Wikipediadiskussion:Att skriva om utbildning

Kårpartier

Bör inte dessa ha ett särskilt omnämnande? Fernbom2 1 november 2010 kl. 19.42 (CET)

Detta låter som ett ifrågasättande, men det är det verkligen inte!

Hur tänkte du rent konkret och räcker inte nuvarande skrivning? dnm ^{(d | b)} 1 november 2010 kl. 19.45 (CET)

Det som föranledde avsnittet om studentorganisationer var önskemålet att kårpartiers relevans inte skall ifrågasättas nu efter obligatoriets avskaffande. Därför borde det markeras att de har allmänintresse. Fernbom2 8 november 2010 kl. 15.56 (CET)

Jag skrev tidigare till en punkt som löd: En studentorganisation knuten till eller med verksamhet inom en studentsammanslutning med kårstatus kan ha en egen artikel om dess betydelse och påverkan på studentsammanslutningen är av betydande vikt. Här tycker jag kårpartierna inrymmes bra, men vill du förtydliga det ytterligare är det välkommet. Det är onödigt om det skall bli diskussioner om tolkningar och sådant i framtiden. dnm ^{(d | b)} 8 november 2010 kl. 16.32 (CET)

Relevanta akademiker?

Det framstår som lite väl generöst att ge relevans för docenter. Docent är inte en befattning som innebär ansvar för administration eller forskning, utan en examenstitel. /Yvwv [y'vov] 27 april 2012 kl. 13.10 (CEST)

Docenter har inte ansvar för sådant, men är (läs: bör vara - det är inte frågan om en examen, utan en rätt subjektiv bedömning) framstående forskare. Frågan är var vi vill ha ribban och huruvida docenturer (vid en del universitet) beviljas alltför slapphänt. Min uppfattning är att de flesta docenter uppfyller den nivå på "relevans" som vi förutsätter och att ha det som tillräckligt kriterium betyder att vi slipper bedöma citationsindex eller än mer subjektiva kriterier. --LPfi (disk) 27 april 2012 kl. 13.46 (CEST)

Den nuvarande skrivningen kom ur den här diskussionen. Ganska klart konsensus, om än inte total enighet, om att docentur räcker. Lsj (disk) 27 april 2012 kl. 14.44 (CEST)

Som vanligt fokuserar diskussionerna om "relevans" på vilka ämnen vi vill ha artiklar om snarare än vilka ämnen vi kan ha artiklar om, om vi samtidigt ska ha en rimlig chans att kunna källbelägga dem och hålla dem uppdaterade med annat än universitetens egna hemsidor. Jag tror inte att vare sig genomsnittliga docenter eller prefekter är tillräckligt omskrivna, ens i facktidskrifter, för att det ska gå att skriva bra artiklar om dem. Jag är till och med tveksam till att det gäller nutida professorer... //Essin (disk) 28 april 2012 kl. 13.23 (CEST)

Elevorganisationer

Har i mitt intresse av ett förtydligande över huruvida t.ex. en starkt etablerad elevkår eller en traditionsenlig skolkamp på en gymnasieskola kan anses ha värdet av en egen artikel hamnat här. Dock verkar det som om det enbart lyfts en diskussion om studentorganisationer för högskolor och universitet. Är det någon som skulle kunna upplysa mig om vad motsvarande kriterier är för föreningar och organisationer på gymnasier? 37.197.95.93 26 mars 2013 kl. 21.39‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Förtydligande eller tumregler om gymnasieskolor

I texten står det nu: "Relevansen kan stärkas av en lång historia, stort antal elever..". Vad skulle tumreglerna för det vara? För ideella föreningar sägs 65 år av kontinuerlig verksamhet. Kan man säga samma för gymnasieskolor? Och om storlek ska användas, vilken ska man sätta då? 1000 elever? Det skulle motsvara knappa 25% av landets gymnasier (om jag läser statistiken rätt). Är det för många, dvs borde gränsen ligga högre? --Ainali (diskussion) 25 mars 2014 kl. 18.09 (CET)

Enligt min åsikt kan det vara tillräckligt om gymnasieskolan har varit läroverk före Lgy 70, men nyare gymnasier kan också tillägnas artiklar i vissa fall. /Yvwv [y'vov] 14 augusti 2014 kl. 20.05 (CEST)

Relevans för skolor och lärosäten: offentliga och privata

I relevanskriterierna ingår

• Offentliga högskolor och universitet
• Offentliga folkhögskolor, institutioner för eftergymnasial utbildning och motsvarande

Jag ser inte varför relevansen är större för "offentliga" lärosäten. Jag är inte heller säker på vad som menas med "offentlig". Jag antar att man syftar på den offentliga sektorn. Om någon lyckas förklara varför skiljelinjen är väsentlig kanske man samtidigt lyckas förklara vilken den väsentliga skiljelinjen är. Jag förstår att risken för reklamartikel är större ifråga om privata institutioner, men jag hoppas man kommer åt den aspekten genom att vara noga med att rensa reklamspråk och encyklopediskt irrelevanta detaljuppgifter. --LPfi (diskussion) 21 december 2014 kl. 18.07 (CET)

Täcks inte relevansen för icke-offentliga utbildningsinstitutioner av kriterierna för företag? Eller behöver de vara mer specifika? ♥Ainali ^diskussion_bidrag 21 december 2014 kl. 19.45 (CET)

I så fall blir det olika trösklar för snarlika verksamheter beroende på huvudman. Tveksam till det. Snarare borde "Offentliga" tas bort i kriterierna, så att alla huvudmän behandlas lika. Ett bättre villkor vore att kräva att lärosätet är ackrediterat av relevant ackrediteringsorgan (i Sverige UKÄ). Lsj (diskuayy ssion) 22 december 2014 kl. 08.32 (CET)

I detta instämmer jag till fullo. Att detta att ägas av det allmänna i sig skulle göra en institution annorlunda får märkliga konsekvenser. Tostarpadius (diskussion) 22 december 2014 kl. 08.44 (CET)

Globalt perspektiv

Är det verkligen förenligt med våra riktlinjer att kriterierna är formulerade utifrån svenska förhållanden? Tostarpadius (diskussion) 22 december 2014 kl. 08.54 (CET)

Nej. De bör skrivas globalt, med svenska förhållanden möjligen som exempel. Lsj (diskussion) 22 december 2014 kl. 09.00 (CET)

Docentes och dicentes

Av riktlinjen framgår att en akademiker eller forskare som tagit ett steg uppåt efter doktorsexamen (habilitation, docent etc.) kan vara relevanta för en egen artikel. Utan att vara alltför insatt i akademiernas vindlingar tycker jag det kan vara att ta i. Hur många docenter finns det i världen och innebär det alltså att de kan ha en biografisk artikel på Wikipedia? Jag anser att det finns anledning att på nytt resonera kring detta, inte minst på grund av funderingarna på denna sida från 2012. Riggwelter (diskussion) 27 mars 2017 kl. 12.05 (CEST)

För nytillkomna, se diskussion ovan och den som ledde fram till nuvarande formulering. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 27 mars 2017 kl. 12.09 (CEST)

Jag anser att det var en klok avvägning som gjordes 2011. Det är vanskligt att jämföra olika områden, men att bli docent är i mina ögon minst lika meriterande som att komma med i en deltävling i Melodifestivalen. Tostarpadius (diskussion) 27 mars 2017 kl. 13.46 (CEST)

Anpassning till verkligheten

Några av världens främsta universitetet finns i USA och är privata, inte offentliga. Även i Sverige finns en rad privata högskolor med undervisning inom teologi och religionsvetenskap. Sådana skolor är relevanta för egna artiklar, både de som ger postgymnasial utbildning som är erkänd av svenska myndigheter, och Församlingsfakulteten i Götebrg, som saknar sådant godkännande och vars studenter får examen vid en norsk privat högskola. Även rena bluffuniversitet, så kalade diploma mills, som fått internationell eller svenskspråkig uppmärksamhet, kan vara relevanta för egna artiklar. Ett exempel är Fairfax University. Jag ändrar i texten. Roufu (diskussion) 10 juni 2021 kl. 10.57 (CEST)

Kändisars byskolor contra idrottares moderklubbar

Jag läste relevanskriterierna nu eftersom @LevandeMänniska har Wikipedia:Veckans tävling/Kunskapens boningar denna vecka. Jag förstår att alla små grundskolor inte kan vara relevansgrundande, men funderar på hur relevansen är utifrån hur vi ser på relevansen för småklubbar tur att lyckas fostra en stor idrottsman/kvinna. Exempelvis så är Gammalstorp GoIF en klubb som bör kunna ha en egen artikel eftersom Bertil Gustavsson var svensk mästare i stavhopp 3 gånger. Skulle man se på samma sätt inom utbildning skulle väl även grundskolor som fostrat en professor eller nobelpristagare, eller en stor idrottspersonlighet, kunna vara relevant? (I exemplet skulle det då antagligen vara Gammalstorps skola byggd 1920). Eller är jag ute och cyklar? Adville (diskussion) 13 februari 2023 kl. 17.37 (CET)