Wikipediadiskussion:Relevanskriterier/Arkiv 2010

Relevans för datormjukvara

Några nyliga SFFRer har konstaterat att det finns ett behov av att klargöra våra riktlinjer kring vilka sorters mjukvara som skall anses vara relevant. Användare:GameOn har specifikt efterlyst en sådan diskussion gällandes open source-mjukvara, men jag ser inga tydliga riktlinjer för någon form av mjukvara. Intressant relevant läsning kan vara en:Wikipedia:Notability (software), samt naturligtvis våra nuvarande Wikipedia:Relevanskriterier. Jag personligen är dessutom ett stort fan av GNG: en:Wikipedia:Notability#General_notability_guideline. Har någon några inledande tankar kring detta? Plrk 6 januari 2010 kl. 20.29 (CET)

Värt att notera är att vi just nu tillåter i princip alla datorspel, då räcker det att spelet finns. Jag anser att både spel och programvara skall vara (eller varit) tillräckligt spritt eller uppmärksammat. Äldre spel/program är det svårare att (snabbt) hitta källor för så viss mån av tillit till att andra användare säger att något var stort/känt en gång i tiden krävs nog än så länge. Slänger upp en blänkare på WP:Projekt datorspel och WP:Projekt datasystem för att få in lite fler röster. GameOn 6 januari 2010 kl. 20.38 (CET)

Först och främst måste materialet, liksom alltid på Wikipedia, gå att verifiera av en etablerad källa (det vill säga, mjukvaruutvecklarens webbplats eller någon användares blogg - såtillvida den inte är etablerad, förstås - räknas inte; tidningar, radio, vetenskapliga rapporter, böcker etc räknas). Bara på det kravet försvinner nog en hel del mindre datorspel och datorprogram. Har mjukvaran haft exceptionellt många användare, kan det enligt min uppfattning räcka. Stor uppmärksamhet i media är också tillräckligt för encyklopedisk relevans, anser jag. Calandrella 6 januari 2010 kl. 20.43 (CET)

Menar du att man inte bör använda artikelämnets webbplats för att källbelägga uppgifter i artikeln? Nej, det kan du inte mena. Vad menar du? Menar du att tredjepartskällor krävs för att ett ämne skall anses vara relevant? Plrk 6 januari 2010 kl. 20.46 (CET)

Varför skulle inte mjukvaruutvecklarens webbplats duga som källa? Basinformationen är ju perfekt att ta därifrån (åtminstone om man sparar källan på WebCite). Jopparn 6 januari 2010 kl. 20.48 (CET)

Jag är rätt säker på att Calandrella inte menade det så. Jag tror att hn menade att för att anses relevant något uppmärksammats av tredjepartskällor - d v s av källor (utesluter bloggar, forum, sånt) som inte kontrolleras av artikelämnet själv (utesluter mjukvaruutvecklarens webbplats). Detta är GNG, se ovan. Plrk 6 januari 2010 kl. 20.53 (CET)

OK, vi får höra vad han säger. Jag håller iaf på med en översättning av en:Wikipedia:Notability (software) som jag kommer att lägga upp inom kort på Wikipedia:Relevanskriterier (mjukvara) vilket jag tror kommer att underlätta att diskussionen leder till något konstruktivt. Jopparn 6 januari 2010 kl. 21.06 (CET)

Observera att en:Wikipedia:Notability (software) inte är aktuell på enwp, de aktiva relevansriktlinjerna finns i den här mallen: en:Template:Notabilityguide. Plrk 6 januari 2010 kl. 21.14 (CET)

Jo, men även om de inte antagit den som en riktlinje ännu så kan vi ju ha den som en grund för att utarbeta vår egen. Nu ligger ett första utkast ute iaf. Jopparn 6 januari 2010 kl. 22.27 (CET)

Datorspel och programvara har för övrigt diskuterats här tidigare (om någon vill läsa vad som skrevs då är det kanske enklast att söka på denna sida), men då utan att vi kommit fram till något konkret. Datorspel har än så länge gått igenom på SFFR bara spelet funnits, och inte varit ett betaspel. Rimligt, spel/programvara som inte kommit ut är oftast inte relevant, nya versioner av ex. Microsoft Windows, eller spel som Starcraft 2 får dock mycket uppmärksamhet och får därmed relevans enligt mig innan de kommit ut. GameOn 6 januari 2010 kl. 21.34 (CET)

Att ha någon form av källa för datorspelsartiklar som relevanskrav känns rimligt. Dock så skulle en alltför strikt tolkning resultera i att minst hälften av alla artiklar under Kategori:Datorspel skulle vara orelevanta för wikipedia i nuläget. Det finns väldigt många artiklar om datorspel som saknar källor. Skulle dessa tas bort då eller skulle relevanskriterierna endast gälla nya artiklar? /Kalleo 6 januari 2010 kl. 22.06 (CET)

Mitt tidigare försök att kategorisera och lägga in datorspelsfaktamallen i alla datorspelsartiklar gjorde jag för att vi skulle kunna hitta dem lättare och avstubba dem. De två artiklar jag ansåg sakna relevans har också raderats efter att jag märkt upp dem som saknades relevans i ett fall och i ett fall efter behandling på SFFR. Befintliga artiklar har (i stort jag har naturligtvis inte läst alla över 1000 artiklar som finns men väldigt många) enligt min åsikt relevans och ska behållas. Jag hoppas innerligt att ingen får för sig att massradera eller massanmäla artiklar på SFFR efter att vi kommit fram till något här om ex. källor. Kriterierna ska gälla alla artiklar, men någon möjlighet måste användarna ha att hinna "rädda" artiklarna. Jag kommer som jag nämnt tidigare inte ge mig på projekt datorspel igen utan det får ni andra tyvärr ta hand om själva som det ser ut just nu. GameOn 6 januari 2010 kl. 22.14 (CET)

Det låter bra. Även om det kommer att ta ett tag så ska de flesta artiklar möta de eventuella relevanskriterierna så småningom. För övrigt så tycker jag att det är bra att få fram relevanskriterier för framtida artiklar. /Kalleo 6 januari 2010 kl. 22.37 (CET)

Alla artiklar har krav på källor enligt Wikipedia:Verifierbarhet. Det är inget vi kan kompromissa bort. Om det inte existerar några källor som kan läggas till i artikeln skall artikeln tas bort, oavsett vad den handlar om. Plrk 6 januari 2010 kl. 23.29 (CET)

Det kravet instämmer jag i, även om jag inte anser att det är källan som ger relevans, vilket det ibland kan låta som i diskussionen. Däremot bör vi vara generösa med att ge tid för framletande av referenser. Att alla datorspel platsar har jag ingenting emot - trots att Wikipedia tar all den tid jag skulle ha kunnat ägna åt dylika fritidssysselsättningar. Fernbom2 7 januari 2010 kl. 06.33 (CET)

Så att ingen missar det: Sidan Wikipedia:Relevanskriterier (mjukvara) är nu skapad och jag föreslår att vidare diskussion tas på Wikipediadiskussion:Relevanskriterier (mjukvara)! Den bygger på den engelska sidan en:Wikipedia:Notability (software), men allt som står där är inte översatt, och jag vet inte om det är önskvärt. Är det några relevanskrav som är för hårda eller mjuka? Är det några som bör läggas till eller tas bort? Jopparn 6 januari 2010 kl. 22.31 (CET)

Medverkan i Libris eller dylika databaser

Eftersom det är extremt lätt att få en skrift registrerad i Libris har jag strukit det från listan över saker som gör föreningar relevanta. T ex uppfyllde den nyligen praktiskt taget enhälligt raderade Föreningen SARA detta kriterium. Någon däremot? Plrk 7 januari 2010 kl. 00.30 (CET)

Utmärkt att du tog bort det.--Ankara 7 januari 2010 kl. 00.37 (CET)

Det var bra gjort. Obelix 7 januari 2010 kl. 00.38 (CET)

Det var djupt beklagligt! Vi bör göra det lättare för ideella organisationer att komma med, inte svårare. Jag förstår fortfarande inte varför den Du nämner inte platsade, om det inte handlar om ett stelbent fasthållande av märkliga principer. Det betyder inte att jag anser att lokala villaföreningar eller dylika utan vidare bör få utrymma här. Men museidrivande hembygdsföreningar borde kvala in utan problem. Fernbom2 7 januari 2010 kl. 06.29 (CET)

Menar du att alla föreningar som har en tidsskrift registrerad i Libris skall få ha en artikel i Wikipedia? Har svarat på det om föreningen SARA på din diskussionssida. Plrk 7 januari 2010 kl. 08.57 (CET)

Varför inte? Nämn gärna ytterligare något exempel på en organisation som inte platsar utifrån andra kriterier men som har en tidskrift registrerad, så får jag fundera vidare på saken! Fernbom2 7 januari 2010 kl. 14.32 (CET)

Det skulle innebära att varenda förening som har ett föreningsblad som ges ut i mer än 30 exemplar skulle vara relevant för Wikipedia, det är vad som krävs av Kungliga biblioteket [1]. Menar du att i princip alla föreningar med över 30 medlemmar och som ger ut ett medlemsblad därmed skulle vara relevanta? Om inte bör vi hitta bättre relevanskriterier för föreningar.--Ankara 7 januari 2010 kl. 14.50 (CET)

Nej, det anser inte ens jag, så inklusionist jag är! Fernbom2 16 januari 2010 kl. 14.13 (CET)

Jag tycker att det vara bra att det kriteriet togs bort. Det är ett litet steg i en önskad riktning - att ett ämnes "relevans" prövas utifrån andra egenskaper än fastställda begränsningar som storlek, ålder, medlemsantal, omsättning, antal anställda, antal publicerade alster och annat som är mätbart, men inte med säkerhet viktigt i sitt sammanhang. Det är så lätt att säga att något befinner sig på rätt eller fel sida av gränsen, bara genom att hänvisa till relevanskriteriet, utan att försöka bedöma en verklig relevans, sedd i ett mer ämnesspecifikt sammanhang. Motsvarande kriterier bör även kunna diskuteras för band som givit ut skivor, författare som givit ut böcker och skådespelare som varit med i filmer. Sådana normer ger intryck att alla ämnen behandlas lika, när det istället bör vara precis tvärt om - alla ämnen måste behandlas olika i den meningen att de måste bedömas på sina egna meriter. Janders 7 januari 2010 kl. 15.16 (CET)

Jag håller med om att det är lätt att komma med i Libris och även om att det kan vara bra att komma ifrån rena mätbara kriterier i form av siffror när man bedömer en artikels relevans. Nackdelen med det senare är väl kanske att diskussionerna lättare blir "inflamerade". Det kan nog ändå vara värt det ibland. Johan G 7 januari 2010 kl. 15.48 (CET)

Att ämnena måste bedömass utifrån sina egna förutsättningar håller jag med om! Samtidigt kan det vara en fördel med vissa objektivt mätbara kriterier, som givetvis inte får användas så att alla som inte når upp till dem automatiskt skall uteslutas, men i vissa lägen kan vara till hjälp när oenigheten är stor om en viss företeelse platsar eller ej, så att det inte bara blir subjektivt tyckande som ligger till grund för besluten. Fernbom2 16 januari 2010 kl. 14.13 (CET)

Rubriknivåer och eventuell uppdelning av sidan

Jag är väldigt sugen på att plocka bort rubriken "Generella kriterier" och höja alla rubriker en nivå. Detta för att göra det lättare att hitta på sidan. Jag har en känsla av att rubriken tidigare innehållit det den talar om. Nu den innehåller hela sidans text (som är allt annat än generell).

För övrigt är sidan nu så lång att man kan börja fundera om det inte skulle bli lättare att hitta relevanskriterier inom ett visst område om man delade upp den på flera sidor i stil med "Relevanskriterier för område". Johan G 16 januari 2010 kl. 11.32 (CET)

Hur vore det att infoga de ämnesspecifika relevanskriterierna i "Att skriva om ..." för de olika områdena? Man kunde kanske införa ett avsnitt för relevanskriterier i dessa (så att kriterierna är lätta att hitta). Det är ju de råden som artikelskaparna borde läsa, medan relevanskriterierna lätt hittas först när artikeln raderas eller går till SFFR – och kanske främst synas av SFFR-folket och i mindre grad dem som intreserar sig för området. Jag tror också att skilda relevanskriterieartiklar lätt får stubbkaraktär. --LPfi 26 februari 2010 kl. 16.46 (CET)

Det verkar inte helt dumt. Det minsta man kan göra är att länka till relevanskriterier på "Att skriva om..."-sidor. Jag upplever att artiklar i huvudsak kommer till SFFR av två anlednigar: 1) De uppfyller inte relevanskriterierna, eller 2) De förklarar inte relevansen i inledningen. Många nya här på Wikipedia känner nog inte ens till begreppet "relevanskriterier" eller det populära begreppet "encyklopedisk relevans" och får sina första trevande alster raderade (ofta dessutom snabbraderade, på gott och ont). Johan G 26 februari 2010 kl. 21.35 (CET)

Instämmer i att stryka rubriken "generella kriterier" såväl som att se över sambandet mellan denna sida och ämnesguiderna. Jag skulle gärna se en rubrik "Relevanskriterier" med en {{huvudsida|WP:Relevanskriterier}} på varje ämnesguide-sida, och motsvarande {{sammanfattning}} edyl under motsvarande rubrik på wp:relevanskriterier. WP:Var djärv! :) /Urbourbo 15 mars 2010 kl. 12.30 (CET)

Det kanske också är aktuellt att arkivera en del av den här diskussionssidan. Johan G 16 januari 2010 kl. 11.36 (CET)

 Fixat /Urbourbo 15 mars 2010 kl. 12.30 (CET)

Rubriknivåer också fixade.Yger 15 mars 2010 kl. 13.41 (CET)

Hembygdsböcker som källa

Många butiker, hus och lokalt kända personer är beskrivna i hembygdsböcker, men ingen annanstans. Ska vi se hembygdslitteratur som en oberoende källa? Eller är det likvärdigt med interna föreningstidningar? /Yvwv [y'vov] 7 februari 2010 kl. 16.53 (CET)

Jag ser inget skäl att skilja ut hembygdslitteratur från andra källor. Hembygdslitteratur är bättre än 99,99 % av alla internetkällor. Modernare hembygdslittertur håller oftast bättre klass än 1800-talsförfattare, och det mesta är lika pålitligt som modern populärvetenskaplig litteratur. De ligger väl sällan i klass med moderna vetenskapliga avhandlingar, men sådana källor är ju ganska ovanliga här på wikipedia. Senare sffr-omröstningar har slagit fast att områden som bara förekommer i lokalt behandlande litteratur är relevant även om det som jag ser kanske snubblar på relevanströskeln, men även om vi hade haft snävare relevanskriterier hade hembygdslitteratur varit enkel möjlighet att ge stubartiklar mer substans. Kan inte se behov av att göra någon tydligare skrivning här.--FBQ 8 februari 2010 kl. 23.38 (CET)

Jag instämmer med FBQ med en tillagd fundering kring att det kan vara skillnad mellan mer eller mindre hemmatryckta hembygdshäften och böcker utgivna med ISBN-nummer, plikt-ex etc. vad gäller tillgänglighet och därmed verifierbarhet. /Dcastor 8 februari 2010 kl. 23.53 (CET)

Jag håller med Dcastor. Utgivna hembygdsböcker med ISBN-nummer är lika trovärdiga som annan litteratur. Skulle vi sopa undan dessa skulle det ofta vara mycket svårt att skriva om en bygds historia, vilket skulle kunna innebära att Wikipedia präglas allt mer av ett stadsperspektiv och att vi aldrig kommer kunna utöka alla mikrostubbar om byar som faktiskt har en mycket stor potential. Obelix 9 februari 2010 kl. 00.03 (CET)

Jag har själv använt denna bok som saknar ISBN men ändå finns som pliktex och i Libris som källa. Finns det någon anledning att anse att denna bok inte duger som källa, speciellt när författaren är välkänd hembygdsforskare? /Grillo 9 februari 2010 kl. 00.07 (CET)

Nej, har de pliktex och i Libris är de i mitt tycke godkända källor de också. Obelix 9 februari 2010 kl. 00.16 (CET)

Källor inom alla genrer måste förstås bedömas från fall till fall och någon allmän portning av just hembygdslitteratur förefaller inte rimlig. Däremot måste man ju vara medveten om att den typen av litteratur ofta innehåller spekulationer och kuriosa som vanligen inte hör hemma i en encyklopedisk artikel. /Dcastor 9 februari 2010 kl. 00.25 (CET)

Hembygdsböcker är väl i allmänhet inte publicerade på ett förlag? Därmed har ingen oberoende person (andrahandskälla) bedömt ämnets allmänintresse. Hembygdsböcker kan e.m.ö.m. därför inte utgöra bevis för att ett ämne är encyklopediskt relevant. Men de kan innehålla detaljer som stöd för enstaka påståenden. Källhänvisningen måste dock vara skriven så att läsaren kan vardera källans trovärdighet - det måste framgå att det är en hembygdsförening och inte exempelvis ett akademiskt förlag som har publicerat den. Mange 9 februari 2010 kl. 00.42 (CET)

Hembygdsböcker skrivs av amatörer och har mycket ojämn kvalitet. Många är skrivna av kunniga och med syfte att redovisa fakta på ett sätt jämförbart med akademiska verk. Andra har mer syftet att väcka intresse och roa, och där redovisade fakta inte håller en acceptabel nivå, och snarast är sämre än en Wikipediaartikel där det ju alltid ändå går att sätta in {{faktakoll}} och {{ifrågasatt uppgift}}. I mitt område utgavs häromåret Enskede 100 år som såldes i flertusenfaldig upplaga. Skrivandet delegerades till ett 30 tal entusiaster som resulterat i att boken har 100tals felaktiga uppgifter, medan om den (som kunde gjorts) hade baserats på motsvarande Wikipediaartiklar skulle haft bara enstaka fel. Boken tjänande dock sitt syfte som översikt och allmänkunskap, som inte stördes av de många felen, men jag blev mycket förvånad när den använts som källa här - exempel där boken har OK fakta, exempel där boken har klara fel i fakta. (och Huddinges hembygdsfäörenings årsskrift 2007-2008 med ISSN nummer har artiklar med än grövre fel i). Så viss urskiljning i användning som källa skulle jag vilja rekommendera.Yger 9 februari 2010 kl. 08.16 (CET)

Det är absolut så att förekomsten i hembygdlitteratur inte påvisar relevans. Jag tycker inte att förekomst i annan litteratur heller bör påvisa relevans - möjligen just uppslagsverk, eller översiksverk som historieböcker eller översiklig konsthistorisk litteratur. Men det bör ju alltid gå att pröva relevansen. Och visst är det som Yger säger - kvaliteten är varierande. Å andra sidan kan kvaliteten på annan typ av litteratur också högst varierande. Populärvetenskapliga historieböcker eller biografier är ofta skrivna av duktiga skribenter - men är inte alltid helt pålitliga vad gäller fakta. Men det är alltid viktigt att jämföra olika litteratur. Jag har nämnt Åke Ohlmarkss som är i högsta grad opålitlig, och Carl Georg Starbäck, som jag själv använt, men som när det gäller forntid och tidig medeltid ger helt föråldrade uppgifter som är närmast oandvändbara. Gerhard Hafström kan inte ses som hembygdslitteratur - men är fortfarande starkt opålitlig. Jag kan ju jämföra två hembygdsböcker från Harbo socken som jag delvis använt - Söderhielms Harbobok och Umaerus och Erikssons Harbo socken. Den förra innehåller massor av felaktigheter, medan i stort sett alla felaktigheter i den senare är sådana där man hämtat uppgifter från den förra. Det handlar om ganska grova läsfel i äldre 1600-talsdokument, och misstolkningar av källorna. Men som sagt, det skadar inte att tänka på källkritik mot alla skriftliga källor, framför allt sådant som inte är skrivet av fackmän - och i första hand lita på vetenskapliga arbeten - men inte ens där kan man vara helt säker :-) Hellre uppgifter från en mindre pålitlig hembygdsbok än ingen källa alls, och även bättre än en enskild internetsida där uppgifternas ursprung inte går att kolla. Hembygdsboken kan alltid jämföras med annan litteratur, och någon som kan området kan säkert bedömma trovärdigheten i uppgiften om den skulle ifrågasättas. --FBQ 9 februari 2010 kl. 10.53 (CET)

En rimlig riktlinje skulle vara att personer, platser och institutioner inte är relevanta endast för att de är beskrivna i en hembygdsbok, men att hembygdsböcker är godtagbara som källa till artiklar om uppslagsord som visat sig vara relevanta på annat sätt. /Yvwv [y'vov] 10 mars 2010 kl. 20.18 (CET)

Medlemstidningar

Just nu är Frihet (tidning) och Politisk tidskrift föreslagna för radering. Hur ska vi behandla medlemstidningar? /Yvwv [y'vov] 1 mars 2010 kl. 11.48 (CET)

Även om jag är politisk motståndare... alltså, det är ju två mycket gamla ( jäklar, höll på att skriva "välrenommerade" ) politiska tidskrifter som har spelat en roll i det politiska Sverige i bortåt hundra år. Visserligen är båda artiklarna stubbar, men i princip borde det vara möjligt med en rejäl utökning så småningom. Behåll säger jag. Mörkerman 1 mars 2010 kl. 13.06 (CET)

Den nuvarande skrivningen är rätt ok, "som regel" innebär ju att vi kan göra undantag. Tidningar som under längre tid har fyllt en funktion som något annat än ett rent infoblad för medlemmarna bör kunna ha egna artiklar. Se för exempelvis Dagens arbete med en upplaga på 485000 som det rätt ofta refereras till i övrig press eller Svensk linje.--Ankara 1 mars 2010 kl. 13.26 (CET)

Mitt eget perspektiv i frågan utgår från deras roll i det politiska medielandskapet. Om man generaliserar lite: De är ofta en arena för analys och debatt på en mer ideologisk nivå än vardagspolitiken med dess utspel, konfrontation och dagsprofilering. De fungerar som katalysatorer för en idédebatt som verkar i samspel med andra politiska kanaler och som därmed både berör och engagerar många fler än de som får tidningen med medlemsavgiften. I den meningen är det fel att betrakta dem som "medlemstidnigar". De är politiska organ som visserligen ges ut av politiska organisationer och distribueras till deras medlemmar. Men det innebär inte att de är interna medlemsblad. De måste (även om upplagan kan verka vara begränsad) betraktas som egna krafter i en viktig och levande samhällsdebatt. Och för mig är det självklart att de därmed kan försvara en plats i detta sammanhang, vid sidan om de organisationer som ger ut dem. Janders 1 mars 2010 kl. 13.56 (CET)

Relevanskriterier för skådespelare

Det saknas i stort sett relevanskriterier för skådespelare, de nämns bara i en mening:

• Skådespelare, programledare, journalist etc som belönats med något etablerat, nationellt pris, till exempel Guldmasken, Kristallen, Stora journalistpriset etc.

Hur vore det att föra in något i stil med följande:

• Regissörer och skådespelare som har regisserat eller haft betydande roller i filmer som ingått i det normala utbudet på biografer.
• Regissörer och skådespelare som har regisserat eller haft betydande roller i teveserier som visats på nationella tevekanaler.
• Regissörer och skådespelare som har regisserat eller haft betydande roller i produktioner som belönats med något etablerat, nationellt pris.

--Ankara 24 maj 2010 kl. 23.17 (CEST)

Verkar rimligt överlag, tycker dock att det bör göras tydligt att det gäller biografer/TV/pris lika mycket i vilket land det än rör sig om. tetraedycal, tetraedycal 24 maj 2010 kl. 23.46 (CEST)

Bra början, jag skulle bara vilja göra följande ändringar och tillägg:

* Regissörer och skådespelare som har regisserat eller haft en huvudroll eller flera betydande biroller i filmer som ingått i det ::normala utbudet på biografer.

* Regissörer och skådespelare som har regisserat eller haft en huvudroll eller flera betydande biroller som visats på nationella ::tevekanaler.

* Regissörer och skådespelare som har regisserat eller haft en huvudroll eller flera betydande biroller som belönats med något etablerat, nationellt pris eller blivit särskild uppmärksammad i riksmedia.

Vi kan nog vara helt överens om att en huvudroll är betydande roll i en film. Jag tycker därför förtydligandena är bra, men att det krävs för biroller att de också är betydande och inte är okrediterade eller statistroller. Jag tycker också vi ska ha mitt tillägg om medieuppmärksamheten om vi får specialfall så kan vi täcka in dem i det kriteriet. Jag tycker också det ska vara så att enbart ett kriterie ska behöva vara uppfyllt för att relevansen ska anses vara uppnådd. Obelix 25 maj 2010 kl. 23.30 (CEST)

Bra initiativ att förtydlliga kriterierna för skådespelare! Jag föreslår att man delar på regissör och skådespelare i olika punkter. Det blir enklare om texterna utvecklas efterhand. När det gäller skådespelare vid svensk teater är det rimligt kräva åtminstone ett par större rolluppgifter vid statsunderstödd teater (omfattar då nationalscenen samt alla offentligt finansierade läns- och stadsteatrar). Redan den definitionen täcker bedömningsvis ca 500 personer i Sverige. Alternativa kriterier bör formuleras för TV och film. Birgerbar 26 maj 2010 kl. 21.28 (CEST)

Jag har lagt upp ett utkast, anpassat (tror jag) efter er förslag. Fortsätt gärna arbete på det. Jag tror inte att det finns någon konsensus för att biroller generellt ger relevans, istället har jag gjort en kompromisskrivning där det framgår att de bör vara uppmärksammade eller prisbelönta för att ge relevans. Självklart bör samtliga kriterier på sidan gälla lika för svenska och utländska skådespelare.--Ankara 27 maj 2010 kl. 14.55 (CEST)

Jag håller med om allt detta. Kriterierna bör formuleras oavsett land och biroller (det jag kallar mindre rolluppgifter) bör inte ge relevans i sig. Birgerbar 28 maj 2010 kl. 19.11 (CEST)

Som sagt teater bör som sagt vara inkluderade. Birgerbars kriterier låter ganska ok för nutid. Dock var inga av stads eller länteatrarna länsfinansierade före 1945, det vore väl snävt att bara tillåta skådepelare verksamma vid operan eller senare dramaten ha relevans. Där behöver kriterierna se lite annorlunda ut.--194.71.123.2 28 maj 2010 kl. 19.19 (CEST)

Jag lade till ett par punkter för teaterregissörer, som visst glömts bort, och lät också uppmärksammade huvudroller berättiga till artikel. Vad som är "uppmärksammad" verkar ändå oklart: knappast enskilda omnämnanden i recensioner? Vi har inte heller kriterier för scenografer etc., vilket kanske borde konstateras. --LPfi 28 maj 2010 kl. 20.07 (CEST)

Som andra har påpekat ovan tycker jag att förslagen till kriterier är litet för nutids- respektive film/TV-fokuserade. För teaterskådespelare i äldre tider tycker jag att de bör räcka att de varit heltidsaktiva under en någorlunda sammanhängande period på en eller flera på sin tid etablerade teaterscener eller resande teatersällskap. /FredrikT 28 maj 2010 kl. 20.32 (CEST)

Har du något förslag på hur det kan formuleras i kriterierna? Jag har för mig att liknande synpunkter också har tagits upp under tidigare diskussioner på SFFR.--Ankara 29 maj 2010 kl. 16.19 (CEST)

Jag föreslår att vi går på FredrikT:s linje när det gäller teatrar. Skådespelare som varit sammanhängande engagerad vid en betydande teater under en tioårsperiod bör vara relevant, en sådan lösning skulle också fånga upp de synpunkter som 194.71.123.2 anför angående tiden före 1945 i Sverige. En teater som har en fast ensemble om ca 10 skådesepelare får nog anses betydande. Jag är mer tveksam till resande teatersällskap; där är det svårare att göra en sådan koppling då det fanns sällskap av alla möjliga storlekar och inriktningar. Där kanske FredrikT kan hitta ett sätt att avgränsa de mindre sällskapen? Birgerbar 29 maj 2010 kl. 21.02 (CEST)

Jag tror att det är svårt att komma fram till vattentäta formella regler, särskilt för äldre tider eftersom det delvis kräver att man sätter sig in i andra refensramar än dagens. I slutändan får sunt förnuft gälla. Vad gäller resande teatersällskap tror jag inte man skall underskatta dessas betydelse för hundra år sedan och dessförinnan - de var viktiga kulturspridare utanför storstäderna och sågs av många människor. Definitivt bör vi ju kunna ha artiklar om skådespelare som medverkat i sällskap där dessa har egna artiklar (t ex Alfred Lundbergs sällskap, Hugo Rönnblads sällskap och Det Velthenska sällskapet) eller där sällskapets ledare har egen artikel (t ex Hjalmar Selander, Carl Deurell, Helge Karlsson). I övrigt rekommenderar jag att man, om man har möjlighet, tar en titt i dåtida dags- och veckopress. Tidningar som Vecko-Journalen, Hvar 8 dag och liknande både skrev om och publicerade flitigt bilder av dåtidens uppmärksammade skådespelare och teateruppsättningar, och kan på så sätt ge en rätt bra bild över vilka av dåtidens aktörer som var "notabla". /FredrikT 31 maj 2010 kl. 12.20 (CEST)

Politiker

Har tagit upp frågan tidigare, men inget har hänt, och jag känner att det är dags att skriva om nuvarande formulering, heltid eller yrkespolitiker är i mitt tycke helt irrelevant. En försvarsminister eller finansminister är relevant oavsett om han har betalt för sitt uppdrag eller andra sysselsättningar vid sida om. Frågan är bara vad som skall stå i stället. Riksdagspolitiker har jag förstått att det finns konsensus kring att de är relevanta? Är det några kommun- eller landstingspolitiker som skall föras upp som relevanta här eller skall det avgöras från fall till fall?--FBQ 29 maj 2010 kl. 16.16 (CEST)

Jag instämmer till fullo. Det där med heltidstjänst bör strykas. / Elinnea 28 juli 2010 kl. 16.15 (CEST)

Man bör skilja på en relevans som följer av att en person är förtroendevald med ett heltidsuppdrag (dvs i Sverige i första hand riksdagsman, landstingsråd, kommunalråd, heltidsarvoderad gruppledare i landsting och kommun), och den relevans som möjligen skulle följa av att personen är heltidsengagerad politisk tjänsteman (politisk sekreterare, politiskt sakkunnig, anställd som tjänsteman inom politiskt parti o dyl). Att en person är förtroendevald med en sådan roll är ett starkt argument för att kunna nämnas här. Men det senare fallet bör inte vara ensamt skäl för relevans. Men personen kan naturligtvis vara av intresse ändå, om det kan påvisas. 78.69.185.128 30 juli 2010 kl. 08.33 (CEST)

"Särskilt relevant tidning"

Chefredaktörer, kolumnister m.fl. i "särskilt relevanta" tidningar anses relevanta. Här anges en "riktlinje" på 100 000 i upplaga. Det kan vara lämpligt i Sverige, men knappast på Island eller i Svenskfinland (Morgunblaðið och Hufvudstadsbladet har vardera en upplaga på ca 50 000). Borde talet ersättas med någonting annat, kanske "nationellt betydelsefull"? --LPfi 30 maj 2010 kl. 00.44 (CEST)

Mycket klok reflektion. Jag har allmänt svårt för dessa kvantifierande avgränsningar, som överbetonar vädet av egenskaper som storlek, upplaga, omsättning, ålder och liknande. Jag ser inte att de skulle vara speciellt viktiga när man beskriver ett ämne ur ett perspektiv som istället borde präglas av begrepp som "betydande", "allmänintresse", "tongivande" och (i viss mån) "uppmärksammad". Nu tittar vi inte bara på upplagan, och väl är väl det. Men jag anser alltså att grundutformningen av stora delar av vårt relevanskriteriessystem är fel: Ett ämne ska få det utrymme som motiveras av dess roll i samhället, och den nytta som informationen kan ge den som söker kunskap. En "ljudlig" och "synlig" krönikör/redaktör/kolumnist ska bedömas utifrån hur stark rösten är och hur samhället uppfattar och reagerar på det som sägs, inte hur många ex som det förmedlande organet ges ut i. Det är ju inte den "särskilt relevanta tidningen" som ska bedömas, utan den aktuella personen. Det innebär att många "dussinredaktörer" i stora organ kan bedömas som relativt ointressanta, medan många tongivande profiler i små organ kan vara oerhört viktiga att berätta om. F ö är det värt att påpeka att antalet tidningar och tidskrifter i Sverige som har en upplaga över 100 000 ex är relativt litet. Janders 30 maj 2010 kl. 08.38 (CEST)

TV och radio - liberalisering enligt SFFR

Radioprogram, tv-program och tv-serier skall enligt senaste redigeringar få egna artiklar om de sänts i nationell eller internationell TV. Utom att radioprogram knappast sänds i TV tycker jag detta är absurt liberalt. Vi skall alltså dokumentera allt som sänds på nationella TV- och radiokanaler? Jag har missat de "tidigare sffr-diskussionerna", så ge gärna länkar som verkligen stöder det. Jag tvivlar på att det fanns enighet om något som motiverar en så radikal liberalisering (och motsätter mig om där inte finns goda argument). --LPfi 15 juni 2010 kl. 13.19 (CEST)

Medhåll, jag tror inte det finns någon konsensus för en sådan liberal policy.--Ankara 15 juni 2010 kl. 13.22 (CEST)

Om jag minns/förtsått rätt så har SFFR-processen etablerat en konsensus om att återkommande program - dvs fasta punkter i tablåerna eller längre serier - bör bedömas relevanta om de gått i minst en nationellt täckande kanal, däremot inte att detta skulle gälla alla enstaka program. /FredrikT 15 juni 2010 kl. 13.28 (CEST)

Det var vad FredrikT beskriver ovan som jag försökte få fram och så uppfattar jag sffr-diskussionernas utgång och diskussion. Obelix 15 juni 2010 kl. 13.48 (CEST)

På rak arm (efter lite letande i arkivet förvisso) hittar jag denna sffr-anmälan som behandlar ämnet. Jag har för mig att något liknande program var uppe för diskussion också och fick samma utfall men jag kan inte hitta det just nu. Kan även vara någon gammal relevanskontroll-märkt artikel jag tänker på. Även om jag inte har några fler konkreta fall att peka på har jag också fått känslan att detta är etablerad praxis för sffr- och relevanskontroll-märkta artiklar. /-nothingman- 15 juni 2010 kl. 14.03 (CEST)

Jag har justerat och förtydligat skrivningen med utgångspunkt i diskussionen ovan.--Ankara 15 juni 2010 kl. 14.17 (CEST)

Menar vi verkligen alla nationella tevekanaler

Om vi tar den svenska tevemarknaden som exempel, det kommer alltfler kanaler vilket underlättas av den nya tekniken. Vad jag vet finns det inga SFFR-omröstningar för riktigt smala kanaler, är verkligen alla program på alla Viasats sportkanaler relevanta och finns det stöd för det i konsensus? Det finns sannolikt en rad program (som sänds på någon nationell kanal) som har få tittare, inte tillmäts någon betydelse utanför en smal målgrupp, som inte uppmärksammas i andra medier, och som har rätt få tittande. Är det rimligt att varje sådant program per automatik ska anses vara värt en artikel?--Ankara 15 juni 2010 kl. 14.25 (CEST)

Jag kan inte avgöra om det kan uttolkas en konsensus kring detta (har inte följt debatterna tillräckligt väl och länge), men jag känner ändå att det finns skäl att framföra en motsatt mening. TV- och radioprogram bör, i likhet med alla andra samhällsföreteelser, värderas på kvalitativa meriter. Är serien (t ex) speciellt uppmärksammad, nyskapande eller kontroversiell? Har den anmärkningsvärt stora tittarsiffror, är den ett programformat som har varit stilbildande eller har den haft speciell noterbara medverkande? Det är den typen av frågeställningar som bör avgöra relevansen. Med nuvarande skrivning räcker det att programmet är regelbundet tablålagt. Det är - tycker jag - en alldeles för passsiv (och därmed kvalitetssänkande) hållning som öppnar för en alltför schablonmässig hantering. Bara det faktum att något existerar bör aldrig räcka som urvalskriterium. Vi bör kunna ställa betydligt mer motiverande krav än så. Janders 15 juni 2010 kl. 15.15 (CEST)

Infoga artiklar om program i kanalartikeln om de inte behöver egen artikel. J 1982 15 juli 2010 kl. 00.40 (CEST)

Politiska partier

Enligt nuvarande skrivningen är politiska partier relevanta om de haft mandat i någon internationell, nationell, regional eller lokal församling. Jag förstår inte tilläggskravet att de skall ha varit registrerade för val - det påverkar väl inte invaldas relevans.

Däremot kan man tänka sig att partier som varit registrerade är relevanta också om de inte fått mandat (såsom enligt tidigare formulering), dock enligt min åsikt endast i val där registreringen är krävande (krav på internationella val är absurd, då det i praktiken är omöjligt utanför EU). I Finland varierar kravet för att få ställa upp kandidater från 3 underskrifter vid kommunalval i pyttekommuner till 20 000 vid presidentval (partiregistrering är en skild procedur, som kräver rätt många namn).

--LPfi 15 juni 2010 kl. 13.30 (CEST)

Det finns en bättre text på fördjupningssidan Wikipedia:Att_skriva_om_politik#Relevanskriterier men även där lever en del problem kvar. Att vara registrerad för val bör nog inte så med allts som ett generellt kriterium för relevans, däremot finns möjligheten att skriva om uppmärksammade partier som saknar mandat enligt punkt fyra (piratpartiet var relevant för exempel innan de blev invalda). Det är olyckligt att riksdagsvalet nämns i kriterierna, det är inte speciellt svårt att registrera ett parti där.--Ankara 15 juni 2010 kl. 13.39 (CEST)

Jag kan inte riktigt första att just Piratpartiet skulle ha varit relevanta innan de kom in i EU-parlamentet. Jag menar snarare att ett enfrågepartis av det slaget relevans är tveksam även när de sitter i beslutande organ. Fernbom2 26 juli 2010 kl. 18.38 (CEST)

Relevans för kyrkoherdar mfl verksamma före 1900

Jag har i andra sammanhang jobba~t en del med personer som var verksamma på 1860-talet och börjar undra om vi inte borde skilja på relevanskriterier för personer verksamma före 1900, mot de i samma yrke verskamma efter 1900. Kyrkoherde är här typexempel, där man nog bör anse alla sådan verksamma före 1900 som relevanta (men ej komministrar) även kronofogdar och kronobefallningsmän hade tunga roller. Och jag kunde också tänka mig mästare i skrån, vissa köpmän, ägare till större jordbruk etc.Yger 14 juli 2010 kl. 21.35 (CEST)

Instämmer. /FredrikT 15 juli 2010 kl. 00.18 (CEST)

Håller med, statsreligionen betydde ju så otroligt mycket mer i svenska samhället fram till 1800-talets slut, men varför just 1900? Var det exakt någon lag som kom då? Frikyrkor blev väl tillåtna i Sverige runt 1860-talet har jag för mig. J 1982 15 juli 2010 kl. 00.37 (CEST)

Tidpunkt kan diskuteras, men vid detta sekelskifte hade nya kommunikation, demokrati och tidningar gjort att auktoriteten av dessa som tidigare haft ett avgörande inflytande lokalt minskade.Yger 15 juli 2010 kl. 08.44 (CEST)

Jag ser mig gärna som inklutionist men kanske bör man i sådana fall börja med mindre steg - Domprostar, Häradshövdingar och framför allt regementschefer. Kronofogdar och kontraktsprostar har absolut sin betydelse, men det är ju bra att vi kan hitta en gemensam skrivning som om inte alla så åtminstone de flesta kan ställa sig bakom, så att inte artiklarna blir raderade i nästa raderingivervåg. Godsägare anses redan relevanta - personer som efter 1811 köpt adliga gods, eller brukpatroner anses som jag uppfattar det redan som relevanta - kakelugnsfabrikörer anses vara det, så som jag ser det är relevanskriterierna redan ganska vida. Sedan skulle de nog behövas förtydligas i skrivningar här. Angående mästare inom vissa skrån, gjorde jag ett snabbt överslag över de 3.604 silversmeder som upptas i Svenska silversmeder 1520-1850, och närmare hälften skulle kvalificera sig enligt disskussionerna kring silversmeders relevans såsom de utföll i senaste sffr-omröstningen. Misstänker att tenngjutare också skulle hamna någonstans i närhet (även om de är lite sämre dokumenterade). --FBQ 21 juli 2010 kl. 10.30 (CEST)

Jag har redan på många ställen argumenterat för kyrkoherdars relevans, åtminstone till 1862, då den nya kommunallagen kom. Eftersom såväl fattigvård som skolväsen på landsbygden hade koppling till prästerskapet långt efter det kan ett senare årtal mycket väl försvaras. Fernbom2 26 juli 2010 kl. 18.35 (CEST)

Festivaler

Det har dykt upp ett par mindre festivaler här på sistone (Äggstockfestivalen, Queertopiafestivalen t.ex). Räknas de som organisationer/föreningar? Åtminstone vid en snabb första anblick verkar de inte vara så väldigt omtalade i media, vilket är ett krav för sådana. -Laxskinn 25 juli 2010 kl. 12.53 (CEST)

Angående Queertopiafestivalen fanns det i DN-kultur en artikel om uppblomstringen av Queerfestivaler, och bland annat med en hel del info om Queertopiafestivalen och bilder därifrån. Vet dock inte riktigt vad som skall krävas i rapporteringsväg för en festival av det här slaget.--FBQ 26 juli 2010 kl. 18.15 (CEST)

Journalister - förslag att diskutera kring

SFFR-debatten om Adam Svanell har blottat en oenighet rörande relevanskriterierna för medialt verksamma personer. Jag har därför totat ihop ett förslag till ny formulering för kriterier för journalister. Tanken är att man ska kunna ta stöd i kriterierna för göra mer individuella och nyanserade bedömningar, som inte styrs av titlar, upplagor eller andra mer eller mindre onyanserade och godtyckligt frammejslade "gränsvärden".

Här är mitt förslag:

Nedanstående stöd för relevansbedömningen gäller personer som är verksamma inom medier som, med hänsyn till mediets speciella förutsättningar, har en ansenlig spridning inom sin målgrupp, ansenlig upplaga, samt en ansenlig ålder. Vid bedömningen av relevansen för en journalist ska det beaktas...

• om personen har varit tongivande och/eller drivande, eller på annat sätt har spelat en speciellt viktig roll som upphovsman, rapportör eller opinionsbildare, i allmänt spridda och uppmärksammade nyhetsämnen eller samhällsdebatter,
• om personen är starkt etablerad och profilerad som skribent (t ex nyhetsreporter, krönikör, kommentator, kulturskribent o dyl) inom ett eller flera allmänt uppmärksammade områden,
• om personen har/har haft en sådan redaktionell ledningsfunktion att vederbörande själv har kunnat påverka innehåll och utformning av etablerade nyhets- eller fackmedier, veckopress o dyl.
• om personen på annat sätt är allmänt välkänd i sin roll som journalist.

Vad tycks? Janders 4 augusti 2010 kl. 13.40 (CEST)

En god början i vettig anda. Jag är dock lite fundersam över balansen mellan fyrkantiga "objektiva" kriterier och nyanserade luddiga kriterier. Det här förslaget är åt det nyanserade/luddiga hållet, vilket förvisso öppnar för individuella bedömningar, men också öppnar för tolkningstvister. Hur långt vill vi gå åt det hållet? Lsj 4 augusti 2010 kl. 14.04 (CEST)

Upplever punkterna som extremt vaga och kan nog passa in på stort sett alla på de större tidningarna. Kriterierna bör utformas på ett tydligt sätt, så det inte blir en massa tjafsande av typen "X är "ock liknande". Jag tycker att dessa punkter bäddar för mer sånt. det går alltid att argumentera om att en person är drivande, profilerad eller välkänd. Jag tycker det viktigaste är att man faktiskt VISAR att en person är betydande, har källor som beskriver X som en betydande journalist etc. Jag tycker att det är viktigt att de som vi skapar artiklar om är sådana som nått sådan uppmärksamhet att de antingen har artiklar i andra uppslagsverk eller att det är troligt att de får det så småningom, alltså betydelsefulla personer som "gått till historien" (eller kommer att göra det) tack vare sina insatser, inte bara nån som gått till jobbet och gjort vad som förväntas. / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 14.19 (CEST)

Jag är också rädd för att kriterierna är extremt vaga och att de nog kommer att leda till att artiklar om journalister utökas med sådana som bara "gått till jobbet". Utgångspunkten bör i stället vara att andra än wikipedianer har ansett personen ledande, till exempel genom att ta med den i uppslagsverk, listor över mest inflytelserika etc.Sjö 4 augusti 2010 kl. 15.28 (CEST)

Ambitionen var att få igång en diskussion, och det ska bli intressant att se var den slutar. En liten kommentar så här långt: Jag tror inte att man kan/bör betrakta samhället, och dem som verkar i det (gäller både journalister och - som nedan - politiker) genom en matris, där olika mått, egenskaper och formella utgångspunkter ställs mot varandra. Personerna ska istället bedömas individuellt, på sina egna meriter och i ett helhetsperspektiv. Vilka är de, vad gör de och vilken roll spelar de i samhället? Elinnea beskriver det bra med meningen "Jag tycker det viktigaste är att man faktiskt VISAR att en person är betydande, har källor som beskriver X som en betydande journalist etc". Jag är övertygad om att ingen vill ha med journalister "som bara går till jobbet" (eller "dussinpolitiker" heller för den delen). Det är just därför som vi måste nyansera (i praktiken gärna skärpa) kraven och släppa checklistorna, som i praktiken säger att man är relevant för att man klarar en viss tröskel i form av titel, upplaga eller formell funktion. Mina tankar leder inte, och bör inte leda till, att fler journalister får plats här (snarare tvärt om, eftersom det måste ställas hårdare kvalitetskrav på artiklarna). Hellre färre, men bättre. Och med mer individuella bedömningar försäkrar oss om att kommande ämnen håller tillräcklig kvalitet. Janders 4 augusti 2010 kl. 16.14 (CEST)

Lokalreportrar är givetvis så gott som aldrig relevanta, men ledarskribenter borde vara det, nästan oavsett tidningens upplaga (under förutsättning att det handlar om en som verkligen har spridning). Att få in fler är inget självändamål, men färre diskussioner på SFFR om denna yrkesrupp vore en klar fördel. Fernbom2 5 augusti 2010 kl. 09.14 (CEST)

Men om en lokalreporter ska bedömas som ointressant, så ska argumentet vara att personen inte har uträttat något som föranleder uppmärksamhet här. Diskvalifikationen bör inte bygga på enbart det faktum att hon/han råkar vara verksam på en liten tidning med lokal utgivning. Den nyansen missar vi om kriterierna bygger på upplaga, titlar o dyl. Janders 6 augusti 2010 kl. 07.14 (CEST)

Visst ligger det mycket i det Janders påpekar! Problemet är bara att om vi inte har mätbara kriterier kommer vi att få ändlösa diskussioner om tusentals artiklar. Det är bättre att ha regler och medge undantag än att ha kriterier som är så flexibla att ingen platsar automatiskt. I mina ögon är samtal viktiga, men om de blir för många riskerar de att stå i vägen för arbetet på en bättre encyklopedi. Hellre enstaka fall av tveksamt allmänintresse som halkar in p g a att de formellt uppfyller kraven än ännu fler på SFFR. Fernbom2 6 augusti 2010 kl. 07.27 (CEST)

Wp hade Bubbelgris som producerade massor med artiklar om journalister, nästan alltid sådana som hade skrivit något om Sverigedemokraterna, med kartläggning av var de bodde, osv. Ytterst obehagligt. /Pieter Kuiper 4 augusti 2010 kl. 16.30 (CEST)

I mitt tycke är kriteriet idag både elegant och eftertänksamt utformat. Den täcker in och exkluderar i lagom mån, även om kravet på en upplaga om minst 100 000 i mitt tycke är väl högt. Ingen skulle slås av tanken att radera fotbollslaget Åtvidaberg för att deras arena inte tar 10 000 åskådare.

Ska man nu tvunget förändra kriteriet så måste naturligtvis detta göras mycket grundligt. Förändringar av kriterier, i synnerhet när de ska göras snävare, är problematiskt. Det torde alla begripa. Historiens dom brukar för övrigt falla hård på hastiga beslut som tagits utifrån begränsat beslutsunderlag. Tänk på att det bara är en (1) artikel som har diskuterats noggrant, och ändå talas det om generella och långtgående omfattande förändringar av principiell räckvidd. För att man alls ska kunna umgås med planer på att snäva åt relevanskriterierna i vederbörande fall, måste alltså ett betydligt större underlag hämtas in för beslut. Och för att en seriös bedömning ska göras, måste varje artikel en för en ägnas samma tankemöda som denna. Och samma utrymme för diskussion måste naturligtvis erbjudas. Och för att kommande kriterier skall undkomma kraftigare konfrontation i fortsättingen (för konfrontation är precis vad snävare kriterier bjuder upp till) så bör specificeringen komma fram. Någon har exempelvis återkommande fört fram önskemålet att en sorts grad av kändisskap, eller i vilken utsträckning personen skrivs om, ska verka som avgörande kriterium. Jag vill då betona vikten av att Wikipedia inte blir ett slags ”hall of fame”. Det är oerhört viktigt att kunna skilja relevans från deltagande i morgonsoffor och sjaskiga debatter. Det är orimligt att det ska åligga en journalist att kunna "bevisa" att denne är relevant genom att andra journalister offentligt ska ha bekräftat detta. Vad är egentligen den exakta betydelsen av den typen av kriterium? Ska journalisten bokstavligen ha betecknats som "betydande" i något slags verk eller artikel? Eller räcker det om en journalist har nämnts eller blivit polemiserad mot i någon artikel? Det här kriteriet är helt omöjligt. Det är diffust och bjuder in till måttlöst tolkningsutrymme. Och snävt så det förslår.6 augusti 2010 kl. 12.17 (CEST)Krypto

Till sist bör man se över det sätt på vilket SFFR i dagsläget utnyttjas. Skulle man leka med tanken på att radera artikeln, och i ren mänsklig lättja behålla samma kriterier, så skulle exakt samma visa att upprepas oändligt många gånger. Jag utgår från att vi lämnat det stadiet här, men det är lätt att räkna ut vilket jobb som kvarstår, generellt, ifall önskan att radera en ordentligt utformad artikel med relevant information ska ha tolkningsföreträde gentemot principen att relevant information ska värnas om.Krypto 6 augusti 2010 kl. 10.06 (CEST)Krypto

Jag ser det som att relevanskriterierna anger en kvantifierad gräns när något skall betraktas som relevant, men att detta inte innebär att motsatsen gäller, dvs om gränsen inte är uppfylld kan artikeln ändå vara relevans men det kräver en mer aktiv eftertanke. Och att ange kriterierna på detta sätt ser jag som ändamålsenligt och att det fungerat väl för journalister, som är en vanlig typ av artiklar. När en journalist fått ett pris eller dylikt är det självklart, i många andra fall brukar det räcka att någon för fram att det är en inflytelserik journalist för att artikeln blir kvar. Om Adam Svanell behandlats på detta sätt enligt praxis så skulle journalisten helt säkert utan dramatik betraktats som tillräckligt intressant för att artiklen blivit kvar, vilket ju också blev resultatet av SFFR omröstningen. Så jag rekommenderar ingen ändring av kriterierna, då jag inte ser ett problem att utgå i bedömningar från dagens formulering.Yger 8 augusti 2010 kl. 17.49 (CEST)

Politiker igen

Inlägget ovan från Janders om journalister påminde mig om att vi har haft lika livliga sffr-diskussioner på sistone om politiker, som också blottlagt bristande överensstämmelse mellan gällande relevanskriterier och sffr-konsensus, och även blottlagt tydliga åsiktsskillnader om var vi ska sätta tröskeln för politikers relevans. Samtidigt ser jag ett stadigt inflöde av politikerartiklar inför det kommande valet, flera har tillkommit bara idag. Var ska vi dra gränsen? Några tankar om kriterier:

1. Relevansgrundande är enbart vad en politiker har gjort, aldrig vad vederbörande kandiderar till.
2. En partipolitiker är normalt relevant bara om partiet är relevant.
3. Interna partiuppdrag ger relevans enbart på nationell nivå: partistyrelseledamot, partisekreterare, ordförande i ungdomsförbund, kvinnoförbund, xx-förbund. Distriktsposter ger aldrig relevans.
4. Riksdagsledamöter och statsråd är alltid relevanta.
5. "Vanliga" ledamöter i kommun, landsting m.m. är ej relevanta.
6. Relevansgrundande för lokalpolitiker är tunga uppdrag med genuin makt på den lokala nivån: kommunalråd, landstingsråd, etc.
7. Politiker kan också bli relevanta genom att deras politiska gärning (inte bara skandaler och andra dumheter) får omfattande uppmärksamhet i etablerade medier.

Lsj 4 augusti 2010 kl. 14.04 (CEST)

Punkt sex tycker jag bör ses över, alltså att det bör möjligtvis vara ordföranden som har relevans, den med den tyngsta posten, nån anonym person av 20 kommunal/landstingsråd i nån kommun eller landsting i ett litet land har inte relevans i mina ögon. Vi blir ofta väldigt sverigeblinda och tycker att vi bör skriva om diverse dussinpolitiker bara för att de är svenskar, samtidigt som vi knappt har artiklar om presidenter och statsråd i andra länder. Jag tror man oftare bör ställa sig frågan om personen skulle stå med om det var ett annat uppslagsverk. Vi måste tänka på att de artiklar vi har med ska underhållas, vi kan inte gå ned på alltför låg lokal nivå. Jag tycker att nationella politiker har relevans och att lokala politiker kan ha det, men då ska de ha utfört något särskilt, varit särskilt uppmärksammade. / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 14.28 (CEST)

Håller i princip med Elinnea, vi bör vara restriktiva med lokalpolitiker, såväl i Sverige som utomlands. Men vi har motsatta problem vad gäller svenska och utländska politiker - det är för få som vill skriva om utländska tunga politiker, men för många som vill skriva om även ganska lättviktiga svenska. Relevanskriterierna är till för att bemöta det senare problemet, så att vi saknar artikel om premiärministern i Tuvalu hör egentligen inte hit. Om man sedan ska dra relevansgränsen vid enbart ordförande/borgmästare i varje kommun, eller någon annan gräns, det kan diskuteras. Kanske olika gränser för olika stora enheter? I en fransk kommun med några hundra invånare kanske inte ens "le Maire" är relevant, men i Stockholm kan flera borgarråd vara det? Lsj (diskussion) 4 aug 2010 14.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av Lsj.)

Borgmästare/kommunordförande i städer/kommuner över 20 000 invånare vore kanske en lämplig gräns? Då borde det inte en massa dussinpolitiker från små obetydliga platser på jordklotet? Det viktigaste är dock att man visar att de faktiskt är betydelsefulla. Att det finns källor som visar att de är omskrivna och uppmärksammade. Idag är det alltför många som vill att personer ska ha automatisk relevans, utan att faktiskt visa att de är betydelsefulla och uppmärksammade, man säger "borgarråd->automatiskt relevant" (eller ännu värre "heltidstjänst->relevant... *ryser* kan dessa kriterier få bort den typen av argument så är mycket vunnet.) Att det är många som vill skriva om svenska dussinpolitiker handlar nog främst om att det är de själva (eller nån i deras närhet) som skriver dessa artiklar), jag tycker att det är ett problem, att Wikipedia används som en valplattform, en arena att synas på. / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 15.27 (CEST)

Man kan också fundera på en beloppsgräns? Ha det politiska ledningsansvaret för en verksamhet som omsätter minst 1 miljard kronor? Det ger kanske ett rimligt och operationaliserbart mått på faktisk makt, och leder till att vi får med några borgarråd/motsvarande i varje storstad, men inte varje byhålas borgmästare. För övrigt bör oppositionråd/motsvarande inte vara relevanta. Lsj 4 augusti 2010 kl. 15.48 (CEST)

Varför skulle stadens/kommunens invånarantal få avgöra på det här sättet? Det finns huvudstäder i världen som har färre än 20 000 invånare... Små orter kan i vissa fall vara av stor betydelse. Jag stödjer i alla fall linjen "borgarråd->automatiskt relevant" och "heltidspolitiker->relevant". Vad vederbörande kandiderar till måste självfallet också ha betydelse, om någon nomineras till presidentkandidat av ett parti som har representation i ett lands parlament så är det en stor sak. Visst tenderar sådana personer att uppfylla relevanskriterierna på något annat sätt ändå men i vissa fall är kandidaturen till och med den främsta grunden för personens relevans. Med detta menar jag förstås inte att alla riksdagskandidater osv. är automatiskt relevanta. Prematureburial 4 augusti 2010 kl. 16.34 (CEST)

Håller med om att storleken på platsen inte är något bra bedömningskriterium. En av Kanadas territoriehuvudstäder är exempelvis lika stor som en uppmärksammad sydskånsk kommunhuvudort. Ändå har vi artiklar om två av toppolitikerna i den sistnämnda kommunen, men knappt någon information alls om den förstnämnda staden. /Grillo 4 augusti 2010 kl. 17.06 (CEST)

Det jag i grund och botten vill se som kärnan i kriterierna är hur mycket makt personen har. Tycker nog ändå storleken har en poäng som mätbart mått på makt, om vi lägger till ett undantag för platser/personer som särskilt utmärker sig på annat sätt. T.ex. provinshuvudstäder. Lsj 4 augusti 2010 kl. 21.38 (CEST)

Som vi sagt när frågan varit upp tidigare, jag ser inte att kommunalfullmäktiges ordförande skall vara mer relevant än kommunalstyrelsens. Alternativt kan vi bestämma att den ena posten är irrelevant före 1971 och den andre efter 1971, men det känns bara som onödigt krångel. Om sedan innevånarantalet eller något annat skall vara styrande så bör det ju lämpligen var utformat utifrån vilka städer/kommuner som tidigare haft en stor befolkning - alternativt befolkningen under den tid personen i fråga var ordförande.--FBQ 4 augusti 2010 kl. 17.23 (CEST)

Det vi har problem med är framförallt valkampanjsartiklar av aktiva och presumtiva dussinpolitiker. Därför bör relevanskriterierna skrivas med fokus på att dessa hålls kort. Jag har inga problem med att ha annorlunda och generösare kriterier för tidigare generationers politiker, risken att det missbrukas är liten. Men just därför ser jag heller ingen mening med att lägga ner stor möda på kriterieskrivande för pre-1971-förhållanden. Lsj 4 augusti 2010 kl. 21.38 (CEST)

Det är möjligt att det inte är aktuellt det mest aktuella just nu, men även äldre politiker har ju varit uppe på sffr tidigare. Men jag förstår om det känns som något som kan vänta till efter valet, när regelverket för dagens politiker är klart, och sådan brådska är det ju inte.--FBQ 5 augusti 2010 kl. 00.29 (CEST)

Alla landstings- och kommunalråd måste anses relevanta. Allt annat är ett otillbörligt gynnande av de största partierna. Generellt har dessa större inflytande än "vanliga" riksdagsledamöter. Jag kan inte förstå varför vi skall vara restriktiva beträffande lokal- och regionalpolitiker. Fernbom2 5 augusti 2010 kl. 09.18 (CEST)

Det känns som att diskussionen drar mot en i mina ögon lite olycklig riktning, som innebär att en persons "viktighet" (d v s motivet till att hon/han kan/bör omnämnas här) skulle kunna avgöras av faktorer som storleken på deras revir, deras titel, vilket parti de företräder o dyl. Jag tror inte att man bör sortera världens befolkning (politiker och andra) på det sättet, om man (vilket jag tror är nödvändigt i ett seriöst uppslagsverk) vill kunna ta hänsyn till viktiga faktorer som deras faktiska roll, position, formella och informella inflytande, "kändhetsgrad" och liknande mer eller mindre outtalade men ändå viktiga faktorer. Detta gäller alltså inte bara politiker, utan även t ex journalister och många andra personer som på olika sätt är verksamma i samhället. Det är klart att det finns en mängd "dussinpoliker" av olika slag och färg i våra politiska församlingar. Men det begreppet tolkas knappast på samma sätt av alla, och är därför ett svagt argument i diskussionen. För den politiska verkligheten kan mycket väl vara den, att de verkligt inflytelserika har sin viktigaste plattform internt i en partiorganisation, som politiska tjänstemän eller som rena fritidspolitiker. Sådana hittar man inte med hjälp av kvantitativa gränser, titelkrav, formella krav på var personen ska ha sin politiska bas o s v. Dessutom är det faktiskt så att många politiker - även på låg nivå - spelar en viktig roll i vårt samhälle även om de inte är så namnkunniga. WP har kanske inte en uttalad roll att verka för en stärkt demokrati. Men vi bör i alla fall respektera att det politiska systemet - liksom massmediesystemet - är viktiga funktioner i vårt samhälle, och att det finns ett "allmänintresse" och ett intresse hos den informationssökande publiken att WP ger god information om detta. Men här, liksom i t ex journalistexemplet här ovan och när det gäller idrottsmän, musiker och många många andra personer, måste man alltså vara öppen för att göra en mer aktiv och nyanserad bedömning i varje enskilt fall. Om det leder till mer diskussion så må det vara hänt, så länge som diskussionen bidrar till att höja kvalitén och utmejsla praxis. Janders 5 augusti 2010 kl. 11.28 (CEST)

Jag kan egentligen känna viss sympati för Janders tankar ovan, och delar i princip ståndpunkten att en persons faktiska makt och inflytande ska ligga till grund för relevansbedömning. Men samtidigt behöver vi vara lite pragmatiska. Wikipedia blir inte bättre av att vi får en ny lång sffr-diskussion för varje ny politiker som skapar en valkampanjsartikel här, och wikipedia blir inte heller bättre av att vi släpper fram mängder med kampanjartiklar som ingen har tid och ork att av-pova. Wikipedia blir bättre av att vi diskuterar oss fram fram till kriterier som är enkla och rättframma att tillämpa i enskilda fall, så att vi kan ägna tid åt att förbättra relevanta artiklar istället för sffr-diskussioner kring tolkningen av subjektiva kriterier. Och kriterier som är enkla och rättframma att tillämpa, det betyder tyvärr kriterier som bygger på titlar, kvantitativa gränser, och andra hårddata om personerna, inte kriterier som bygger på en "aktiv och nyanserad bedömning i varje enskilt fall". Det senare låter bra i teorin, men blir hopplöst i praktiken. Lsj 5 augusti 2010 kl. 12.00 (CEST)

Jag tror det är viktigt att komma ihåg att relevanskriterierna aldrig kan bli heltäckande. E.m.m. bör de ses som ett riktmärke, eller kanske som tillräckliga men inte nödvändiga krav. De skulle då vara valda så att majoriteten av de relevanta ämnenan täcktes in, samtidigt som inga eller ytterst få "hopplösa" artiklar gjorde det. I vilket fall: visst är det dåligt att alltför starkt fokusera på titlar, men finns det exempel på statsråd som inte skulle vara relevanta? Riksdagspolitiker? Partisekreterare? Om inte, så vad är problemet med att de nämns som relevanta?

andejons 5 augusti 2010 kl. 20.52 (CEST)

"Problemet" är inte att riksdagsmän m fl med självklarhet är relevanta. Det som blir komplicerat är när personer, som med en mer individuell och nynaserad bedömning borde kunna betraktas som tillräckligt intressanta, exkluderas med motiveringen att de inte kan inordnas inom de titlar och andra begränsningar som listas i kriterierna. Den typen av argument ser vi ofta på SFFR. Därför ser jag hellre att kriterierna berättar vilken typ av frågeställninar som man bör ta hänsyn till när man gör bedömningen, och inte hur "meriterna" schablonmässigt ska värderas. Janders 5 augusti 2010 kl. 21.13 (CEST)

Avindenterar. Visst kan jag känna att det ibland kan bli fel med riktlinjer som utgår från mätbara egenskaper. De har dock en viktig egenskap: de är praktiskt användbara för att ge ledning i beslut om relevans vilket dina förslag inte är. Med den typ av oprecisa frågeställningar som du förslår kommer varje artikeldiskussion att bli evighetslång eftersom det alltid går att argumentera (mer eller mindre väl) för att just den här personen ska finnas med.Sjö 5 augusti 2010 kl. 22.30 (CEST)

Sjös inlägg här lyfter fram det jag säger ovan under journalister. Om ingen är självklar kommer vi inte att kunna skriva artiklar, endast att diskutera dem som finns (med viss tillspetsning). Men det måste samtidigt ständigt betonas att det finns personer som inte uppfyller kraven om man skall vara strikt och som ändå bör få behålla sina biografier här. Man kan vara automatiskt relevant men aldrig automatiskt irrelevant. Fernbom2 6 augusti 2010 kl. 07.33 (CEST)

Det var en formulering som jag gillade: "Man kan vara automatiskt relevant men aldrig automatiskt irrelevant." Låt oss fortätta i den andan. Janders 6 augusti 2010 kl. 08.01 (CEST)

Nåja, i viss mån kan man det också: om det bara står att NN är tiondeman på vänsterpartiets lista i kommunvalet i Vaxholm, så är det nog säkert att utgå ifrån att personen inte har några andra tyngre (politiska) meriter och radera. Det kan vara fel, men då är det författarens. Vi kan enbart utgå från artiklarna, inte personerna i sig.

andejons 6 augusti 2010 kl. 08.39 (CEST)

Ja, relevansen måste framgå av artikeln, men kriterierna får inte läsas så att den som inte uppfyller något av kraven skall uteslutas enbart p g a detta. Fernbom2 6 augusti 2010 kl. 08.45 (CEST)

Vi närmar oss kanske kärnan: Om vi i första hand ser relevanskriterierna som ett "positivt krav" som fungerar som stöd för att kunna avgöra vad som är självklart "relevant" (vi kan kanske likna dem med en en "genväg" eller vip-ingång in i uppslagsverket), så räcker det inte att använda dem som en "begränsning", där man säger att någon/något inte bör vara med. Argumentet som vi så ofta ser i SFFR-diskussioner, att artikelämnet inte "uppfyller relevanskriterierna", säger alltså bara att ämnet inte med automatik ska tas med. För därutöver finns det ett utrymme som också måste bedömas, och som mycket väl kan leda till att artikeln ska få komma med trots att den inte "uppfyller relevanskriterierna". Dessa bedömningsgrunder (som jag har funderat kring rörande journalister här ovan, men som bör kunna formuleras på liknande sätt för politiker och andra personer) bör vara minst lika levande och diskuterade som de mer strikta och kvantitativt betingade relevanskriterierna. All argumentation blir bättre om man innan man tar ställning både funderar över varför något bör vara med, och varför det inte bör vara med. De nuvarande relevanskriterierna (och praxis kring hur vi ser på dem) stimulerar inte till en sådan analys. Janders 6 augusti 2010 kl. 09.16 (CEST)

Ja, vi närmar oss nog kärnan, och ser kanske också ganska olika på kärnan. När det gäller den "positiva" sidan, sådana som självklart platsar i wikipedia, så blir det sällan tjafs om relevans ändå, så där spelar inte relevanskriterierna någon större roll. Det som vi EMRÅ behöver raka kriterier för är på den negativa sidan, sådana som inte platsar, men av fåfänga eller som propaganda försöker få in en artikel ändå. Jag ser tydliga kriterier som ett viktigt verktyg för att snabbt och utan tjafs bli av med artiklar om den där tiondemannen på v-listan till kommunfullmäktige i Vaxholm, som vi nog alla är överens om inte platsar. Sedan finns det ett behov av ett friutrymme för specialfall, jag är väl medveten om det. Det är detta friutrymme jag försöker fånga i punkt 7 i de kriterier jag föreslog i inledningen till den här diskussionen - om en person platsar i wikipedia trots avsaknad av formella meriter, så har detta nog uppmärksammats i media, och behöver hursomhelst kunna styrkas, lämpligen med mediekällor. Den som varken har formella meriter, eller synts i pressen, är ytterst sällan relevant. Men ska vi kunna upprätthålla wikipedias trovärdighet med en rimlig arbetsinsats, så behöver specialfallen vara just specialfall. Normalfallen behöver vi kunna lösa med enkla tumregler. Lsj 6 augusti 2010 kl. 09.30 (CEST)

Vi står nog inte så långt ifrån varandra i praktiken. Min linje ställer möjligen lite större krav på struktur, debatt och handlingskraft. Men jag tror samtidigt att det vore bra för kvalitén. Lsj:s formulering i punkt 7 kan nog fungera som "nödventil", som gör det möjligt att ta individuella hänsyn. Bra så långt. Det som jag i första hand ser som ett problem är att den typen av bedömningar alltför ofta inte får någon plats i diskussionen eftersom debattörerna helt enkelt och utan vidare motivering konstaterar att "relevanskriterierna" inte är uppfyllda. Det är ett i mina ögon lite för enkelt sätt att avfärda andras bedömningar, arbete och försök att bidra till en helhet. Reglerna här säger att den som lägger in en artikel ska kunna påvisa varför artikel platsar här. Men eftersom det, som Lsj skriver här ovan, "finns det ett behov av ett friutrymme för specialfall", och relevanskriterierna - i alla fall enligt anda som Lsj beskriver i sin punkt 7 - tillåter ett sådant friutrymme, så bör man kunna förvänta sig att de kritiker som tar ställning mot ett artikelämne åtminstone förklarar varför ett sådant "friutrymme" inte skulle vara tillämpligt. Dessutom (men det kan vi naturligtvis ha olika mening om) så tror jag att min linje i praktiken skulle medföra att antalet politiker (eller journalister för den delen också) skulle bli färre men bättre, eftersom det ställs större krav på dem vad gäller verklig substans i meritlistan. Som sagt, jag kan hålla med om att det kanske medför en del mer arbete för kollektivet. Men det kanske det är värt? Dock - nu tar jag semester igen, även från denna debatt. Janders 6 augusti 2010 kl. 10.19 (CEST)

Ett dödsperspektiv

Nu kanske detta uppfattas som att jag är lite morbid, men jag tycker att man skulle kunna ha ett döds-perspektiv generellt när det gäller biografiska artiklar. Att man ställer sig frågan: Är detta en person så pass känd ,att när personen dör, så kommer det tas upp i nationell press? Om man varit betydande så görs ju det, åtminstone i någon liten notis. Följande: "N.N, kommunalrådsordförande i Knäckebröhults kommun 1976-82, har avlidit, 88 år gammal", "N.N, journalist som skrivit 200 artiklar i SvD, har avlidit, 90 år gammal", "N.N, konstnär som målat en tavla åt X:läns landsting, har avlidit, 95 år gammal", "N.N, skådespelare som medverkade som "en man" i filmen X 1956" kommer ju knappast upp i nyhetsfloden, utan om de nämns så är det i en nekrolog skriven av nån bekant på familjesidorna. Om någon som varit betydelsefull dör däremot, så tas det sannolikt upp på nyhetssidorna, och man intervjuar någon som säger några ord om vilken fin person det var. Klart att det är svårt att bedöma och man kanske inte kan ha det som ett formellt kriterium direkt, men kanske något att ha i bakhuvudet när man bedömer om en person är betydelsefull eller ej? / Elinnea 4 augusti 2010 kl. 17.50 (CEST)

Jag håller inte med. Nu har det här med dödfallsrapportering sett väldigt olika ut, men i samband med att majoriteten av personerna som förekommer i NE avlider, förekommer ingen sådan rapportering. Jag anser att wikipedia skall ha högre, inte mindre ambitioner än så.--FBQ 4 augusti 2010 kl. 19.00 (CEST)

Dessutom brukar fokus i nyhetsrapporteringen kring dödsfall ligga på popstjärnor och skådespelare, i första hand sådana som varit aktiva under senare tid.--FBQ 4 augusti 2010 kl. 19.02 (CEST)

Jag inser att Elinneas förslag inte ska ses alltför bokstavligt. Så den första invändning som kom i min tanke, att nyhetsmedierna och deras bedömningar knappast kan ses som ett facit, kanske inte är så viktig. Synen på vem som är tillräckligt notabel för att nämnas i en nyhetsrapportering varierar över tiden och i olika medier, och är dessutom beroende av helt ovidkommande perspektiv som plats- och tidsbrist. Deras bedömningar är alltså minst lika godtyckliga som praxis här. En tyngre invändning är dock att uppslagsverket vänder sig till en nutida och framtida publik som mycket väl kan vara intresserad av en person under dennes aktiva tid, även om personen är bortglömd när han/hon avlider om x antal år. Men Elinnea har en klar poäng - det är det som personen gör och har gjort som är viktigt. Det kan vara värt att fundera på när vi porträtterar allehanda fotbollsspelare, punkbandsgitarrister, bankrånare, travtränare, animatörer, bloggare, flöjtister, regiassistenter, samt (naturligtvis även) journalister och lokalpolitiker. Janders 4 augusti 2010 kl. 20.26 (CEST)

Jag har ofta förundrats över urvalet i Seriges Radios ekosändningar. Många gånger har jag hört dem säga i en av sina korta nyhetsprogram (tre-fem minuter) att NN är död och jag har aldrig hört talas om vederbörande. Kanske är det någon som varit populär för flera decennier sedan och därför intresserar äldre lyssnare(till vilka jag ännu inte räknar mig). Visserligen tror jag mig ine vara representativ för de medelålders, men den korta presentationen tyder ofta på att personen aldrig varit ett stort namn. Fernbom2 6 augusti 2010 kl. 06.28 (CEST)

Ok. Personligen tycker jag att jag oftast vet vem det är. Kanske inte om det handlar om en filipinsk poet eller liknande. Kan också ha dålig koll på en jazzmusiker eller en skådepelare, men oftast har jag hört något personen gjort eller sett en film personen varit med i utan att veta namnet på personen. När politiker avlidit kan det ofta vara svårt att först placera namnet, men när livsgärningen beskrivs brukar jag komma på vem det handlar om. Att jag opponerade mig mot det hela handlar ju om att jag gärna ser att wikiedia är mer än så, jag vill ju gärna kunna slå ut sådant jag inte redan vet också :-) --FBQ 6 augusti 2010 kl. 14.27 (CEST)

Min poäng var inte att de jag inte känner till inte heller bör biograferas. Den var att det kan var ganska godtyckligt vilka som får uppmärksamhet i anslutning till sitt dödsfall. Alltså möjligen ett argument för men aldrig en invändning mot. Fernbom2 6 augusti 2010 kl. 16.49 (CEST)

Nej, förlåt - jag kanske var otydligt - jag ville utveckla mitt första inlägg. Din utpräglade exopedianism är ju känd, fernbom2, så du måste nog ha ett väldigt gott minne om du bara tycker personer du känner till bör biograferas :-). Ja, jag är inte riktigt lika bra på att följa radion som jag var för några år sedan, så saker och ting kanske har förändrats, men min uppfattning har varit att fokus i dödsrunorna har legat på "kändisar" (främst skådespelare och musiker), medan exempelvis vetenskapsmän och forskare mycket mer sällan fått dödsrunor. Politiker har också varit lite sämre företrädda.--FBQ 6 augusti 2010 kl. 17.24 (CEST)

Jag tänkte närmast på dem som nämns över huvud! Vad gäller utförligare minnesinslag har jag samma intryck som Du. Fernbom2 7 augusti 2010 kl. 10.07 (CEST)

Ju fler relativt okända personer som läggs in i uppslagsverket desto fler artiklar kommer vi få i Kategori:Avlidna okänt år, vi har en hel del fall där vi inte ens vet om personerna lever eller är döda, eftersom det inte rapporteras, eftersom de inte är betydelsefulla nog. / Elinnea 12 augusti 2010 kl. 11.09 (CEST)

Fast majoriteten av personerna som ligger där gör det för att de levde under en tid då inga tillförlitliga uppgifter finns - egentligen borde fler ligga där, jag hitta ganska många som är inlagda som avlidna 1499 trots att man egentligen inte har någon aning, personen omtalas som levande 1481 och var definitivt död 1512. De bör inte anges som döda 1499. Den andra orsaken är att de nyare personer som finns där avled innan nätet har några tidningsartiklar bevarade. TT-utsändningar finns inte tillgängliga över nätet, och om inte ens 1980- eller 1990-talstidningar finns på nätet och är i vilket fall som helst inte sökbara. Den andra orsaken är att runeberg bara har "Vem är det?" över nätet tillgängliga fram till 1969, och där för är personer födda efter det i många fall svåra att hitta.--FBQ 12 augusti 2010 kl. 11.23 (CEST)

Har också konstaterat att det är ett problem att det finns en lucka i "Vem är det?"-serien på Runeberg. Årgången 1944 tar bara upp döda 1941-1944, medan personer döda dessförinnan saknas. Har de dött efter 1930 kan det i många fall vara svårt att hitta dödsåret.--FBQ 12 augusti 2010 kl. 12.38 (CEST)

Om en person har dött mellan 1481 och 1512 är det komplicerat, men har personen dött mellan 1461 och 1492 är det enklare: då bör vederbörande stå under Kategori:Avlidna 1400-talet och inte under okänt år. Fernbom2 24 augusti 2010 kl. 20.49 (CEST)

Tumregel?

Finns det någon tumregel för "exceptionellt hög trafik" och "låg alexaranking" vad gäller webbplatser? Moberg 11 augusti 2010 kl. 11.21 (CEST)

Försök till kompromissformulering om politiker

Efter diskussionen ovan om politikers relevans vill jag göra ett nytt försök att få ihop användbara kriterier, i ljuset av de synpunkter som framkom. En del användare (däribland jag) framhöll behovet av kriterier som bygger på "hårda" data, för att slippa uppslitande debatter om luddiga bedömningar, medan andra framhöll behovet av att kunna fånga upp reell relevans som inte låter sig mätas med hårddata. Det framkom också olika åsikter om hur högt vi egentligen ska lägga ribban. Jag har också försökt få ett globalare perspektiv på listan. Jag har därför skrivit kriterierna så att det är tydligt att man kan bli relevant antingen genom att uppfylla hårda kriterier, eller genom att ha makt eller vara särskilt uppmärksammad av andra skäl.

Lokalpolitiker var det särskilt delade meningar om. Jag har nu skrivit det så att den ledande politikern i en kommun alltid är relevant, oavsett storlek. Därutöver har jag lagt till ett storlekskriterium, hämtat från kriterierna för företag. Detta betyder i praktiken att alla de tunga kommunalråden (skola, social, etc.) i en medelstor kommun blir relevanta (Jönköping, där jag bor, har t.ex. en skolbudget på ungefär 2 miljarder), medan i Byhåla blir bara borgmästaren relevant, ingen annan. Fortfarande ska det inte glömmas bort att man kan bli relevant även genom att vara särskilt uppmärksammad på andra sätt.

Förslag till kriterier:

---

En politiker kan bli relevant på tre sätt:

• Genom att uppfylla minst en av de numrerade punkterna nedan,

eller

• Genom att uppenbart ha motsvarande makt och inflytande, även utan formella titlar som passar in i listan,

eller

• Genom att deras politiska gärning (inte bara skandaler och andra dumheter) får omfattande uppmärksamhet i flera etablerade medier.

Kriterier enligt första punkten ovan:

1. Regeringschef, statschef, regeringsledamot.
2. Ledamot i nationell lagstiftande församling.
3. Interna partiuppdrag på nationell nivå i relevant parti: partiledare, partistyrelseledamot, partisekreterare, ordförande i ungdomsförbund, kvinnoförbund, xx-förbund.
4. Tunga lokala och regionala uppdrag med genuin makt på den nivån:
   1. Den högsta politiska ledaren för en region eller kommun eller motsvarande.
   2. Politiskt ansvarig för en verksamhet av tillräcklig storlek: 500 miljoner SEK årsbudget eller 500 anställda.

Följande är normalt inte ensamt relevansgrundande, men kan vara meriterande på marginalen:

• Kandidatur. Undantag kan göras för särskilt uppmärksammade kandidater till särskilt viktiga poster, typ Ross Perot.
• Interna partiuppdrag på lokal och regional nivå.
• "Vanliga" ledamot, utan särskild makt eller uppmärksamhet, i lokala och regionala församlingar.

Politiker kan snabbraderas om det är uppenbart att de inte uppfyller någon av de numrerade punkterna ovan, och inga belägg finns i artikeln för särskild makt eller uppmärksamhet.

---

Lsj 12 augusti 2010 kl. 10.42 (CEST)

De numrerade punkterna är bra, men jag tror att de första vaga punkterna som "uppenbart ha motsvarande...", "får omfattande uppmärksamhet i flera etablerade medier" kommer att utnyttjas i diskussionen för att behålla diverse dussinpolitiker utan större makt. Vi måste i så fall definiera vad vi faktiskt menar med "omfattande", "etablerade", "uppmärksamhet", för annars så kommer det finnas folk som säger "men han har ju skrivit fem insändare i Knäckebyhultsposten" och menar att det är uppmärksamhet, omfattande och uppmärksamhet. Och det som är uppenbart för den ene är inte det för den andre, det kommer alltid finnas de som säger X är ..., det är "uppenbart motsvarande makt och inflytande" som Y. Jag saknar att uppmärksamheten ska verifierad. Man ska inte bara kunna slänga ur sig "X har ju uppmärksammats" men inte i artikeln visa var och i vilket sammanhang han uppmärksammats. Relevansen måste alltid framgå i artikeln, man ska direkt kunna se, "ok, han är ..., han har gjort...." (vilket ska vara verifierat) och då förstå varför han står med, helst i första meningen. / Elinnea 12 augusti 2010 kl. 11.03 (CEST)

Förslaget är en kompromiss. Jag håller egentligen med dig, men det fanns ju en stark delopinion i den tidigare diskussionen för att ha med sådana "gummiparagrafer", och den har jag tagit hänsyn till. Någon form av "nödutgång" behövs för de undantagsfall som är relevanta makthavare men inte passar in i kriterierna, men frågan är hur en sådan kan utformas för att inte kunna missbrukas. Vad verifierbarhet beträffar så är vi helt överens om att det är ett självklart krav. Jag tänkte på det, men såg det som så självklart grundkrav för hela wikipedia att det inte behövde skrivas ut i varje relevanskriterium. Lsj 12 augusti 2010 kl. 11.13 (CEST)

Det finns utan tvivel en mängd lokalpolitiker som av olika anledningar kommit kommit att få större eller mindre uppmärksamhet i lokaltidningarna utan att inneha någon verkligt tung befattning. Om man skapar en artikel om en sådan person och kan man relativt lätt försvara dess relevans genom att söka efter omnämnaden i lokalmedierna. I många fall ligger det en intressekonflikt bakom dessa artiklar, då intresset för för att skriva om en kommuns verkliga makthavare ofta är betydligt mindre. Wikipedia är inte rätt plats för att presentera dem som någon eller några vill föra fram som framtidens makthavare./Annika 12 augusti 2010 kl. 11.38 (CEST)

Man skulle kunna lägga till att de ska vara uppmärksammade i nationella etablerade medier, så att skriverier enbart i lokalblaskan inte räcker. Likaså kansek det bör läggas till att egna skriverier (insändare, debattartiklar,...) inte är relevansgrundande. Man skulle också kunna lägga till något om framtidsutsikter i listan över vad som inte är relevansgrundande. Lsj 12 augusti 2010 kl. 11.43 (CEST)

Jag inser att min linje, som i korthet kan sammanfattas som att en person ska vara med på sina verkliga meriter (dvs verkliga roll i det sammanhang hon/han verkar) och inte på sina ibland ganska ointressanta "pappersmeriter" (titlar och formella position), inte har stöd bland majoriteten som engagerat sig i denna fråga. Jag beklagar det, eftersom jag är rädd för att den lösning som majoriteten har argumenterat för i praktiken motverkar det som Elinnea m fl har uttryckts som ett viktigt mål - att undvika "dussinpolitiker" (även om jag inte riktigt vet hur det begreppet ska definieras). Jag befarar att vi både öppnar för en schabloniserad och nyanslös "inkludering", och en lika schabloniserad och nyanslös "exkludering" på formella meriter. Det blir alltså svårt att koncentrera politikerskaran, så man bara får med dem som verkligen är "viktiga" och angelägna att porträttera. Men som sagt - jag inser att jag står ganska ensam i den debatten och vill därför ge mitt stöd till Lsj:s försök till kompromiss. Men jag har ett par kompletterande tankar. Den ena gäller synen på ledande oppositionspolitiker, som i mina ögon i många fall är betydligt mer angelägna att beskriva än vissa formella makthavare i majoritetsställning. Den andra tanken gäller det som Fernbom2 formulerade i en tråd längre upp på denna sida: "Man kan vara automatiskt relevant men aldrig automatiskt irrelevant." D v s - relevanskriterierna bör vara ett stöd för bedömningen av om en person ska vara med, medan de inte är så nyanserade att de ska kunna väga speciellt tungt i argumentationen mot en persons relevans. Där handlar det fortfarande om att göra en god bedömning av en persons verkliga position. Janders 12 augusti 2010 kl. 12.11 (CEST)
En liten komplettering: För att undvika missförstånd - WP:s trovärdighet grundas inte bara på vilka ämnen som vi har med, utan också på vilka som vi inte har med. Om vi inte förmår att skilja viktigt från oviktigt, angeläget från oangeläget, och verkliga makthavare från alla som gör anspråk på att vara det, så sviker vi projektets grundidé. Därför är det viktigt att Lsj:s goda försök att finna en kompromiss i praktiken måste tillåta tolkningar som både exkluderar det oviktiga (t ex det som andra här har beskrivit som "dussinpolitiker"; alltför mycket bara "slinker igenom") och inkluderar det viktiga. Vi måste helt enkelt ställa hårdare krav på att artikelämnena verkligen bedöms, inte bara bockas av mot någon form av "relevanskriterier". Janders 12 augusti 2010 kl. 14.02 (CEST)

Jag tror jag och Janders har samma mål, att inkludera de viktiga och exkludera de oviktiga. Och Janders har alldeles rätt om wikipedias trovärdighet. Men det är just därför, för trovärdighetens skull, som jag vill ha tydliga kriterier. Utan tydliga, verifierbara och mätbara kriterier blir det hopplöst att hålla en konsekvent linje, utan inkludering och exkludering blir godtyckligt och beroende på dagsformen hos dem som debatterar. Tycker nog ändå att mitt förslag har ordentligt med friutrymme för de specialfall som verkligen inte passar in i fyrkantiga kriterier.

Janders har också en poäng om oppositionsledare. Det är en ganska väldefinierad skara. Kanske dessa är värda en egen mässa i kriterierna? Lsj 12 augusti 2010 kl. 14.49 (CEST)

Naturvetenskap

I Wikipedia:Att skriva om naturvetenskap har jag påbörjat ett förslag till relevanskriterier för naturvetenskap. Där fanns bara ett tomt avsnitt innan. Synpunkter emottages tacksamt på Wikipediadiskussion:Att skriva om naturvetenskap. Lsj 12 augusti 2010 kl. 23.07 (CEST)

Podcasts

Med anledningen av Användardiskussion:Riggwelter#Skeptikerpodden skulle det vara intressant att höra wikipediagemenskapens uppfattning om vilka relevanskriterier som ska ställas på just podcasts. Personligen kan jag tycka att man bör komma upp i en viss volym (antal nedladdningar) OCH att man är etablerad (har funnits under en längre tid). Jag känner dock att jag inte kan bedöma vilka gränser som är rimliga - hur många nedladdningar och hur lång tid? Hoppas att någon annan har en uppfattning i frågan. Fler kriterier? mvh Oddjob 15 oktober 2010 kl. 09.50 (CEST)

I diskussionen bör man, precis som Oddjob noterar, absolut väga in att poddcasts kan finnas till under en kortare tid men just då leda till många nedladdningar. Ren sifferexercis är ett sätt att bedöma det hela, men det får inte vara allenarådande. En podcast kan vem som helst starta och Wikipedia skall ju inte notera varenda initiativ i den vägen. Riggwelter 15 oktober 2010 kl. 09.56 (CEST)

Jag tänker främst på kritierer för mindre företag; antal anställda/medarbetare/medlemmar; omsättning -nedladdningar?; etableringstid; inflytande och uppmärksamhet t ex genom att ledningen vid flera tillfällen uttalat sig om branch- eller samhällsfrågor; om företaget är välkänt för allmänheten (viktigt!), om det på något viktigt vis skiljer sig från andra företag, har flyttat marknande in ny riktning osv. Spotify kvalar självklart. Poddar? Poppis på iTune med något tusental nedladdningar/prenumeranter? Är inte det som ett källarband? En frikyrkas närradioprogram två timmar i veckan i Täby (ok dåligt påhitt)? iTunes - kanske ett ord min mamma har hört på tv men inte själv kan förklara vad det är. I så fall är det bättre att avstå, artikeln kommer väl snabbt växa från ett uppslagsord till att innehålla dittan och dattan som kommer att ifrågasättas med relevans- och pov-mallar? Sen är väl en podd med 1200 lyssnare lika relevant som en med 1800? Och i så fall, varför inte 750? --Mercurial 15 oktober 2010 kl. 12.05 (CEST)

Och hur gör vi med att använda det som källa? Kan det påverka betydenheten? Jag tänker så här: om en poddradio är tillräckligt bra för att använda som källa (den intervjuar flera kända personer, den innehåller välresearchat material, etc - och nu pratar jag allmänt, inte om Skeptikerpodden), då kan dess betydenhet snabbas på, på samma sätt som en bloggs betydenhet inte bara påverkas av antalet läsare, utan av hela kontexten. Eller är jag ute och cyklar här?//Hannibal 15 oktober 2010 kl. 18.04 (CEST)