Wikipediadiskussion:Politikerhjälpen

Bara partipolitik?

Varför begränsar sig artikeln till partipolitik? Det finns ju mycket annan polik, som det är precis samma risk för POV med.//--IP 29 september 2009 kl. 11.12 (CEST)

Sidan handlar till mycket stor del om hur man bör skriva, och inte skriva, artiklar om personer, dvs partipolitiker. Givetvis kan även artiklar om samhällsdebattörer, lobbyister, företrädare för olika organisationer bli NPOV. Men förmodligen kommer väldigt få leta efter information om hur man skriver såna artiklar under rubriker som heter något med politiker, utan snarare under rubriker som "lobbyisthjälpen" eller "föreningshjälpen".

Inför ett stundande nationellt val är också risken för POV-artiklar om politiker som kandiderar betydligt större än motsvarande risk om andra politiska aktörer. Det var en diskussion på Bybrunnen om den risken som föranledde artikeln.--Godfellow 29 september 2009 kl. 11.23 (CEST)

Politisk POV är ständigt aktuellt, för artiklar om samtiden och historien. Det finns ingen skillnad om användarna är betalda av ett politiskt parti eller annan politisk organisation.

Dessutom påstår denna artikel saker som strider mot WP:V: i V finns att läsa att: "Med verifierbarhet menas att allt som står i Wikipedia ska kunna bekräftas av externa trovärdiga källor. Artiklarna ska alltså inte fyllas med pseudofakta eller sådant som bara man själv är övertygad om utan endast med etablerade fakta. Källor som är olämpliga i detta avseende är exempelvis bloggar, hörsägen, diskussionsforum och observationer som man själv har gjort. Wikipedia är inte platsen att sprida ej tidigare publicerad information, oavsett hur revolutionerande - eller hur banal - den är."

Allt, precis allt ska alltså kunna verifieras, källbeläggas, enligt V. Jämför detta med vad som står i denna artikel: "Okontroversiell och allmänt känd information behöver inte källbeläggas, men annan information bör anges källor till." Denna artikel ger alltså anvisningar som bestrider V, som är en grundprincip.//--IP 30 september 2009 kl. 10.04 (CEST)

Om ingen annan (och då räknar jag inte Pieter Kuiper) kommer springade och håller med dig om din kritik orkar jag faktiskt inte tjafsa med dig, IP. Du bråkar för bråkandets skull just nu. Om du ogillar artikeln utformning står det dig fritt att ändra den och sedan argumentera för din ändring. --Godfellow 30 september 2009 kl. 10.17 (CEST)

Typsikt dig att slå ifrån dig när du blir överbevisad. ja, jag ändrar. man hade kunnat tro att du som varit här så länge hade känt till och hållit med om grundprinciperna, men ack...//--IP 30 september 2009 kl. 10.41 (CEST)

Jag håller med Godfellow här. Det är rätt absurt att kräva att all fakta på Wikipedia vara notförsedd (vilket är vad jag antar att Godfellow menade med källor). Allmänt kända eller väldigt lättbekräftade fakta behöver inte vara källbelagda, vilket dessutom bekräftas av stycket "När källor bör anges" på WP:V. Därför kan man inte hävda att texten IP anger bryter mot WP:V. -- [ jiˈesˌdeːo ] 30 september 2009 kl. 13.40 (CEST)

Verifierbarhetskriteriet definieras i inledningen och den definitionen strider uppenbart mot Godfellows skrivning. Att paragrafen däremot kan användas demonstrativt och kontraproduktivt, är inte samma sak. Kallförsedd betyder heller inte notförsedd; många källor anges bara längst ner.//--IP 30 september 2009 kl. 13.44 (CEST)

Samma sak som jag påstår står på en:wp, och kan inte förhandlas bort: . All quotations and any material challenged or likely to be challenged must be attributed to a reliable, published source using an inline citation en:WP:V.//--IP 30 september 2009 kl. 13.47 (CEST)

Ovanstående kan inte översättas till "all information ska källbeläggas". Snarare styrker citatet tolkningen Jsdo1980 och jag lyfter fram, okontroversiella och allmänt kända fakta behöver inte källbeläggas´.--Godfellow 30 september 2009 kl. 19.00 (CEST)

WP:V är mer än bara sin inledning och stycket jag hänvisar till ovan visar på utrymme för att självklara fakta inte behöver källhänvisningar. Att uppgifter som kan ifrågasättas ska förses med källor är ju en självklarhet, men det är ju ickekontroversiella fakta som Godfellow hänvisar till i sin text. -- [ jiˈesˌdeːo ] 30 september 2009 kl. 14.00 (CEST)

Det här hade en bakgrundshistoria, där jag har sett att Godfellow vägrat ange källa till påståenden som jag inte fann självklara, men jag kunde inte gå in i det utan att "ta parti för homofober". Sådan sits ska vi inte försätta oss i.//--IP 30 september 2009 kl. 14.03 (CEST)

Relevans har inte med antal arbetstimmar att göra

Jag tycker att det är fullständigt felaktigt att påstå att "Politiker och politiskt tillsatta ämbetsmän är i allmänhet relevanta om de är/varit yrkespolitiker eller tillsatta på heltid." Vi har ju i åtskilliga diskussioner på bl.a sffr där det har varit en massa tjafsande om arbetstimmar hit och dit och om personen jobbat heltid eller ej, jag tycker att en sån formulering bäddar för sånt. Att en politiker jobbat heltid gör inte att vederbörande är relevant, utan det som är av betydelse är vilken post vederbörande har haft. Det känns som man har vänt på relevanskriterierna från att de som inte är heltidsarvoderade vanligtvis inte har relevans till att den som är det skulle ha automatisk relevans, det finns inte nån konsensus för. Är man heltidsarvoderad kan man vara relevant, men det i sig är inte ett kriterium, utan vilken post man haft och vad man åstadkommit är det som är av betydelse. Det är valår nästa år. Massa folk kommer lägga in artiklar om sig själva och sina partikollegor och vi måste kunna stämma i bäcken om vi inte ska få en störtflod av artiklar skapade av dessa och fler diskussioner än vi mäktar med. / Elinnea 30 september 2009 kl. 10.54 (CEST)

Texten var en förenkling, men jag tror inte den innebär några problem. Det är nämligen så att de enda som är heltidsarvoderade i en beslutande och vald församling (riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige) är personer som kan antas vara relevanta. Rikdagsledamöter är alltid heltidsarvoderade, och alltid relevanta. I kommun och landstingsfullmäktige är i allmänhet bara de riktigt tunga posterna heltidsarvoderade, även i stora kommuner. Det handlar om ordföranden i resp. fullmäktige och i riktigt stora kommuner 1-5 poster till. Exempel: I Stockholm handlar det om borgarråden och kommunfullmäktiges ordförande, samt landstingsborgarrådet. De kan nog antas vara relevanta enbart utifrån sin post. Samma sak gäller i andra kommuner. Därmot är man givetvis inte autoamtiskt relevant om man har en heltidsarvodering som partiintern tjänsteman, inom en partiorganisation. Men det är en helt annan sak, och det vet de politiskt intresserade som kan tänkas behöva Politikerhjälpen när de skriver artiklar om politiker och partier.--Godfellow 30 september 2009 kl. 11.18 (CEST)

En väldigt grov förenkling, att ta ett av kriterierna, vända på det och sätta just det, av alla de olika kriterierna, som en sammanfattning. Heltid eller ej är ju det som är minst relevant i sammanhanget, så det bör absolut inte sättas ut på det där sättet, som om det skulle handla om heltid eller ej. Låt oss slippa diskussioner som baseras på om P. Politikersson jobbat heltid eller inte framöver, utan det viktiga är vilken post man innehaft. Personligen tycker jag inte att varenda liten kommunfullmäktigeordförande i varenda liten Knäckebröhultkommun har relevans egentligen, eftersom det finns hundratusentals kommuner (eller motsvarande) runt om i världen som haft olika ordföranden under åren och samtliga är inte så anmärkningsvärda att de bör stå i ett uppslagsverk. Jag tycker att man ska ha uträttat något, blivit uppmärksammad och omskriven, något mer än att bara sitta som (heltidsarvoderad) ordförande i en kommun. / Elinnea 30 september 2009 kl. 11.52 (CEST)

Sverige har 290 kommuner, och alltså maximalt 290 kommunstyrelseordföranden. Antalet landsting är betydligt mycket färre än kommunerna, 20 stycken och det finns därmed maximalt 20 stycken heltidsarvoderade landstingsborgarråd. Vissa större kommuner har 2-7 heltidsarvoderade kommunfullmäktigeledamöter utöver ordföranden, men det handlar om ett mycket litet antal storstadkommuner. Visst, det finns givetvis hundratusentals kommuner eller motsvarande i världen, men den typen av problem finns med en massa andra saker vi redan bedömer relevant också. Ändå är det de svenska företeelserna som det egentligen skrivs artiklar om.

Om vi sträcker oss så långt som att enstaka byggnader i enstaka svenska städer är relevanta, då kan man nog tycka att det är relevant med en artikel om kommunens mest kända officiella representant. Vi har inte fått tusentals med orelevanta artiklar om tempel i Japan, trots att vi generellt verkar tycka att samtliga kyrkobyggnader i Sverige är relevanta.

Var också vänlig och läs hur relevanskriterierna för politiker ser ut. "Professionell folkvald politiker, politiskt tillsatt ämbetsman eller liknande, såsom kommunalråd, borgarråd, landstingsråd, landshövding, statssekreterare, statsråd eller ledamot i lagstiftande församling" anses relevanta. Vill du ändra detta till att inte ens samtliga kommunstyrelseordförande ska anses relevanta bör du ta upp det på Wikipedia:Att skriva om politik först. Sedan, när du vunnit gehör där, kan du hävda att denna sida bör konsekvensändras.--Godfellow 30 september 2009 kl. 18.52 (CEST)

Artiklar om byggnader är inte relevanta enbart för att de ligger i en viss kommun, utan byggnaden i sig ska vara betydelsefull på något sätt. Det räcker inte med att säga "Det är det högsta huset i Knäckebröhults kommun" utan man måste visa på vilket sätt huset är anmärkningsvärt i ett större perspektiv. Att vara högsta hönset i en liten hönsgård gör inte direkt att man går till historieböckerna och är så pass betydelsefull att man bör ha en biografisk artikel i ett uppslagsverk, tycker att det kan räcka om namnet nämns i en lista i kommunartikeln. Att säga att det skulle handla om bara 290 kommunstyrelseledamöter är ett extremt recentistiskt perspektiv, de flesta kommuner har dock existerat mer än i ett år, så man får nog ta och multiplicera det där antalet några gånger för att det ska bli realistiskt. Några tusen personer är det nog minst som har varit kommunstyrelseordförande i nån kommun vid nåt tillfälle. De flesta helt bortglömda och betydelselösa. På en: skulle dessa personer inte räknas som att de hade "notability" eftersom man där sätter gränsen vid länsnivå, för att ha med kommunstyrelseordföranden så ska de ha varit uppmärksammade och omskrivna på något sätt. Vi borde ha liknande bedömningsgrunder. att man ska ha utfört något, uppmärksammats för något, inte bara "han har varit heltidsanställd, då bör han ha en biografisk artikel i ett uppslagsverk". Och vad gäller landstingsborgarråd så verkar det för somliga inte heller räcka med en per landsting utan även "biträdande sjukvårdslandstingsråd" skulle ha en artikel... så nej, dessvärre tror jag att det blir fler än 20 om man ser det på detta sätt. Det blir ofta en glidande skala om man inte drar klarare gränser. Jag vet hur relevanskriterierna ser ut, men jag menar att de inte är skrivna i sten, och att de bör förändras. / Elinnea 1 oktober 2009 kl. 18.48 (CEST)

Som sagt, vilka politiker som anses relevant bör tas på Wikipedia:Att skriva om politik först.--Godfellow 3 oktober 2009 kl. 09.33 (CEST)

Det är bra att den här sidan finns

Ni som inte håller med om innehållet i den bör förbättra den, inte gå på den som skrivit den. Vi behöver fler som vågar skriva i Wikipedia-namnrymden, inte färre. Ska man bli attackerad varje gång man försöker sig på det, får vi en så stagnerande WP-namnrymd som vi hade innan Habj gav sig på den (och som den börjar bli igen). Läs gärna Användare:Habj/Vem skapar namnrymden Wikipedia? /Grillo 30 september 2009 kl. 13.16 (CEST)

Det där var en orättvis beskrivning av ovanståenden. Jag konstaterade att innehållet stred mot grundptinciperna och blev då påhoppad - inte tvärt om.

Jag föreslår att sidan byter namn till Hjälpen för partipolik, för det verkar vara ok att ha poster i sexualpolitiska RFSL och skriva om sexualpolitiska ämnen och att vara högt uppsatt i LO och skriva socialdemokraternas artikel.//--IP 30 september 2009 kl. 13.33 (CEST)

Om man konstaterar något sådant fixar man det istället för att nödvändigtvis nämna det på diskussionen, vilket du också gjorde. Sedan är det nog en rätt så etablerad åsikt att man inte behöver källbelägga påståenden som "Frankrike är ett land i Europa". /Grillo 30 september 2009 kl. 13.46 (CEST)

Problemet är snarast uppfattningen om vad som är så självklart att det inte behöver beläggas. Jag tycker att man kan motivera sig och invänta kommentarer innan man gör en ändring. Och gör man det ska man inte behöva få skit.//--IP 30 september 2009 kl. 13.55 (CEST)

Ihopslagning

Eftersom det lagts en mall som föreslår ihopslagning med WP:Att skriva om politik kanske man borde kommentera den, trots att det inte påpekades varför personen ansåg detta, vilket är lite dumt eftersom jag personligen har svårt att se varför det på något sätt skulle vara en god idé att slå ihop dessa två mycket olika sidor (en om att skriva om politik, riktad till vem som helst, en till politiskt aktiva om Wikipedia och vad de kan och vad de inte bör göra). Jag vill alltså a) uppmana till att förklara varför man tycker så om man nu slänger in mallen, för det är inte alls självklart och b) hävda att det inte är en god idé. /Julle 30 september 2009 kl. 13.41 (CEST)

Jag instämmer, med båda påståendena. Att malla för ihopslagning utan någon motivering är itne bra, det ger ingen vägledning alls om grunden för förslaget. Att skriva om politik är en ämnesvägledning, detta är en riktad sida just med tanke på att det kan tänkas bli mer problem med folk som vill bedriva personvalskampanjer och partipolitiska valkampanjer mha wikipedia inom några månader.--Godfellow 30 september 2009 kl. 18.26 (CEST)

Instämmer med ovanstående. Oftast blir brukstexter bättre om man skriver dem med en bestämd målgrupp i tankarna. Jag tar bort mallen.Sjö 1 oktober 2009 kl. 07.18 (CEST)

Urbourbo har lagt tillbaka infogningsmallen, utan kommentarer på diskussionssidan. Utifrån tidigare resonemang tog jag bort mallen.--Godfellow 13 mars 2010 kl. 18.02 (CET)

Hej, Jag hade missat denna diskussion. För mig som inte har detaljstuderat de två sidorna så framgår det inte alls vad som är skillnaden på dem, vilket även var orsaken till förslaget. Men om ni kan förklara skillnaden för mig så kanske vi kan hjälpas åt att göra det tydligt för alla? Vad menar ni med en "brukstext"? Stämmer inte båda sidorna in på definitionen för wp:Ämnesguider? Vilken är målgruppen för resp sida? Hälsn, /Urbourbo 14 mars 2010 kl. 13.22 (CET)

När jag nu ser på sidorna märker jag att de är väldigt lika varandra. Dock tycker jag fortfarande att de bör hållas åtskilda: den här sidan är till för politiker eller politiska organisationer som fått upp ögonen för att de kanske borde ha närvaro på Wikipedia, Att skriva om politik för vem som helst som vill skriva om politik.

Eftersom vi inte kan hindra att en politiker, partiaktiv eller partianställd redigerar Wikipedia anonymt tycker jag vi skall godkänna att de gör det så att de ärligt uppger vem de är. Här kan vi skriva om den känsliga balansgången och hänvisa till WP:IK, Att skriva om politik och andra relevanta dokument, berätta hur man kan bidra på icke-kontroversiella sätt (bilder, länkar till information på diskussionsidorna, införande eller rättande av vissa typers faktauppgifter), vad man får skriva på användarsidan o.s.v. (Ett problem är att det är svårt att beskriva konsensus på Wikipedia, då vi inte är överens.)

I Att skriva om politik kan vi kort konstatera att man bör skriva neutralt och undvika intressekonflikter, anse problematiken avklarad med det (och med en hänvisning hit) och gå över till råd för den som inte har alltför starka bindningar. Det finns tillräckligt att skriva om det, men guiden koncentrerar sig nu på relevans och neutralitet.

--LPfi 14 mars 2010 kl. 21.40 (CET)

Hej, och tack för förtydligandet. OK kanske finns det behov för en särskild artikel riktad specifikt mot politiker (om inte annat så i valtider!), men då skulle jag säga att det är viktigt att den inte innehåller några särskilda riktlinjer eller normer utöver vad som sägs i wp:IK resp ämnesguiden wp:att skriva om politik, utan snarare sammanfattar (med tydliga hänvisningar) vad som är skrivet på andra platser. Det är ett stort problem bland wp-sidorna att samma ämne behandlas "normativt" på flera platser, och läsaren blir då snabbt osäker på vad som gäller. Är det något särskilt på denna sida som inte framgår av wp:IK eller ämnesguiden? För övrigt instämmer jag absolut i att det är meningslöst och dessutom kontraproduktivt att försöka "förbjuda" politiker att skriva. Hälsn, /Urbourbo 14 mars 2010 kl. 21.58 (CET)

Eftersom vi nu tycks vara överens, igen, om att det finns ett behov av en särskild artikel riktad just till denna specifika målgrupp tar jag bort mallen.

Urboourbo, du får gärna förtydliga,

• vilka delar av artikeln du tycker avviker från eller går utöver WP:IK och wp:att skriva om politik
• om du inte tycker artikeln bör innehålla texter som behandlar några andra riktlinjer/policys på wikipedia, och i så fall varför
• Lyfta den mer generella diskussionen om wikipedias ganska oöverskådliga regelverk på en mer generell plats.--Godfellow 15 mars 2010 kl. 10.06 (CET)

Jag förstår Urbourbos kritik. Framförallt handlar det om att vi här sammanfattar vissa riktlinjer, och då kan det ingå tolkningar utöver de som direkt ges av utgångsdokumentet. I de fall materialet sammanfaller finns det en uppenbar risk att det uppdateras i det mer auktoritativa dokumentet men lämnas orört här. Och om materialet sammanfaller så är ju denna sida onödig.

I den mån riktlinjer behöver förtydligas bör de förtydligas i det mer auktoritativa dokumentet. Jag upplever att det inte finns någon konsensus på Wikipedia om i vilken mån politiskt aktiva personer får skriva om frågor där intressekonflikt kan gälla och diskussionen måste föras på policy- och riktlinjenivå, så att detta dokument förblir (?) en informell guide.

Hm. Jag ser att det är denna sida som är märkt som supplement till policyn Neutral synvinkel, medan Att skriva är en ämnesguide. Kanske det är bra att ämnesguiden får vara en informell ämnesguide, men i så fall bör detta kanske bli ett supplement till riktlinjen WP:IK. Neutral utgångspunkt bör vara en självklarhet då politiker skriver om politiska frågor, medan det är intressekonflikten som kräver balansgång.

I ämnesguiden finns ett avsnitt om relevanskriterier. Jag föreslog ett sådant avsnitt som standard i ämnesguiderna (se diskussion om WP:REL). Relevanskriterierna är informella och passar alltså i en informell ämnesguide. Sammanfattningen här kan göras mycket kortare.

Avsnitten om vad som skall ingå i artiklar om politiker hör också till ämnesguiden, med en mycket kort sammanfattning här. För tillfället saknas detta i ämnesguiden. Avsnittet om källor är dåligt, bör ersättas med en kort sammanfattning och en hänvisning till policy, riktlinje och guide.

Avsnitten om att skriva om sig själv (och rätta i artiklar om sig själv) och om att skriva om sitt parti hör hit och kunde utvidgas. Vi borde försöka skapa och dokumentera en konsensus om detta, så att en politiker har något att gå efter som motsvarar verkligheten på Wikipedia.

Avsnittet om bilder och texter är på sin plats, men borde få annan rubrik: poängen är att politiker skall uppmuntras att bidra med lämpligt material, men samtidigt veta vad som är olämpligt. Det väsentliga är inte hur materialet publiceras här utan hur politiker kan ställa lämpligt material till förfogande.

Avsnitten om användarsida och användarnamn bör finnas här. Likaså avsnitten om att vara missnöjd.

--LPfi 15 mars 2010 kl. 12.18 (CET)

Hej igen, Läste detta efter att ha gjort ett försök till förtydliganden & referenser. Utmärkta synpunkter i övrigt av LPfi, instämmer genomgående. /Urbourbo 15 mars 2010 kl. 12.24 (CET)

Ägarskap av artiklar

Jag tycker att det var synd att länken till Wikipedia:Ägarskap av artiklar togs bort, eftersom det tycks finnas folk i den här gruppen som tror att artiklarna som handlar om dem, och om andra skriver i dem så är artikeln "kapad". [1]. Därför tycker jag att det är extra viktigt att tydliggöra detta, att de inte har mer rätt till artikeln än någon annan. / Elinnea 30 september 2009 kl. 20.18 (CEST)

Jag lade till ett stycke som handlar om när man är mer allmänt missnöjd med artikelinnehållet, och inkluderade länken.Sjö 30 september 2009 kl. 20.33 (CEST)

Känns som en utmärkt lösning. Orsaken till att jag tog bort det är att det blev helt fel som information till någon som känner sig, och kanske också är, förtalad i artikeln. Det är såna lägen stycket "Jag förtalas i artikeln om mig!½" tydligt är tänkt för, inget annat.--Godfellow 30 september 2009 kl. 23.38 (CEST)

Tycker också att det blev bra. / Elinnea 30 september 2009 kl. 23.49 (CEST)

Fast, nu insåg ajg att det kanske ser konstigt ut med tanke på att stora delar av informationen står redan i början av artikeln. Det kanske bör föras in en liten länk till Wikipedia:Ägarskap av artiklar där istället, på ett smidigt sätt?--Godfellow 1 oktober 2009 kl. 00.29 (CEST)

Upphovsrätt

Artikeln borde tipsa om att ett foto gör artikeln mer intressant, och uppmana politiker att ladda upp foton på sig själva. Då måste man också kort beskriva licenserna och varna för upphovsrättsbrott (både när det gäller bild och text). Kanske en länk direkt till lämplig sida på Commons och ett förslag på kategorisering av politikerporträtt? Synpunkter?Sjö 1 oktober 2009 kl. 17.54 (CEST)

Bra tillägg du ordnade. Möjligen är den lite lång, men frågan är om den kan förenklas eller kortas? Jag tänker nog inte försöka, men du kanske lyckas? I alla händelser är texten bra att ha med.--Godfellow 3 oktober 2009 kl. 21.36 (CEST)

På Wikipedia:Kontakt finns ett avsnitt om att ladda upp bilder av sig själv till artikeln om sig själv. Länken i rubriken leder till en epostadress. Kan det vara något att använda här? Det är lite krångligt att ladda upp bilder på Commons första gången, det är bra om man kan underlätta så mycket som möjligt.Sjö 28 oktober 2009 kl. 16.32 (CET)

God idé! jag lade in det, putsa gärna, det kanske blev övertydligt?--Godfellow 28 oktober 2009 kl. 16.50 (CET)

Användarsidor?

Hur bör vi tänka kring kända människors, i det här fallet politikers, egna användarsidor? Bör vi skriva något om detta, och i så fall vad?

Alternativen tror jag är:

• att inte skriva något, men ändå anse att användarsidor ska följa övrig policy vad gäller NPOV, verifierbarhet, relevans och WP:INTE (främst WP ej platsen för valkampanj)
• att inte skriva något, och anse att användarsidor i stort sett är undantagna från policyn, i olika utsträckning beroende på situation och användare (detta uppfattar jag är nuvarande praxis.)
• att skriva något om att användarsidor också måste följa policyn, och att de inte får användas för att driva valkampanj.
• att skriva något om att användarsidor måste följa viss policy, och förtydliga hur.

När det gäller negativt material om levande personer är WF tydliga med att man anser att förbudet mot allt annat än väl källbelagt och välbalanserat sådant material ska gälla samtliga sidor, alltså inte bara i artikelnamnrymnden. Det hoppas jag de flesta håller med om, det bör inte vara okey att använda sin användarsida för att bedriva förtalskampanjer. Men hur bör vi tänka kring annan policy? Bör det vara okey att använda sin användarsida för att göra reklam för sig själv inför valet eller inte? Vad bör vara tillåtet och inte, och varför? Bör bara namn, arbete, bild, titlar och partitillhörighet accepteras? Elelr är också uppgifter om till vad man kandiderar, direktlänk till partiet och/eller kampanjsidor, vissa slagord/partiprogram, länkar till bloggar, reklam för egen personvalkampanj, negativt kampanjande om motståndare etc accepterat?

(Frågan föranleddes av Grillos acceptans av en direktlänk till ett politiskt parti på en användarsida, men var vänlig och diskutera den generella principen, det är det som är relevant för denna artikel.)--Godfellow 4 oktober 2009 kl. 22.34 (CEST)

Jag tycker det är bra om den som redigerar på Wikipedia i egenskap av kandidat, partianställd, kampanjaktivist eller liknande uppger detta på sin användarsida (gärna får också användarnamnet ge en vink). En länk till partiets webbplats eller den egna webbplatsen är då naturlig och som jag ser det oproblematisk. I själva verket är detta vad som rekommenderas på Wikipedia:Användarsidor#Vad en användarsida inte bör innehålla.

NPOV, verifierbarhet, relevans och WP:INTE gäller inte användarsidor. Propaganda, personangrepp och liknande är däremot inte acceptabla på användarsidor heller. Gränsen mellan presentation och propaganda är förstås svårtolkad, men lindriga felsteg på den punkten är inte farliga. Slagord skulle jag räkna till propaganda, åtminstone om de finns på synlig plats. En lista på partiets eller kandidatens främsta principer (eventuellt i slagordsform) tycker jag ligger på gränsen, beroende på en mängd faktorer; bättre att hänvisa till externa webbplatser.

Här utgår jag från att ett användarnamn registrerats för att man vill spela med öppna kort vad gäller redigeringar i IK-artiklar. Om man inte tänker redigera i artikelrymden har man ingen orsak att berätta något om sig på Wikipedia.

Ifråga om etablerade wikipedia-användare som ställer upp i val eller engagerar sig i valkampen för någon kandidat eller något parti är frågan kvistigare. Ett enkelt sätt är att registrera ett nytt användarnamn och använda detta då risk för POV/IK är stor. Men hur är det om man å ena sidan vill skriva omfattande politiska artiklar, som man gärna har bland sina bidrag, men å den andra vill hålla sig anonym (och dessutom tror sig klara NPOV)?

--LPfi 6 oktober 2009 kl. 10.35 (CEST)

Faktafråga: Användarsidor är sökbara på Google. Om det finns en länk till det egna partiet eller den egna webbplatsen, hur påverkar det den sidans rankning i sökmotorer? Det känns inte bra att använda Wikipedias höga rankning för att låta användare förbättra sina egna sidors rankning.Sjö 8 oktober 2009 kl. 12.43 (CEST)

Mycket relevant fråga. Länkar i artikelnamnrymden ska ju inte påverka rankingen, men jag vet inte hur det är med länkar på användarsidor. Det känns som det borde vara samma princip, men det är inte självklart. Ta gärna reda på det!

Det kan ju också vara värt att fundera på om sökbarheten på Google gör att en politikers användarsida hamnar högre än tidningsartiklar om samma person eller tom högre än WP-artikeln. Det är kanske inte så bra, men finns risken?--Godfellow 8 oktober 2009 kl. 12.52 (CEST)

Vill vi godkänna skrivhjälp från kandidater och partier?

I Wikipediadiskussion:Projekt svenska politiker#Uppmaningar till partierna inför valet 2010 verkar man föreslå att uppmana partier och kandidater att skriva om sig själv. Här avslår man detta mer eller mindre kategoriskt. Jag undrar hur vi vill ha det.

Det är sannolikt att flera partier vill öka sin synlighet på Wikipedia och att flera partier inte nöjer sig med att lägga fram material och hoppas att wikipedianer tar vara på det och sköter artikelskrivandet. Om vi ogillar detta bör vi vara mycket klara på den punkten i dessa råd. Och då är resten av de nuvarande råden rätt onödiga (de finns redan under Wikipedia:Att skriva om politik. Att hänvisa till önskelistan tror jag är fel: min uppfattning är att politikerartiklar skrivs rätt systematiskt av dem som vill komplettera Wikipedia på denna punkt eller av de berörda själva, eller så skrivs de mer eller mindre inte alls. Fungerar önskelistan?

Om vi å andra sidan inte är så kategoriska så bör vi koncentrera oss på att berätta hur och vad man skall skriva. Följande tycker jag är rätt oproblematiskt:

• Ladda upp bilder på Commons (skapa kategori och kategorisera den, om kategorin saknas)
• Skapa en artikel om en kandidat som uppfyller relevanskriterierna (är ribban på rätt nivå? ger kriterierna ett skevt urval?)
• Lägga in en faktaruta och fylla i den, enligt modell från existerande artiklar (kanske en kort men bra artikel om en nu icke-aktiv politiker borde ges som exempel)
• Skriva ett inledande stycke med de viktigaste av dessa uppgifter, eventuellt kompletterat med någon uppgift om väsentlig tidigare karriär (utan värdeomdömen), enligt modell från existerande artiklar
• Lägga in avsnittet källor, med referenser till de uppgifter som införts, enklast går det om samma information finns samlad på personens, partiets eller institutionens (kommun, landsting, riksdag) webbplats; ifråga om mindre tekniska uppgifter bör andra källor användas, men bedömningen av detta material är mer subjektivt och kanske inte bör göras av IK-personer.
• Lägga in avsnittet Externa länkar med länk till personens och partiets webbplats
• Lägga in tips om vidare material på diskussionssidan (hurudant material skall vi explicit be om tips om?)

Vad gäller partier gäller motsvarande, men avsnitt om historia och ideologi är centrala. Om partiets historia finns antagligen goda källor, men vad gäller ideologi så blir det lätt slagord och propaganda. Äldre partier finns antagligen beskrivna i akademiskt material, men vad gäller nyare partier kan det vara svårare. Nu gällande partiprogram och valprogram borde beskrivas kort, men så att slagorden skrivs om i neutralare form. Programmet borde också ställas i relation till den i praktiken förda politiken. NPOV kan vara svårt. Kanske partierna borde nöja sig med att ge källtips på diskussionssidan. Vi borde ju ha resurser att skriva vettigt om varje parti.

Efter att artikeln skapats kommer det antagligen att dyka upp klotter, men också saklig kritik. Vad gäller förhållningssättet till den senare borde man vara mycket klar och hänvisa till diskussionssidan i fall där mer än en enskild IP-adress verkar vilja ha kvar kritiken.

--LPfi 6 oktober 2009 kl. 11.31 (CEST)

Jag kan inte se att man i den diskussionen egentligen vill uppmana politiker att skriva om sig själva. Därmot vill man uppmana partiaktiva att skriva om sitt parti och sina politiker, något som säkerligen redan sker och inte bara i partier utan i samtliga politiska organisationer. Det här att ingen som är medlem i en politisk organisation får redigera artiklar om organisationen är en åsikt som faktiskt inte stödjs av praxis.

Politiska partier bör behandlas precis som alla andra, dvs det är olämpligt om en betald PR-avdelning sitter och på arbetstid skriver tillrättalagda artiklar om partiet. I övrigt tror jag att wikipedia tjänar på om någon liten lokalavdelnings sekreterare skriver om hur föreningen bildades för femtio årsedan och vilken betydelse den har för samhället, (förutsatt att föreningen är relevant såklart). Det är den människan som har mest kunskap.--Godfellow 6 oktober 2009 kl. 11.51 (CEST)

Jag ser ingen större skillnad på huruvida det är en partianställd som skriver eller om det är partiaktiva som skriver på uppmaning av någon i partiets arbetsutskott eller styrelse. Så snart skribenten är aktiv i valrörelsen och ser skrivandet som en del av denna så är intressekonflikten solklar.

Intressekonflikten är mindre för politiskt intresserade, som råkar höra till ett parti och förverkliga sitt intresse bland annat inom det. En sådan person kan vara fullkomligt jämförbar med vilken som helst annan politiskt intresserad.

Vi har alltså minst tre, kanske fyra målgrupper:

1. Wikipedianer som eventuellt är politiskt engagerade och som skriver om politik. Dessa bör läsa Wikipedia:Att skriva om politik. Där hänvisas till Mall:Politik där det står att de bör avstå från att skriva om sitt eget parti. På själva Wikipedia-sidan står det endast att de inte skall skapa sådana artiklar. Det är tydligt att vi inte är konsekventa (se också Goodfellow ovan). Jag tycker att wikipedianer så snart de upplever att de är engagerade i valrörelsen bör betrakta sig som politiker och läsa Politikerhjälpen.
2. Personer engagerade inom valrörelsen, som får idén att öka synligheten genom Wikipedia. Det kan röra sig om enskilda kandidaters stödtrupper eller allmänt partiaktiva. Dessa bör läsa Politikerhjälpen. Nu uppmanas kandidaten att låta bli att skriva (och hänvisas till önskelistan), men det står inget om vad hennes man eller vänner skall göra (annat än att propaganda avslöjas och att artikeln kan raderas).
3. Partiets kampanjansvariga, förtroendevalda och anställda, som tar ställning till Wikipedia-engagemanget som en del av partiets media- och reklamstrategi. Dessa bör läsa Politikerhjälpen, men har nu inget stöd av den, annat än vad gäller åtgärder mot förtal.

--LPfi 6 oktober 2009 kl. 23.34 (CEST)

Kanske beror våra delvis olika åsikter på olika inställningar/insikter i hur det fungerar både i partipolitiska och sakpolitiska organisationer? Det är förmodligen ingen större skillnad på hur subjektiv en partimedlem är om sitt parti, en fotbollssupporter är om sitt fotbollslag och en samfundsmedlem är om sitt samfund. Hur bra man sen kan undertrycka det och ändå skriva tillräckligt objektivt har med person och den specifika relationen till organisationen att göra, inte med vilken organisationen är.

Jag påstår inte att vi måste göra som nedan, men det kanske kan vara bra att snegla på hur jävsregler ser ut rent juridiskt, för att få höra hur intressekonflikter hanteras på andra områden än wikipedia? De juridiska jävsreglerna för domare är, enkelt uttryckt (fritt ur Rättegångsbalken kap 4 §13):

• 1)Om man själv är part i målet (Översatt till WP blir det kanske - "Skriv ej artikel om dig själv eller rättsfall där du är part i målet")
• 2)Om är släkt med part i målet ("Skriv ej om släkting eller släktings rättsfall")
• 3)Om man redan fattat beslut i samma mål (ingen rimlig tillämpning på WP)
• 4)Om man kan tjäna på målets utgång. (Skriv ej artiklar om företag du äger betydande andelar av)
• 5)Om man kan förlora på målets utgång. (Skriv ej artiklar om företag du äger betydande andelar av)
• 6)Om man är styrelseledamot för företag eller organisation/kommun som är part i målet. (Här har vi den knepiga biten. Vill vi ställa lika tunga krav som på en domare, eller lättare krav? Hur mycket lättare, vilken position är okey, vilken storlek på organisation och hur högt upp i styrelsen blir det en intressekonflikt?)
• 7) Deliktessjäv (Särskilda omständigheter, svårbedömt även i rättsväsendet.)

Om vi ska införa ett tydligt förbud mot alla som inte är mer än sporadiskt aktiva i sina partier att skriva i artiklar med politisk anknytning (det är så jag tolkar LPfi, är det korrekt?) då bör vi veta varför vi gör ett undantag just för dem. Och formulera det klart och tydligt, så vi kan försvara det.

Som det ser ut idag är det nämligen så att WP:IK är en riktlinje, ingen policy. Den uttrycker dessutom inget förbud på det sätt som vissa talar om ovan, utan säger att man bör "Behandla artiklar i ämnen som du har personligt engagemang i med extra försiktighet.---Överväg om du helt bör undvika redigering." (min kursivering) . WP:POL är varken riktlinje eller policy utan en ämnesguide, dvs dess huvudsyfte är inte alls att reglera intressekonflikter utan att fungera som stilguide.

Mot den här bakgrunden, bör vi ha ett förbud för partimedlemmar att redigera artiklar om sitt parti eller "sin" politiker?

Om vi bör det, varför?

Och hur ska det i så fall utformas, så det inte uppstår konflikter vid tolkningar av riktlinjer?

Jag tycker som redan framgått inte att vi bör det. Utan att vi bör vara tydliga, som i denna artikel, att de som är avlönade för att producera partimaterial inte bör skriva om partiet och att man inte bör skriva om sig själv eller sin make/mamma. Jag tror inte att politiker behöver mer specialregler än andra, jag föredrar att tro att människor är mer lika än man tror.--Godfellow 7 oktober 2009 kl. 01.45 (CEST)

Jag vill framförallt att vi skall vara tydliga. Det jag ser som problematiskt är att riktlinjer, skrivguider och mallar för användardiskussioner ger helt olika råd. Det är jobbigt för en politiker, som ändå kan lockas att balansera på gränsen för vad som accepteras.

Situationen för politiker är annorlunda framförallt för att de kan lockas hit inför valet och då genast redigerar problematiska artiklar. De flesta andra nya användare drar sig antagligen snabbt tillbaka från kontroversiella artiklar då det hettar till första eller tredje gången. Om vi vill ha hjälp att täcka partierna, kandidaterna och valfrågorna av partiaktiva så bör de ha allt stöd de kan få så länge de håller sig till spelreglerna – inklusive klara spelregler. Politikerna är dessutom en klar grupp som det går att formulera sig om, vi behöver inte nöja oss med vaga råd som också skall täcka scoutkårer och idrottsföreningar.

Också om politiker inte är annorlunda än andra mänskor så har vi en väsentlig skillnad i insatserna, på båda håll. Om någon beskriver en okänd fotbollsklubb, en scoutkår eller en grundskola som världens bästa så ser jag det inte som någon katastrof för Wikipedia. Om artikeln om ett parti är skrivet som propaganda så blir Wikipedias trovärdighet vad gäller politik noll. Genast. (Nåja, kanske inte, men varför skulle jag som väljare då gå till Wikipedia istället för att nöja mig med partiernas webbplatser?)

En stor skillnad till jävreglerna är att de kan och skall bedömas också utifrån. Här kan PR-avdelningen påstå sig vara en akademisk forskargrupp. Självbedömningen har mycket större betydelse.

Jag har inte ännu uttryckt min åsikt i sakfrågan, jag försöker se huruvida det finns eller kan skapas konsensus, helt enkelt för att jag upplever inkonsekvensen besvärande. På Projekt svenska politiker var jag överraskad av ett förslag som verkade gå mot IK-riktlinjen. Nu har jag köpt att politiker (och partiernas kampanjansvariga, direkt eller indirekt) hur som helst redigerar för dem viktiga artiklar, varför riktlinjen inte räcker. Om vi vill gå ut till partierna och be om hjälp att täcka dem och deras kandidater har vi särskild orsak att ha direktiv som är konsekventa och som vi kan stå för – och som helst dessutom är ändamålsenliga.

--LPfi 7 oktober 2009 kl. 09.49 (CEST)

Nu tror jag vi börjar förstå varandra! Jag är helt med på vikten av tydlighet och enhetlighet. Skillnaden är/var kanske mest att jag uppfattar att det redan finns ganska stor samsyn i denna artikel, diskussionen ang. Projekt svenska politiker och WP:IK, och att problemet mest handlar om att WP:POL, som avviker en smula. Jag tror det bäst löses genom att ändra meningen på WP:POL, eftersom det är den som är underordnad och sticker ut.

Sen tror jag kanske inte att det blir så att en tydligare "inbjudan" innebär fler hetsiga politiskt intresserade användare som genast ger sig på problematiska artiklar. Jag ska inte svära på det, eftersom jag sällan är in i sådana artiklar, men jag har en känsla av att där vi har såna problem idag handlar det ofta om unga människor långt ut på höger eller vänsterkanten. De finns redan här, de är vana vid internetforum och ser wikipedia som en politisk plattform. De är sällan särskilt partiaktiva i riksdagspartierna.

Det vi förhoppningsvis kan få hit är de andra, de som är lite äldre och inte hör till extremistgrupperna. De kommer kanske skriva om beskattningsregler, infrastruktursatsningar, jordbruksstöd eller riksdagspolitikern som är född i deras hemkommun. Och om de stannar kommer de kanske efter en tid våga ge sig in och balanser de mer hetlevrade problemanvändarna i kommunist/nationalist/djurrätts/vegan-artiklar.

Jag tror vi tjänar rätt mycket på att få hit dem. Och instämmer med att konsekventa, ändamålsenliga och tydliga riktlinjer är viktigt i så fall.--Godfellow 7 oktober 2009 kl. 10.20 (CEST)

Bra om vi förstår varandra. Jag har nu skrivit om den här sidan till vissa delar, enligt vad jag uppfattar som praxis och användbara råd. De orörda avsnitten har delvis en annan ton och POL har jag inte rört. Jag hoppas att jag träffat någorlunda rätt, men det är bra om någon ger synpunkter och får in det jag var för osäker på för att formulera.

Jag skulle gärna se klara och realistiska råd för dem ansvariga för valkampanjen. Nu står det att det är klart olämpligt för dem att försöka påverka Wikipedia, om jag förstår saken rätt och tolkar tanken konsekvent. Jag vet inte om det är det mest ändamålsenliga rådet.

Äldre måttligt partiaktiva var en grupp jag inte tänkt på. Visst, politiskt intresserade äldre mänskor är en värdefull resurs.

--LPfi 7 oktober 2009 kl. 14.48 (CEST)

Jag gjorde om rätt mycket, hoppas du inte känner dig överkörd. Jag har inget emot intentionerna, men det blev väldigt långt och lite rörigt. Texten är tänkt som en snabbläst instruktion, den formen känns viktig att behålla.

Dina texter blandade olika ämnen under samma rubrik (relevans och intressekonflikt tex.) och innehöll en del upprepningar. Det kändes inte heller konsekvent att dels säga att det är olämpligt att redigera i sin egen aritkel och i nästa stycke skriva vad man ska tänka på om man nu ändå redigerar i sin artikel.

Jag försökte bevara intentionerna från dina texter, framför allt i det nya avsnittet om användarsidor. Ta en titt och se om det känns okey. Jag förenklade och kortade också upphovsrättsavsnittet, ta gärna en titt där med.

Vi kan inte få in allt i denna artikel, lite måste saknas om det ska bli en text som ska kännas attraktiv för nykomlingar. De får lära sig en del saker efterhand, de också.

Sen är inte alla som inte är unga detsamma som äldre.:-) Gruppen 30+ som är rätt ordentligt partiaktiv ahar vi säkert nytta av också, precis som de som är 55+ och mindre aktiva. Vi saknar nog båda grupperna.--Godfellow 7 oktober 2009 kl. 16.18 (CEST)

Orsaken till att jag tog bort texterna om att man "bör överlåta redigerandet av sådan information till neutrala bedömmare" är att det kändes inkonsekvent. Antingen är man lämplig att redigera en artikel enligt riktlinjerna (dvs man är inte avlönad/antälld av organisationen man skriver om ochman skriver inte om sig själv ellr sin släkting/partner) eller så är man de tinte. Någon halvmesyr där man anses pålitlig att redigera "lite grann" tror jag inte kommer fungera, det kommer missförstås och bli konflikter. Antingen litar vi på att folk följer NPOV eller så gör vi det inte, punkt.

Jag tog också bort formuleringar som sade att det var subjektivt vad som var kritik och vad som var förtal. Det kan kanske uppfattas så, men det är inte så. Den lagtext och i slutänden domstol som i slutändan bedömer om något är saklig kritik eller förtal är inte på något sätt subjektiv. Det är dumt att låta folk tro att det är upp till dem själva att avgöra vad som är kritik eller förtal, det bäddar för missförstånd.--Godfellow 7 oktober 2009 kl. 16.40 (CEST)

Jag tar inte illa upp. Det känns litet svårt för mig att ändra i dessa råd då jag inte känner att jag har den helhetsbild jag skulle behöva ha (och råden i varje version kan komma att användas). I något skede är det ändå lättare att göra konkreta ändringar än att teoretiskt diskutera vad som bör ändras. Därför är det bra att någon är snabb med att återställa misslyckade versioner.

En stor fördel med konkreta ändringar är att det är lättare att märka var man inte är överens och kan koncentrera sig på de problematiska punkterna. Och ofta kan man vara överens om formuleringarna också om man inte är överens om bakomliggande principer.

En orsak till bristande struktur och upprepningar var att jag inte ville göra för radikala ingrepp. När jag vet vad vi vill ha sagt är den biten enklare. Jag hoppas tillräckligt många följer med det här arbetet så att man inte behöver ta om den biten strax efteråt.

Målgruppen är ännu oklar. Du håller visst hårt på formellt jäv, medan jag tycker att den subjektiva bedömningen är väsentlig. Eftersom vi har anonyma skribenter kan vi inte hindra folk (eller PR-avdelningar) från att göra radikala ändringar i artiklar om dem själva, så länge de gör det skickligt. Jag tycker det är bättre att välkomna dem, be dem spela med öppna kort och avråda dem från att lägga in värdeomdömen än att kort konstatera det är olämpligt att överhuvudtaget redigera (annat än vad gäller förtal och faktafel). Som jag skrev ovan tycker jag också att skillnaden mellan avlönade och oavlönade kampanjarbetare inte är väsentlig. Som jag ser det går gränsen för IK inte att definiera entydigt (och den överskrids ändå i många klara men oupptäckta fall).

Jag är inte nöjd med artikelns struktur. Att börja med "varför man inte skall" känns långsökt. Jag tror jag gör ett nytt försök att vända på steken, den här gången med en extra tanke på kritiken ovan. Du strök visst alla mina ändringar i det här avsnittet. Jag hoppas att det beror på att diffarna är svåranvända vid strukturändringar och inte på att du upplevde allt som för krångligt eller dåligt.

Vad gäller inkonsekvens "att dels säga att det är olämpligt att redigera i sin egen aritkel och i nästa stycke skriva vad man ska tänka på om man nu ändå redigerar", så tror jag inte vi blir av med det. Det anses i allmänhet olämpligt att redigera vid IK, men det finns inga förbud. Och förbuden kan kringgås genom anonymiteten. Jag tycker det är bättre att spela med öppna kort (erkänna att sådant inte förekommer och accepteras), uppmana till att spela med öppna kort och koncentrera oss på NPOV, alltså resultatet, och inte IK, utgångsläget.

--LPfi 8 oktober 2009 kl. 10.44 (CEST)

Bra att du inte tog illa upp, med lite knepande får vi nog till det till slut! Och visst handlade det om problem att låta vissa ändringar vara kvar men andra inte, WP är ibland ett svårjobbat system för samarbete kring texter. Jag inkludera vissa bitar igen, ser det bättre ut? Du har en poäng i att det ser lite väl negativt ut att ha avsnittet om "skriv int eom dig själv" i börja, jag flyttade ned det. Men jag tror man behöver ha den typen av rubriker, om det ska bli tydligt och enkelt att förstå.

Jag ser på artikeln som en förenklad förklaring av en massa lite mer komplicerade principer. Jag tro det är bra att ha den just förenklad, för att den dels ska bli så tydlig som möjligt och inte skapa konflikter. Det är ett supplement, WP:IK är överordnad och kan alltså hänvisas till om man vill argumentera mot en för hård tillämpning av förbudet mot att själv redigera sin egen artikel, i ett enskilt fall. Den ordningen tror jag är bättre än att skriva in hela redogörelser för hur vagt och otydlligt WPs regelverk egentligen är.

Målgruppen tror jag är tydlig: Nya användare med partipolitiskt intresse som vill skriva om politiker, politiska organisationer och artiklar med tydlig koppling till partipolitik. Med fokus på de som är aktiva partimedlemmar, men Politikerhjälpen fungerar även för resten i gruppen.--Godfellow 8 oktober 2009 kl. 12.33 (CEST)

Din förkortning av avsnittet om användarnamn tycker jag var bra. Jag återinför några smådetaljer där och i upphovsrättsavsnittet. I det senare är jag mycket skeptisk till formuleringen "Läs licenstexten noga". Har du själv försökt göra det? Jag lämnar ändå kvar uppmaningen tillsvidare, liksom jag tillsvidare lämnar bort uppmaningen att skriva ut sin roll. --LPfi 8 oktober 2009 kl. 11.52 (CEST)

Jag förstår vad du menar, lättläst är inte det först man tänker på. *skratt* Jag har faktiskt läst den och tror jag förstår den, (laddade de upp andras bilder) men jag är ju van vid juridiska texter. Visst finns det en bra WP-artikel som förklarar de sora dragen, men risken är ju att folk inte läser den verkliga licensen utan tror det räcker att de läser artikeln. Vilket det inte gör, så fungerar inte juridiska dokument. Så länken till licensen och uppmanignen att läsa den bör finnas kvar, men kanske kompletteras?--Godfellow 8 oktober 2009 kl. 12.38 (CEST)

Formuleringar om verifierbarhet

Kopierat från min diskuss, --Godfellow 12 oktober 2009 kl. 13.52 (CEST)

...............

Du återställde "Det enda sättet andra användare kan avgöra om din information är korrekt på, är genom att du har verifierat den, med hjälp av trovärdiga källor." med hänvisning till att det är viktigt att använda samma formulering som i policyn. Men jag hittar den inte! Formuleringen är klumpig och svårbegriplig så jag skulle gärna skriva om den.

Vad gäller fortsättningen så är tidningar i allmänhet inte trovärdiga, och WP:V säger inte heller att de är det. Den långa parentesen finns visserligen i policyn, men vi behöver inte upprepa allt – det är oproportionerligt mycket text för en inte särskillt bra definition.

--LPfi 12 oktober 2009 kl. 13.14 (CEST)

Du missförstår, kanske var jag otydlig. Den första delen (som du citerar) ändrade jag av rent språkliga skäl. Jag anser att din formulering var klumpigare, längre och betydligt mer svårläst. Den andra delen , "listan", är den som jag anser bör överensstämma med WP:V, för att undvika förvirring. Jag kan absolut hålla med dig om att alla tidningar inte är trovärdiga källor och att parantesen kanske inte är så lyckad. Men, den diskussionen måste först tas på WP:V, eftersom WP:politikerhjälpen är av underordnad natur och därför inte bör gå utöver policys.--Godfellow 12 oktober 2009 kl. 13.48 (CEST)

Jag kopierar detta till WP:Politikerhjälpen, hoppas det är okey. Har inte mer tid just nu, återkommer senare i veckan.--Godfellow 12 oktober 2009 kl. 13.52 (CEST)

Börjar så måstt bli böjd att hålla med dig vad gäller listan, jag tycker det ser bra ut nu. Och vi kanske borde ändra lite även på WP:V, så den blir mer i enlighet med praxis. Se och Hör brukar inte anses vara en trovärdig källa.--Godfellow 12 oktober 2009 kl. 16.27 (CEST)

Finemang. Jag förstod resonemanget, men tyckte ändå att det blir bättre så här. Blev smått förskräckt då jag såg att du tänkte hålla dig borta ett tag, det var ju inte meningen att tvinga igenom min syn.

På WP:V talar man skilt om verifierbara och trovärdiga källor, så där kan man ha skvallerpress i listan, men jag är överens att riktlinjen kunde vara bättre.

--LPfi 12 oktober 2009 kl. 20.14 (CEST)