är aktiv miljöpartist, men artikeln på wikipedia bör heta "miljöpartiet de gröna", inte bara "miljöpartiet". Ett skäl till detta som inte nämnts här är nämligen att det blir allt vanligare att partiets företrädare själva oftare benämner partiet som "de gröna" snarare än som "miljöpartiet" i vardagligt bruk. Så gör språkröret för Grön Ungdom, Maria Ferm, konsekvent, och språkröret för Miljöpartiet de Gröna, Maria Wetterstrand, gör det allt oftare. Även riksmedia hänger på oftare och oftare, till exempel DNs ledarsida, UNT etc. Partiet har även själva beslut på att allt oftare benämna sig som "de gröna". --Christian Valtersson 13 oktober 2009 kl. 16.31 (CEST)

Det verkar än så länge inte avspelga sig i media och på partiets egen webbplats. Jag gjorde en snabb sökning på förstasidan och hittade flera exempel på förekomster av enbart "Miljöpartiet". Däremot inte en enda förekomst av enbart "de gröna". Av de 30 första träffarna på "Miljöpartiet" på Google Nyheter så är det endast en gång då namnet efterföljs av "de gröna". I de övriga 29 fallen står det enbart "Miljöpartiet". Men om "de gröna" blir vanligare framöver får vi naturligtvis se över namngivningen av artikeln. --Kildor 13 oktober 2009 kl. 17.45 (CEST)

"Politiskt korrekta" benämningar

Fortsättning från Wikipedia:Faktafrågor#Peking eller Beijing?

Jag skulle nog påstå att politisk korrekthet spelar och bör spela en viss roll för artikelnamnen på svwiki. Svwiki skriver romer, resandefolket och samer i stället för begreppen "zigenare", "tattare" och "lappar", som förr var folkgruppernas formella namn, och idag lever kvar i vardagsspråk. För begrepp som berör det svenska språkområdet brukar det finnas en allmänt vedertagen standard, men sällan när det gäller andra delar av världen. Ska det heta bushman eller sanfolket? "San" är närmast ett skällsord på språket nama, så enwiki har valt benämningen en:Bushmen. /Yvwv [y'vov] 26 mars 2009 kl. 01.20 (CET)

Om något är politiskt korrekt, så är det förmodligen också det som används i moderna källor. Peka gärna på en artikel där så inte är fallet, och att utfallet i den blivit att följa PK istället för POMMF. Riktlinjer skall inte skapas bara för att vi kan skapa dem.

andejons 26 mars 2009 kl. 07.03 (CET)

Namn på företelser-Stora/små bokstäver

Hitflyttat från Wikipedia:Bybrunnen#Namn på företelser-Stora/små bokstäver. --MagnusA 12 maj 2009 kl. 19.48 (CEST)

Finns det någon som kan svara på vad som är regeln för stora och små bokstäver på exempelvis namn på tävlingar som består av flera ord. Ex.

• Företaget Volvo Flygmotor AB, numera Volvo Aero AB, skrivs inte Volvo aero.
• "Gotland runt" är ett inregistrerat namn och borde stavas Gotland Runt. Tävlingen heter inte "Gotland" som går runt Gotland. KSSS skriver själva "Gotland Runt". För att göra det mer komplicerat har NE lyckats stava Gotland Runt som Gotland runt men jag tror inte dom har frågat KSSS om det är OK.
• "Lidingö runt" är ett (möjligtvis inregistrerat namn) och borde stavas Lidingö Runt som arrangören LSS gör.
• Lidingö segel sällskap (LSS) skriver inte sitt klubbnamn med små utan som Lidingö Segel Sällskap.

Man borde gå efter hur innehavarna själva stavar namnen inte hur några externa anser hur det ska stavas. Lidingo 12 maj 2009 kl. 18.53 (CEST)

Vi brukar för det mesta följa stora dagstidningars namnskick, vilket för det mesta innebär att endast första bokstaven i hela namnet (samt i ev. andra egennamn) versaliseras. Således heter artikeln också Göteborgsoperan, inte GöteborgsOperan. Detta för att undvika att ge vissa egennamn mer uppmärksamhet när de inte följer normala svenska versaliseringsregler.

andejons 12 maj 2009 kl. 19.07 (CEST)

Jag tycker i allmänhet svenskspråkiga Wikipedia har för få versaler i namn som består av flera ord. -- bOIVie 12 maj 2009 kl. 19.16 (CEST)

Engelsk standard är att versalisera alla huvudord i titlar och namn. Traditionell svensk standard är att versalisera bara första ordet (och ord som i sig själva motiverar versal). Nu finns det en del företag etc. som hellre följer engelsk än svensk standard och det blir ju ett dilemma hur vi skall hantera dessa när vi skriver svensk text. Själv tycker jag att det är en rimlig kompromiss att följa mediapraxis. /Dcastor 12 maj 2009 kl. 19.33 (CEST)

Känns som vi byter namn på saker då. - Nåväl! - Be mig inte tycka om det bara... -- Lavallen 12 maj 2009 kl. 20.33 (CEST)

En fördel med att normalisera stavningen är att man slipper besvärliga varianter som S|E|B. Dessutom är Göteborgsoperan mer lättläst än GöteborgsOperan i löpande text. Många företag håller själva isär den mer logotypliknande versaliseringen och det normaliserade skrivsättet. Så vill jag t.ex. minnas att Ikea skriver sitt namn enligt gängse skrivregler i pressmeddelanden, medan de använder IKEA i annonser, sidhuvuden etc Rotsee 12 maj 2009 kl. 21.03 (CEST)

Ikea har gått så pass långt att de internt förbjudit hopskrivning med Ikea, oavsett sammanhang (källa behövs, men det här läste jag för ett par år sedan, orkar inte leta upp källa just nu). De rättfärdigar därmed särskrivning. Vi bör använda versaler där det är befogat. I exemplet Volvo Aero kan man väl resonera kring att även Aero är en form av egennamn, eller namn på ett annat språk som gör att gemener inte är befogade. Lidingö runt kunde dock ha varit en självständig helt vanlig mening, där stör versalen i R läsrytmen. /Grillo 13 maj 2009 kl. 00.11 (CEST)

Lästips: CamelCase. --NERIUM 12 maj 2009 kl. 21.32 (CEST)

• "GöteborgsOperan" är en sak men där är det fråga om ett logotypenamn där dom lyckats klämma in versal mitt i namnet och bör nog bara skrivas så vid referens till just varumärket. "Göteborgs opera" borde vara ingången till huvudartikeln.
• GöteborgsOperans balett är en artikel som finns, men med tveksam substans där man gått på logotypnamnets stavning. Borde läggas över till huvudartikeln om Göteborgs opera och där beskiva operans balettgrupp.
• "Gotland Runt" är ett sammansatt namn och en logotype (Numera "Eurocard Gotland Runt") på en tävling och bör då rimligen skrivas så, liksom Volvo Aero AB. Problemet är att man tolkat "runt" som ett reguljärt ord vilket det inte är genom att det finns 5 olika banor i tävlingen, där en bana inte går runt Gotland och en annan två gånger runt Gotland. Det är alltså direkt felaktigt att tolka tävlingen som ensidigt runt Gotland vilket NE anger med sin stavning. NE beskriver också tävlingen i perspektivet 1930-tal då det bara fanns en bana.
• Man kanske kunde skriva "Eurocard Gotland Runt (kappsegling)" ? som artikelnamn för att gå runt problematiken en del och få en mer objektiv ingång till artikeln liksom man gjort med AGA (företag) och borde då skriva IKEA (företag), SEB (bank) som ingång till dessa företag. Jag är dock osäker på vad som är bäst, men övertygad om att man så långt det går inte ska förvanska stavningen som företaget/organisationen stavar det officiellt, inte i interna dokumentation, för där kan det diffa en hel del. Lidingo 12 maj 2009 kl. 23.54 (CEST)

Versalisering och stavning är inte samma sak. Att ändra versalisering är inte att ändra stavning. Det är fullt rimligt att när man skriver text på svenska följa svenska versaliseringsregler även om företag gärna skriver annorlunda för att sticka ut. Att däremot hitta på ett eget namn som "Göteborgs opera" vore inte särskilt lyckat. Vad det skulle göra för skillnad att sätta en parentes efter respektive namn förstår jag inte. /Dcastor 13 maj 2009 kl. 00.14 (CEST)

Exemplet Göteborgsoperan torde vara ganska okomplicerat att hantera. Där handlar det om att man använder logotypelement (ett versalt O) i ett sammanhang som egentligen är ren text. O-et är alltså en grafisk utsmyckning (om än mycket enkel) och har här ingen betydelsebärande funktion. Gotland Runt är en helt annan fråga. I min gamla (1987) utgåva av Språknämndens skrivregler står det att stor bokstav kan skrivas efter egennamn för att "hela uttryckets karaktär av egennamn" ska framträda. Jmf: Sveriges Radio m fl. I samma gamla häfte står desutom att firma och bolagsnamn helst ska skrivas i den form de är inregistrerade. Det skulle jag tolka som att det också skulle gälla andra etablerade varumärken, även om de inte är firmor. Jag kan inte garantera att dessa råd är aktuella. Men de är bra och tydliga. Janders 13 maj 2009 kl. 06.44 (CEST)

Jag håller med skrivreglerna från 1987. En betydelsebärande skillnad mellan versaler eller inte kan illustreras av följande exempel: "Rögle Bandyklubb är Ängelholms hockeyklubb." Där är "Rögle Bandyklubb" och "Ängelholm" namn, medan "hockeyklubb" inte är ett namn. På svwiki skriver man dock ofta idrottsföreningars andraled utan versal vilket ibland gör det otydligare vad som är namn eller inte. --BOİvİe 13 maj 2009 kl. 07.26 (CEST)

Man skall också ta i beaktande att många företag försöker få bättre uppmärksamhet genom att skriva deras namn på ett avvikande sätt. Till exempel skrivs namnet med fet stil varje gång det nämns i en text. Det är inte Wikipedias uppgift att framhäva dessa företag mera än andra. I löpande text skall det inte finnas irriterande moment som avviker från det vanliga och därmed stör läsningen. Ett intressant exempel är till exempel Ipoden. Vissa tidningar skriver iPod, medan andra skriver konsekvent Ipod, enligt korrekta svenska skrivregler. Man skall inte heller blanda ihop löpande text med loggor, där stavningen kan se ut mer eller mindre hur som helst. --Migro 13 maj 2009 kl. 09.09 (CEST)

Reklam och marknadsföring är inte farligt som en del tycks tro, om det hanteras på rätt sätt när förtaget ska beskrivas. Jag går på Janders och BOİvİes linje som också i stort rimmar med min egen uppfattning. Det verkar vettigast. Om man har ett varumärke/företagsnamn som ingång på en atikel, då ska man inte hitta på en egen form på bokstäverna (möjligtvis undantaget enstaka versaler mitt i namnet) som inte motsvarar den officiella. "Ikea" anser jag helt fel där man med små bokstäver får det att framstå som ett begrepp vilket det knappast är fråga om även om företaget själv njuter när det uppfattas som ett begrepp av ex. media. Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. Ingvar Kamprad stavar inte sitt namn som Ingvar kamprad och orterna stavas med versaler på första. Att använda parentes efter kan vara ett bra sätt att markera att det handlar om ett varumärke/organistation om det inte är uppenbart. I vissa fall kan det tydligen vara nödvändigt för att skilja mellan olika betydelser, men det kanske mer hör till tekniken i uppslagsord där det finns flera betydelser på samma ord/namn. Gotland Runt får det bli med ett förtydligande i artikeln att det officiellt kallas Eurocard Gotland Runt, liksom det anges om Globen (Ericsson Globe). Huvudsponsorn kan ju ändras när som helst, gå i konkurs eller dra sig ur men ursprungsnamnet lär bestå till nästa istid, så även kanske Wikipedia. Lidingo 13 maj 2009 kl. 09.39 (CEST)

"Rätt" sätt att hantera reklam i ett uppslagsverk med ambition att vara saklig torde vara att inte att återge den okritiskt. Sedan undrar jag om du inte tolkat in mer i Janders och Boivies inlägg än vad som faktiskt står där. Att skriva Ikea som IKEA avviker från svenska skrivregler eftersom det inte uttalas bokstav för bokstav. Vad de enskilda bokstäverna står för avgör inte versaliseringen; förkortningen för Kamratposten skrivs KP och inte Kp.

Vad du menar med att Ikea "uppfattas som ett begrepp" förstår jag inte riktigt. Alla ord och egennamn blir ju begrepp i läsarens tankevärld i och med att de uppfattas.

För att inte förvirra frågan ytterligare bör man nog hålla isär de olika sakfrågorna som du nämner. Frågan om hur ordens begynnelsebokstäverna i egennamn som består av flera ord ska versaliseras är betydligt öppnare än frågan om avvikande versalisering av uttalbara respektive icke uttalbara förkortningar och frågan om avvikande versalisering allmänt. —LX (diskussion, bidrag) 13 maj 2009 kl. 19.51 (CEST)

Wikipedia bör fortsätta att ha normala svenska skrivregler som huvudutgångspunkt, inte olika typografiska reklam-hitte-på-varianter. /FredrikT 13 maj 2009 kl. 10.00 (CEST)

Då bör man ändra på Ikea->IKEA och Asea ->ASEA för att visa att det handlar om ett varumärke/organisation. Man anger knappast IBM som Ibm. Om dagstidningar i vissa fall använder små bostäver på företagsförkortningar har dom förvanskat namnet till ett begrepp vilket knappast följer regeln om minsta förvåning. Det måste vara konsekvens i artikelnamn. Som det nu är kryllar det av varianter och folk som går in och ändrar på eget bevåg utan att diskutera namnfrågan. Som anges i regelverket är det inget fel att göra ett tillägg inom parentes för att underlätta sökbarheten om det finns tveksamheter vad som avses. Lidingo 13 maj 2009 kl. 11.06 (CEST)

Det är praktiskt omöjligt att få konsekvens på Wikipedia, oavsett vilken princip man väljer att hylla. För artikelnamn har vi hittils försökt följa blan annat TT-språket, som säger att man skall undvika att skriva namn med genomgående versaler när de uttalas som ord ("ikea", inte "i-kå-e-a") ([8] under förkortningar). Om det inte orsakar förvåning i dagstidningar gör det det knappast på Wikipedia heller.

andejons 13 maj 2009 kl. 11.24 (CEST)

På vilket sätt skulle genomgående versalisering av uttalbara ord för att visa att det handlar om ett varumärke eller organisation vara i enlighet med svenska skrivregler? Den standard som används i normal svensk skrift är att egennamn markeras normalt med inledande versal. Ikea skrivs alltså med inledande versal eftersom det är ett egennamn och i övrigt med gemener eftersom det inte utläses bokstav för bokstav.

Och varför skulle principen att skriva Ikea för att det följer svenska skrivregler leda till att man skriver Ibm, vilket avviker från svenska skrivregler? Tvärtom är det så att om IBM valde att skriva sitt namn som Ibm trots att det uttalas bokstav för bokstav så borde det normaliseras till just IBM. (För att ta ett verkligt exempel borde bmi (flygbolag) skrivas BMI.)

Sökfunktionen är inte skiftlägeskänslig, så sökbarheten påverkas inte av normalisering. Däremot kan man givetvis nämna att Ikea i reklamsyfte själva skriver sitt namn som IKEA, att Newsweek i vissa sammanhang skriver sitt namn som Newsweek och att utvecklarna av Latex föredrar formen $\mathrm {L\!\!^{{}_{\scriptstyle A}}\!\!\!\!\!\;\;T\!_{\displaystyle E}\!X}$, precis som man kan nämna andra utmärkande drag i organisationernas marknadsföring.

Läs också gärna föregående diskussioner på denna sida. Det börjar bli lite tjatigt att om och om igen bemöta samma gamla argument baserade på samma gamla felaktiga antaganden (sammanblanding av stavning och versalisering, sammanblandning av uttalbara och bokstaverade initialförkortningar och påståendet att normalisering av textreklam innebär att vi "hittar på egna namn"). —LX (diskussion, bidrag) 13 maj 2009 kl. 12.50 (CEST)

Uppslagsord ska inte inledas med stor bokstav

Hitflyttad från Wikipedia:Bybrunnen#Uppslagsord ska inte inledas med stor bokstav. --MagnusA 2 juni 2009 kl. 17.46 (CEST)

Bortsett från egennamn ska inte uppslagsorden i ett verk av det här slaget börja med stor bokstav. Det förvirrar stavningen för den osäkre, som kan tro att svensk, blåmes och tussilago ska skrivas med inledande versal (vilket många gör genom engelskt inflytande). Man måste också kunna se skillnad mellan lund och Lund. Låt det utgå ett påbud, att alla artiklars uppslagsord i fortsättningen skrivs med gemen begynnelsebokstav, om de inte är egennamn! 194.15.212.33 28 maj 2009 kl. 16.02 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Uppslagsordet bör ses som en rubrik, en rubrik på svenska skrivs med stor begynnelsebokstav. När det gäller inledningen av artikeln, så bör den första meningen enligt de skrivregler som finns börja med stor bokstav.--Ankara 28 maj 2009 kl. 16.06 (CEST)

Dessutom är det en rent teknisk begränsning som innebär att alla uppslagsord skrivs med inledande versal. /Grillo 28 maj 2009 kl. 16.07 (CEST)

Det stämmer inte riktigt, man kan använda det magiska ordet {{DISPLAYTITLE:}} för att ändra versaliseringen (?) av artikeltitlarna. //Sertion ^disk.|Bidrag 28 maj 2009 kl. 17.09 (CEST)

Rent spontant håller jag faktiskt med TS. Uppslagsordet bör inte ses som en rubrik utan helt enkelt som ett uppslagsord så som det skall skrivas i en text. Hur löser vi detta på ett snabbt och smidigt sätt ;) Mason 28 maj 2009 kl. 20.43 (CEST)

Eftersom versaler som uppslagsord är ett så pass etablerat arbetssätt bör det förmodligen inte "lösas snabbt och smidigt". Jag föreslår att det är kvar som det är, och om det ska förändras alls ska det föregås av en lång diskussion. Detta är knappast en trivial fråga. Till att börja med skulle det behöva en förändring i mjukvaran så att det går att använda gemener som uppslagsord utan magiska ord, som på Wiktionary. /Grillo 28 maj 2009 kl. 21.48 (CEST)

Det är lämpligt att använda det svenska språket på svenskspråkiga WP. Svensk norm är att uppslagsord i uppslagsverk skrivs med inledande versal. Jag tror att förslagställaren skämtar med oss. Janders 28 maj 2009 kl. 21.59 (CEST)

Men engelskspråkiga Wikipedia har ju också inledande versal på uppslagsorden. Så då måste det väl vara en anglicism? Ska vi verkligen lägga oss platt för det engelska inflytandet över svenskan? -- BoıvİE 28 maj 2009 kl. 22.34 (CEST)

Jag tror inte förslagsställaren skämtar. Jag skämtade dock när jag undrade hur detta skulle göras snabbt och smidigt. Jag har ingen större förhoppning att detta kommer genomföras i det närmaste eftersom vi förmodligen inte kan komma överens. Låt oss först se på hur de svenska referensverken Nordisk Familjebok och Nationalencyklopedin gör: NF använder sig av versaler och NE:s nätupplaga använder sig av gemener. Själv tycker jag det är både estetiskt mer tilltalande samt tydligare att använda gemener. Mason 28 maj 2009 kl. 22.57 (CEST)

Jag tror som Janders. Ghostrider ♠ 28 maj 2009 kl. 23.09 (CEST)

Jag testade genom att hoppa mellan de olika språklänkarna i vänsterkanten. Jag gick igenom drygt ett tiotal språk innan jag tröttnade. ALLA började med versal. Och Nordisk Familjebok 2:a och 4:e pappersupplagorna börjar med versal. Men Encyklopedia Britannica pappersupplaga 1964 skriver HELA RUBRIKORDET med versaler. Jag röstar inte för gemena titelord! Mvh / Mkh 29 maj 2009 kl. 00.30 (CEST)

Alla wikipedior använder mer eller mindre samma programvara, varför de är lika... -- Lavallen 29 maj 2009 kl. 09.29 (CEST)

(Börjar om indrag) När man sysslar med språkriktighetsfrågor på svenska är det väldigt bra att kunna underbygga sin ståndpunkt på ett annat sätt än 1) så gjorde de 1921 eller 2) så gör de på engelska eller 3) så står det i min skolgrammatik. Marfuas 29 maj 2009 kl. 00.37 (CEST)

Jag måste erkänna att jag inte riktigt förstår ovanstående diskussion. För mig framstår det som solklart att ett ord i svenskan endast står med versal begynnelsebokstav om det antingen är a) är ett egennamn eller b) det första ordet i en mening. När menar frågeställaren att det bryts mot denna regel inom svenskspråkiga wikipedia? FredrikT (diskussion) 29 maj 2009 kl. 01.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du slår upp "protein" på svenska wiki hamnar du på uppslagsordet "Protein". Om du slår upp samma ord i band 15 av pappers-NE hamnar du på "protein(er)". Marfuas 29 maj 2009 kl. 01.30 (CEST)

Det hela bygger väl egentligen bara på om man anser att uppslagsordet är en rubrik eller inte. Själv tycker jag att det absolut bör ses som en rubrik. Skillnaden med pappers-NE är ju att det ligger flera ord på samma sida. Så är ju inte fallet här. Som en parentes kan tilläggas att uppslagsordet i programvaran räknas som rubrik ett (1) (alltså det som har ett likamedtecken (=) på var sida). Jopparn 29 maj 2009 kl. 01.42 (CEST)

Ja. Artikelorden är rubriker. Det är därför det inte spelar någon roll om man söker på huvudordet med gemen eller versal begynnelsebokstav, ens om man skriver in ordet i adressfältet. Rubriker inleds alltid med versal. Undantagen är sådant som alltid skrivs med gemener, såsom pH. Sådant löses genom det "magiska ordet" som Sertion nämner ovan. /Grillo 29 maj 2009 kl. 03.39 (CEST)

Inget språk är statiskt eller helt definierat i alla sina beståndsdelar. Ordens stavning och innehåll förändras ständigt, liksom grammatiken. Vi har ett helt annat svenskt språk idag, jämfört med när jag började utveckla mitt språksinne i mitten av 1950-talet. Men för att vi ska förstå varandra och kunna samlas kring "svenskan" måste vi följa en de-factoaccepterad praxis. Det är den, och inte de formella reglerna, som i praktiken sätter ramarna för svenska språket. Grammatik, uppdaterade skrivregler och aktuella ordböcker beskriver den (av de flesta) accepterade situationen. En av dessa praktiska utgångspunkter är att rubriker (oavsett om de består av hela meningar eller enstaka ord) vanligtvis skrivs med versal inledningsbokstav (och utan avslutande punkt). De typograferas vanligtvis på ett annat sätt än omgivande text. En annan norm, som få protetserar mot, är att man (för att värna tydlighet och tillgänglighet) inte ska tillföra irritationsfaktorer - till exempel ovanliga stavningar, ovanliga uttal och ovanliga meningsbyggnader - som bryter mot en i praktiken vedertagen praxis. Man kan tycka att allt detta bör ändras, men det kan knappast vara WPs roll att driva på den utvecklingen. Jag tror fortfarande att någon skojar med oss, men diskussionen är intressant ändå. Janders 29 maj 2009 kl. 08.33 (CEST)

Jag tror också att det hela är trolleri och skoj, men vill ändå poängtera det för mig naturliga i att första bokstaven i artikelnamnet bör vara versal. Varför skulle vi bryta mot den norm som ändå verkar finnas i encyklopedivärlden? Det skulle bara förvirra. /Hedning 29 maj 2009 kl. 09.32 (CEST)

(deindenterar) I de uppslagsverk jag har kollat är det som den som startar frågan säger. I Alf Henrikssons Verskonstens ABC står t.ex.

incision kallas en kort paus i en vers, lämplig att hämta andan i. Mellan en versrad och nästa ligger ofta en incision.

Likaså i Bonniers lexikon står uppslagsordet med inledande gemen om det inte är personnanmn:

honungsblomster (Herminium monorchis), en 10-20 cm hög flerårig orkidé med små, honungsdoftande, gulgröna blommor /---/

Men vi bryter redan mot hur man skriver uppslagsverk, bland nnat genom att vi inte startar artiklarna med sorteringsordet, t.ex. efternamnet i biografier. Dessutom vore detta ett alltför omfattande projekt för att det skulle vara värt det - kraften behövs på annat håll (och tänk alla omdirigeringar som skulle behöva göras om).//--IP 29 maj 2009 kl. 09.42 (CEST)

(@Hedning) Skoj undrar jag iofs om det är, användarens övriga editeringar ser seriösa ut. Om det verkligen är norm inom encyklopedivärlden kan kanske diskuteras, åtminstone verkar det vara en del ovan som är av annan åsikt, men jag är inte säker på det faktum att vissa pappersencyklopedier använder gemen begynnelsebokstav är ett särskilt tungt argument: Som redan påpekats ovan, består en pappersencykopedi av en mängd artiklar på samma sida, medan Wikipedias artiklar är enskilda webbsidor med klar karaktär av fristående artiklar. Jag tror det är en väldigt viktig distinktion – en Wikipediaartikel ger inte samma intryck som en av många artiklar i en traditionell encyklopedi, en Wikipediaartikel har snarare karaktären av artikel i en essäsamling. Artiklarna i en pappersencyklopedi får ytterligare karaktären av bara delar i något stort genom det väldigt kondenserade skrivsättet: Flitigt med förkortningar, uppslagsordet upprepas ofta inte utan ersätts med begynnelsebokstaven med mera, saker som vi direkt avråder från – tvärtom försöker vi få artiklarna att se så "o-pappersencyklopediska" som möjligt. Om artiklarna på svenska Wikipedia ska börja med gemener, får vi alltså helt avgränsade artiklar där första meningen inleds med gementer, men de övriga med versaler. Visst är det bra att arbeta för en korrekt stavning utan onödiga anglicismer i form av versaliseringar, men vår huvuduppgift är väl ändå att vara en encyklopedi, inte en språklära. Dessutom, misstänker jag, kommer många snarast att förvillas av ett artikelutseende som är så ovanligt att det närmast får karaktären av ett typografiskt experiment. / Law_D 29 maj 2009 kl. 09.50 (CEST)

(deindenterar igen) Nu har jag hittat ett modernt exempel på uppslagsverk där man faktiskt har versal, Lisa Winnerlids Perenner. De bästa sorterna från A till Ö. Exempel:

Vipprams
-fyrstjärning ädelsten

Smilacina racemosa

Familj: Convallariacea

Det tar ett tag innan man till fullo /---/

Här är det som någon föreslår ovan, att uppslagsordet står som rubrik. Annars noterar jag att även ne.s nätupplaga har uppslagen med gemen, se målsman.//--IP 29 maj 2009 kl. 12.56 (CEST)

Varför skall vi överhuvudtaget bry oss om hur andra uppslagsverk gör? Vårt upplsagsverk är förmodligen betydligt mer använt än de andra och vi har full rätt att göra som vi vill. Ghostrider ♠ 29 maj 2009 kl. 13.24 (CEST)

jag skrev det jag gjorde troligen med samma avsikt som Law, nämligen att fria frågeställaren från att utpekas som skojare. Jag vill nog hävda att praxis är att ord som i löptext gemeniseras, står i gemen form som uppslagsord i svenska uppslagsverk, och att språkreglerna - i full överensstämmelse med litterära genrers friheter - för uppslagsverk skiljer sig från normal prosa. Hade man börjat en wiki nu hade jag förordat svensk uppslagsverkspraxis, nämligen gemen när det inte är egennamn, men i dagsläget vore denna ändring alltför kostnadskrävande. Man kan å andra sidan hävda att detta som en språkversion av det flerspråkiag Wikipedia bör följa wp-standard.//--IP 29 maj 2009 kl. 13.37 (CEST)

Som Grillo har påpekat ovan, tillämpas detta med små bokstäver redan på Wiktionary. Det är en enkel inställning i programvaran, som vi kan få utförd om vi ber om det. Men det innebär att [[Falk]] (efternamnet) och [[falk]] (fågeln) kommer att länka till olika artiklar. Om man vill länka första ordet i en mening till fågeln, måste man alltså skriva "[[falk|Falk]]en är mindre än örnen", för om man skriver som idag, "[[Falk]]en är mindre än örnen" så går länken till efternamnet Falk. Behovet av förgreningssidor kommer att försvinna i massor av fall. Troligen kommer vi att ha fullt upp i 1 eller 2 år med att sortera ut alla länkar efter en sådan ändring. Det är görbart, men vilka tar på sig det stora arbetet att rätta länkar, som nödvändiggörs av en sådan ändring? --LA2 29 maj 2009 kl. 14.03 (CEST)

På samma sätt som allt arbete gjorts här: lite i taget. Vi har väl aldrig bangat för överväldigande projekt. Hela wikipedia bygger på det. Det var inte alltför länge sedan en stor del av alla artiklar inte var kategoriserade. Mason 29 maj 2009 kl. 14.29 (CEST)

Hur det fungerar i Wiktionary förklaras i wikt:en:Wiktionary:Capitalization. --LA2 29 maj 2009 kl. 14.21 (CEST)

Eftersom Wikipedias artiklar är fristående från varandra och inte ingår i någon lista tycker jag också att det är mest naturligt om artikelnamnet börjar med stor bokstav. Jag tror inte att särskilt många blir förvirrade av detta. I alla artiklar där man inleder med uppslagsordet skulle det också se konstigt ut om artikelnamnet hade liten bokstav och sedan direkt under detta skrevs med stor. Jag tror också som i exemplet med falk ovan att det är ett lättare sätt att redigera artiklar. Höstblomma 29 maj 2009 kl. 15.29 (CEST)

Även om andra uppslagsverk har liten inledande bokstav på uppslagsord som inte är egennamn anser jag att den nuvarande hanteringen med genomgående stor begynnelsebokstav bör behållas på svenskspråkiga Wikipedia. Uppslagsordet uppfattar jag som en rubrik för sidan och då skall det vara inledande versal. Länkar till artiklar fungerar naturligare om det inte görs skillnad mellan ord med liten och stor begynnelsebokstav. Dessutom är minst 80% av alla artikelnamn egennamn, och skall som sådana ha inledande versal. --// jorchr 29 maj 2009 kl. 20.41 (CEST)

Jag tycker det känns som ett onödigt projekt eftersom gemen/versal inte är av samma vikt i en encyklopedi som i en ordlista. Det kanske är på något annat sätt i andra encyklopedier, men vi är inte ANDRA encyklopedier utan vår egen och då måste vi fråga oss om det här är önskvärt för oss? Svaret är nej, tycker jag. Uppslagen ska ses som rubriker och sedan inledes varje uppslag med en mening - ergo versal initialbokstav. /Natox 30 maj 2009 kl. 13.58 (CEST)

Namn på platser på Månen och andra himlakroppar

Diskussionen i dess helhet är överflyttad till Diskussion:Lista över månens hav. Jopparn 19 augusti 2009 kl. 19.16 (CEST)

Versal eller gemen begynnelsebokstav på Månen?

Flyttat till Wikipediadiskussion:Språkvård#Versal eller gemen begynnelsebokstav på Månen?. Wikipedia:Namngivning handlar om hur artiklar namnges (och de brukar få stor bokstav automatiskt), inte hur man skriver i löpande text. /NH 23 juli 2009 kl. 17.48 (CEST)

Sportevenemangens herr- och damklasser

Vill uppmärksamma diskussion:Världsmästerskapen i friidrott 2009, om herrar eller damer skall stå först. Oftast förespråkar jag bokstavsordning, men inte här. En slags POMF, men funkar även historiskt. Svenska mästare i fotboll koras till exempel sedan 1896 för herrar och 1973 för damer. 77 år är en hel del, inte bara sporthistoria, utan även samhälls- och socialhistoria. Fram till 1970-talet var den organiserade damidrotten ganska begränsad, och detta lever ändå kvar i mångas medvetande 2009. Media rapporterar så http://wwwc.aftonbladet.se/vss/sport/sportresultat/1,4916,alla_20090823,00.html. Den dag det blir standard att skriva efter bokstav kan vi göra det. Engelska har inte problemet ("men" and "women"). J 1982 24 augusti 2009 kl. 17.01 (CEST)

Personligen har jag svårt att se att detta har någon större betydelse. Och den här diskussionen har för övrigt inget med namngivningen av artiklar att göra. --Kildor 24 augusti 2009 kl. 20.43 (CEST)

Nee, det har ingen större betydelse, men det kan bli stort om man kan kanske ska börja göra om varenda artikel där det rimligen förekommer listor med "Herrar" och med "Damer". Wikipedia behöver väl inte precis och nödvändigtvis utge sig för att vara feministiskt eller bevisa någon "kvinnor först"-mentalitet. Det är bara larvigt. Vi bör hålla hos till den kutym som råder och har rått. Utöver detta vill jag bara meddela att det t.ex. finns förteckningar under "Deltagande nationer" med uppräkning av deltagare vid friidrotts-VM, där herrar står först, men där någon nitisk skapat just Australiens sida till att visa "Damer" först, vilket jag faktiskt tog mig friheten att ändra på. Konsekvens! /--Orvar 24 augusti 2009 kl. 23.11 (CEST)

• Eftersom det inte kommit ngn mer respons, anser jag att det tydligen är fritt fram att ändra enl. mitt förslag. Se även disk. under Världsmästerskapen i friidrott 2009 angående disposition./--Orvar 27 augusti 2009 kl. 15.32 (CEST)

Ambassader

Det har varit en del oklarheter om hur artiklar om ambassader ska namnges. Just nu finns en nästan allenarådande praxis att namnge dem enligt formen Tysklands ambassad i Stockholm, det vill säga med avsändarlandet och mottagarlandets huvudstad. En bättre praxis skulle vara att i stället använda mottagarlandets namn, exempel Tysklands ambassad i Sverige. Orsaker till detta:

• En ambassad är i första hand en diplomatisk beskickning från en stat till en annan stat. Staden är mindre väsentlig.
• Det är konsistent med myndigheter i allmänhet. Vi skriver Högsta domstolen (Sverige) och inte Högsta domstolen (Stockholm).
• Vissa ambassader ligger inte i huvudstaden, utan i förorter till huvudstaden.
• Man slipper förvirringen kring länder med flera huvudstäder, bland annat Sydafrika och Israel.
• Landets namn är oftast mer känt än huvudstadens. Den genomsnittliga Wikipedialäsaren är varken geografinörd eller globetrotter, och kan förmodligen inte huvudstäderna i Förenade arabemiraten, Tanzania och Slovenien utantill, fast Sverige har ambassader i alla tre länder.

Ett motargument skulle vara att vissa ambassader använder huvudstadens namn på skyltar, brevpapper och liknande. Men det finns ingen internationell praxis; mottagarlandets namn förekommer också. Så låt ambassaderna få namn efter mottagarländerna, i stället för mottagarländernas huvudstäder. /Yvwv [y'vov] 26 augusti 2009 kl. 23.16 (CEST)

Kalla den "Beskickningar i x-land" , så kan vi ha med konsulaten och annat. J 1982 26 augusti 2009 kl. 23.42 (CEST)

Konsulat är av en annan art. Det finns ofta flera konsulat från samma avsändarland i olika städer i ett mottagarland. Konsulaten är inte heller politiska representanter i mottagarlandet, vilket ambassaderna är. Därför kan det vara lämpligt att namnge konsulaten efter stad, men ambassaderna efter land. /Yvwv [y'vov] 26 augusti 2009 kl. 23.46 (CEST)

Vettiga synpunkter. Men samtidigt kan jag tycka att det är konsekvent och enhetligt med namngivning på stad:

• Sveriges ambassad i Washington
• Sveriges konsulat i New York

Förort eller inte känns inte speciellt relevant i sammanhanget. --Kildor 27 augusti 2009 kl. 22.25 (CEST)

Namngivning enligt ägare eller svenska skrivregler

En principiellt intressant diskussion om namngivning pågår för närvarande på Diskussion:Löfstads slott. I stora drag handlar det om huruvida namnet ska harmoniseras med svenska skrivregler eller om man ska använda det namn som slottets ägare använder. --Kildor 30 augusti 2009 kl. 13.39 (CEST)

Dator- och TV-spel

Det händer att dator- och TV-spel ges ut under tre olika titlar, en i Japan, en i Nordamerika och en i Europa (nu snackar jag framför allt slutet av 1980-talet och början av 1990-talet). Har vi bestämmelser för vilken titel vi skall använda? Super Probotector: Alien Rebels ligger under Europa-titeln, men Teenage Mutant Ninja Turtles (datorspel 1989) under Nordamerika-titeln, Ninja Gaiden. Populärmusikaliska sånger brukar ha originaltiteln, men om en film eller TV-serie har ett namn på svenska brukar vi använda det (vilket jag egentligen inte gillar men det är en annan diskussion). De namn som dator- och TV-spelen fått i Europa är oftast inte på svenska, utan ett annat namn på engelska. J 1982 7 september 2009 kl. 18.16 (CEST)

Egentligen finns det ingen anledning att välja en engelsk titel överhuvudtaget. Antingen har vi en svensk titel, eller en titel från originalspråket. Men överlag ska vi välja det namn som är mest känt bland svenskspråkiga användare, vilket sannolikt är den europeiska titeln eftersom jag antar att det är den versionen som släppts i Sverige. --Kildor 7 september 2009 kl. 19.34 (CEST)

Originaltiteln ska ju självklart användas så länge det inte finns en officiell översättning av titeln. Dock så tror jag att titlar på till exempel japanska förvirrar då de använder ett annat alfabet än det latinska vilket gör att den engelska titeln är rätt enligt WP:POMMF. // Sertion dB 7 september 2009 kl. 19.48 (CEST)

Så du menar första västerländska titel? J 1982 7 september 2009 kl. 22.06 (CEST)

Jag menar att svenska använder en något modifierad version på det latinska alfabetet vilket gör det betydligt mycket lämpligare när de beblandas med annan text skriven på svenska, så som till exempel 박성철/Pak Song-chol. // Sertion dB 7 september 2009 kl. 22.38 (CEST)

Västerländska titlar är mer lämpliga tycker jag. Egon Eagle 7 september 2009 kl. 22.16 (CEST)

Jag är med på västerländska titlar, frågan är vilken om det finns två på samma språk (till exempel "Illusion of Time" i Nordamerika/"Illusion of Time" i Europa. J 1982 7 september 2009 kl. 22.40 (CEST)

I de fall där det finns svenska titlar (officiella, inte bara översättningar) så tycker jag att man kan köra på dem. Men det är väl inte så himla vanligt att det finns några svenska titlar numera? En snabbtitt på cdon.se resulterade i ett par svenska titlar, men då var alla antingen nåt slags The Sims eller ett svenskutvecklat spel av lek-och-lärmodell. /Kalleo 8 september 2009 kl. 19.35 (CEST)

Jag tror att de kan ha att göra med att majoriteten av de svensktalande spelköparna får sin information om spel från engelska tidningar och nyhetskällor via internet och då är det inte taktiskt (från utgivarens sida) att byta namn på spelet bara för att det släpps i olika länder.

Hur är det, har spel namn på tyska? De brukar väll dubba "allt"? // Användare:Sertion 11 september 2009 kl. 16.27 (CEST)

http://www.electronic-arts.de/images/packshots/new_204627-alarmstufe_rot_3_der_aufstand.jpg? :D

En snabbkoll på några artiklar antyder att de översätter en del iaf./Kalleo 11 september 2009 kl. 20.44 (CEST)

Sim City

Dator- och TV-spelen "SimCity" har flyttats till "Simcity". Jag håller med om att det inte bör heta SimCity, men skall det inte vara "Sim City". Har aldrig uttalat de spelen som ett ord. J 1982 19 september 2009 kl. 16.54 (CEST)

Naturligtvis. Ändringen är förmodligen en missuppfattning om vad CamelCase är. --NERIUM 19 september 2009 kl. 18.00 (CEST)

Har nu flyttat Simcity till Sim City eftersom det helt klart är två ord. Men det är inte alltid glasklart hur man ska skriva. Ska man t.ex. skriva Bittorrent eller Bit Torrent? --Kildor 10 oktober 2009 kl. 12.10 (CEST)

Versalisering och flerordiga namn

Jag har nu utökat och förtydligat avsnitten om versalisering och flerordiga namn. Och det handlar framför allt om att gator och torg, byggnader och andra geografiska namn ska skrivas med stor bokstav endast i det första ordet. Jag anser att det finns en bred samsyn kring detta, vilket bland annat framgår av en äldre diskussion på Diskussion:Gamla stan och en nyare på Diskussion:Gustaf Adolfs torg, Göteborg. Jag har sammanfattat de riktlinjer som finns i Språkrådets Svenska skrivregler samt Myndigheternas skrivregler. --Kildor 25 september 2009 kl. 17.42 (CEST)

Bandy och ishockey

Vad sägs om att flytta alla "världsmästerskapet i bandy för herrar" 1957-2003 till "världsmästerskapet i bandy" och "världsmästerskapet i ishockey för herrar" 1920-1987 till "världsmästerskapet i ishockey"? Eftersom det inte spelades så många damturneringar på den tiden ser det rätt naturligt ut att det handlade om herrar. Vi behöver inte bry oss om innebandy och liknande fall där det bara skiljt något eller några år och organiserade damklasser varit vanligare längre. J 1982 27 september 2009 kl. 16.25 (CEST)

Jag tycker inte man bör ha olika namn för olika i artiklar i samma "artikelserie". Jämför till exempel med artiklarna om olika fotbollslandslag, för att inte krångla till det heter alla herrlandslag "X herrlandslag i fotboll" (där X är landet) även om vissa länder saknar landslag för damer. /-nothingman- 27 september 2009 kl. 16.30 (CEST)

Landslagen har ju funnits i flera år, från att "stora tuffa killar" varit självklart till dagens situation där de flesta har damlandslag, så där är det bra att ha herr- och damlandslag. Artiklarna om evenemanget handlar ju mest om ett visst årtal. Att damerna plötsligt börjar starta lag är inte bara sporthistoria, utan även samhälls- och socialhistoria. J 1982 27 september 2009 kl. 16.36 (CEST)

Faktakolla gärna innan ni gör felaktiga ändringar. I många sporter (däribland fotboll och ishockey) finns det inget som heter europamästerskap eller världsmästerskap för herrar. Det är öppet för de bästa oavsett kön.//Tyjol

iPod och µTorrent

Ett avsnitt i den här riktlinjen har använts för att skriva Ipod i stället för iPod (just nu förekommer båda formerna i artikeln iPod) och för att ändra µTorrent till Mtorrent (där M ska vara grekiska stora My och inte latinska/svenska stora M). Jag tycker det känns överdrivet, och ifrågasätter den punkten i det avsnittet. Jag tycker vi kan skriva Ikea och Saab i stället för IKEA och SAAB, men att iPod och µTorrent bör få stå som de gör. Men om detta kan det tydligen råda delade meningar. --LA2 8 oktober 2009 kl. 19.58 (CEST)

Håller med, ser inga hållbara argument för t ex "Mtorrent", väldigt "o-POMMF" tycker jag. BiblioteKarin 8 oktober 2009 kl. 20.25 (CEST)

Den är väll baserad på TTs skrivregler gällande saken. Se även Wikipedia:Språkvård#Standarder för språk och namngivning. //Användare:Sertion 8 oktober 2009 kl. 21.15 (CEST)

"Mtorrent" är bara obegripligt. "Ipod" är åtminstone fortfarande läsligt.

andejons 8 oktober 2009 kl. 21.38 (CEST)

µ är ett SI-prefix och ett matematiskt och fysiskt tecken. Som sådant borde man väl få ha det kvar i namnet utan att det behövs svenskifieras? Att det samtidigt är en gemen bokstav i det grekiska alfabetet borde ha mindre betydelse på svwiki. --bOiVIE  8 oktober 2009 kl. 22.00 (CEST)

Jag hade förmodligen inte förstått vad man menade om det stod MTorrent... //Tanzania ^{Diskutera med mig} 8 oktober 2009 kl. 22.03 (CEST)

För µTorrent borde väl uTorrent vara POMMF om det är svårt att åstadkomma grekiska tecken i artikelnamnet. Webbplatsen heter www.utorrent.com. --MagnusA 8 oktober 2009 kl. 22.09 (CEST)

Det är inte så svårt att få dit ett µ i artikelnamnet. Lite krångel dock eftersom MediaWiki versaliserar alla begynnelsebokstäver i titlar på Wikipedia. Men här handlade det väl mer om det är okej enligt svenska skrivregler att skriva ett namn med µ i början. --BOİvİE  8 oktober 2009 kl. 22.25 (CEST)

Vill i förbifarten nämna att POMMF inte är policy, riktlinje eller på något sätt hugget i sten. /Yvwv [y'vov] 9 oktober 2009 kl. 17.07 (CEST)

Absolut! Men just i fallet µTorrent kontra Mtorrent tycker jag att principen väger väldigt tungt. /-nothingman- 9 oktober 2009 kl. 17.13 (CEST)

Frågan i det specifika fallet med µTorrent kontra Μtorrent så borde väll fokus ligga på vad µ har för funktion i namnet. Är det ett fint tecken som skaparna bestämde sig för att slänga in eller är det den fysikaliska enheten för miljondel och då namnet lika väl kan skrivas som $Torrent*10^{-6}$ men det syftar ju i så fall på att torrent är en enhet av något slag. Sen spelar det väll ingen roll om det är det latinska eller det greksiska alfabetet, det är ju fortfarandet textreklam. Och att luta sig på POMMF känns lite gammalt nu när det finns omdirigeringssidor (om de inte alltid har funnits). //Användare:Sertion 10 oktober 2009 kl. 10.03 (CEST)

Tecknet används för olika saker i många akademiska dicipliner, se en:Mu (letter)#Academia. Efter som det är ett så allmänt använt tecken ser jag inga problem med att det också används i ett namn. Syftet var förmodligen från början inget seriösare än att slänga in "ett fint tecken". Men att ersätta det med en latinsk bokstav blir fel hur man än gör det. Det blir ungefär (inte riktigt) lika fel som att försöka ersätta §, ¤ eller # med en bokstav. Den latinska bokstaven M har ingen direkt koppling till µ-tecknet. -- BOİvİe 10 oktober 2009 kl. 10.18 (CEST)

Mer än att stora µ (Μ) och stora m (M) är identiska och att Μtorrent finns medan Mtorrent inte gör det. //Användare:Sertion 10 oktober 2009 kl. 10.30 (CEST)

Som matematiskt och fysiskt tecken är det ointressant hur en versal variant ser ut. Åtminstone i svenska språket. Lilla och stora omega, Ω och ω används som helt olika tecken inom matematik och naturvetenskap. Däremot används inte stora my på grund av dess likhet med en latinsk bokstav. Att MediaWiki gör om µ (som även är en grekisk bokstav) till den versala varianten av samma grekiska bokstav är en teknisk fråga som gör att vi måste använda en speciallösning för artikelnamnet. Men det borde inte ha någon koppling till frågan om namngivning på svenska språket. --BoiVİe 10 oktober 2009 kl. 11.32 (CEST)

Principen om minsta möjliga förvåning anser jag är en viktig princip, och här tycker jag den får gå före normala språkrekommendationer att undvika logotypskrivningar och icke-latinska tecken. Μtorrent orsakar uppenbarligen förvirring. Utorrent skulle möjligtvis fungera och kommer kanske bli vanligare med tiden, men just nu tror jag det är bättre om vi skriver µTorrent. Ett undantag är med andra ord befogat i det här fallet. När det gäller Ipod eller iPod är jag lite mer tveksam. Det är möjligt att vi skulle kunna göra undantag för namn som har inledande liten bokstav såsom enwp gör, men samtidigt är namnformen Ipod och Ebay relativt vanlig i svenska dagstidningar. Normalisering av logotypskrivning är i regel positiv för läsbarheten. Vi skriver Ikea och Nato därför att vi uttalar dem som ett ord och inte bokstav för bokstav, till skillnad från t.ex. USA. Men normalisering av iPod -> Ipod känns inte helt lyckad eftersom det ur ett uttalspersepktiv snarare borde vara I-pod (på samma sätt som vi skriver e-post). Men det är knappast en använd namnform, och därför bör vi skriva iPod eller Ipod. Valet mellan Ipod och iPod är inte uppenbart - jag är öppen för båda varianterna. --Kildor 10 oktober 2009 kl. 11.58 (CEST)

Enwiki gör så helt enkelt för att det engelska språket inte har en liknande regel/riktlinje. //Användare:Sertion 10 oktober 2009 kl. 19.39 (CEST)

Nja... Enwp:s riktlinje är snarlik våran, men är något "liberalare" med avseende på just "CamelCase". --Kildor 10 oktober 2009 kl. 20.52 (CEST)

...vilket i sin tur är naturligt eftersom camelcase är mycket vanligare förekommande på engelska. //Rotsee 10 oktober 2009 kl. 22.58 (CEST)

Division 1

Skall artillar om "Division 1", "Division 2" ligga under just "Division 1", "Division 2" och inte "Division I", ""Division II"? Läste för ett tag sedan att romerska siffrorna användes fram till omläggningar, men det kanske vi kan strunta i och ha svenska även för äldre serier (fast vi ändrar ju inte filmtitlar, som denna). J 1982 15 oktober 2009 kl. 00.11 (CEST)

Jag tycker personligen att de skall ligga under "Division 1" och "Division 2" och inte "Division I", ""Division II". Tror att det är betydligt mer vanligt att använda de benämningarna. /-nothingman- 15 oktober 2009 kl. 17.45 (CEST)

Kan jag påbörja flytten? (även om säsonger förr, när man skrev I, II) J 1982 16 oktober 2009 kl. 13.25 (CEST)

Vilka artiklar gäller det? Är det artiklar som denna? För min del känns det naturligt att inte använda romerska siffror så jag misstycker inte. Finns det några fler som har en åsikt i frågan? /-nothingman- 16 oktober 2009 kl. 14.30 (CEST)

Ja, det är artiklar som den. J 1982 30 november 2009 kl. 15.02 (CET)

OS-grenar

Jag tyckte att det behövdessättas upp en standard för hur vi ska skriva namnen på artiklarna om olika grenar vid olympiska spelen, dessa är de förslag som jag vet om:

1. Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2010 - Herrarnas slalom
2. Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2010 - Slalom, herrar
3. Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2010 (Herrarnas slalom)
4. Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2010 (Slalom, herrar)
5. Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2010: Slalom, herrar
6. Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2010: Herrarnas slalom
7. Alpin skidåkningens slalom för herrar vid olympiska vinterspelen 2010
8. Herrarnas slalom vid olympiska vinterspelen 2010
9. Slalom herrar vid olympiska vinterspelen 2010
10. Slalom vid olympiska vinterspelen 2010

Jag tycker nr 1. är bäst, ger en helhet, och är tydligt. OF 19 oktober 2009 kl. 21.07 (CEST)

Ser ingen anledning till att dela på sporter för damer och herrar. Vad är det för fel på underrubriker? // Sertion 19 oktober 2009 kl. 21.12 (CEST)

Finns det någon anledning ens att dela upp i olika artiklar för varje delgren? T.ex. Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2006 täcker alla delgrenarna, och jag tvivlar på att det kommer finnas så mycket mer att skriva om varje delgren att det kommer behövas separata artiklar. Men för att svara på frågan: Alternativ 8 och 10 är de klart bästa alternativen. De namnen känns naturliga, och kräver inga märkliga formuleringar, kolon eller tankestreck. --Kildor 19 oktober 2009 kl. 22.44 (CEST)

Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen 2010 (slalom för herrar). J 1982 20 oktober 2009 kl. 15.49 (CEST)

Åttan och tian har ju problemet att i tex både roddel och bob finns det ju två-manna så då har vi ju ingenm skillnad, det är nog ganska bra ãtt man vet vilken sport det är. OF 20 oktober 2009 kl. 16.00 (CEST)

Herrarnas tvåmannabob vid olympiska spelen 2010 fungerar väl utmärkt? Men den mest relevanta frågan är väl ändå om det inte borde räcka med artikeln Bob vid olympiska vinterspelen 2010... --Kildor 20 oktober 2009 kl. 16.41 (CEST)

Tvåmannabob för herrar vid olympiska vinterspelen 2010 kanske? Det räcker sedan med ::::Bob för damer vid olympiska vinterspelen 2010, så vi slipper kalla det tvåmannabob (tvåkvinnobob?) på damsidan. J 1982 20 oktober 2009 kl. 16.47 (CEST)

Man behöver inte vara rädd att använda ordet tvåmanna för damernas deltävlingar. Det är ett etablerat sätt att uttrycka sig, se t.ex. [9]. Men någon som vågar svara på den andra frågan - behövs det verkligen separata artiklar för varje delgren? --Kildor 20 oktober 2009 kl. 17.00 (CEST)

I rodel är det så att två-manna grenen är för både män och kvinnor, fast bara män deltar, 1. OF 21 oktober 2009 kl. 20.39 (CEST)

Nej, det behövs inte artiklar för alla grenar, det räcker fullt med att medaljörerna är med på sidan om sporten, eller upp till topp tio. Nu är det så att det finns väldigt många sidor om grenarna, så det är dem vi behöver standard på. Varför vi har dom är väl för att vi gillar att ha det som på engelska wikipedia. OF 15 november 2009 kl. 15.36 (CET)

Alpin skid...

Ska artiklaran om alpin skidåkning heta det eller alpin skidsport, eller eventuelt utförsskidåkning. Sidan om sporten heter alpin skidsport, sidorna om sporten i OS heter alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen och sidorna om världscupen heter världscupen i utförsskidåkning 2009/2010, dock heter det världscupen i alpin skidåkning. OF 18 november 2009 kl. 15.35 (CET)