Willem De Geer

Willem De Geer
	Willem De Geer
	Willem De Geer, 1970
Född	Willem De Geer; 15 januari 1927; Stockholm
Död	3 juli 1984 (57 år)
Nationalitet	Svensk
Yrke/uppdrag	Konstnär

Willem De Geer, född 15 januari 1927 i Stockholm, död där 3 juli 1984,^[1] var en svensk konstnär.

Willem De Geer studerade måleri vid Gerlesborgsskolan, Otte Skölds målarskola 1950-52 och Konstakademien i Stockholm från 1953, och därpå Åke Pernbys målarskola. Han var också elev vid Hugo Zuhr:s ateljé och studiekamrat med Philip von Schantz. Under 1957 var han rektor för Gerlesborgsskolan.^[2]

Han tillförordnades även till rektor för Septemberakademien inom ramen för Kungliga Konsthögskolan. Han var också under många år sekreterare för Konstnärsklubben.

Tillsammans med Bengt Hegethorn och Karl Erik Häggblad startade han gruppen Sensualisterna. De Geer målade framför allt landskap och porträtt och är bland annat känd för ett porträtt av Tage Erlander på Bommersviks förbundsskola och kursgård. Han har avporträtterat HKH Prins Bertil. och celebriteter såsom Bette Davis, Karl Gerhard och Holger Lövenadler. Företagsledare som Direktör Bo Ax:son-Johnson, samt konstnärskollegorna Fred Andersson, Torsten Bergmark och Einar Palme. Han kom även att utveckla en egen stilart “det psykolgiska porträttet”.

Vidgade konstnärliga perspektiv inhämtade De Geer genom konstnärliga studieresor såväl till Himalayas bergsmassiv som staden Rom, där han blev verksam vid Accademia Internazionale Tommaso Campanella di lettere arti, scienze di Roma. Ytterligare studieresor ledde honom till flera andra delar av Asien och Europa. Förutom porträttmåleri, alstrade De Geer även ett flertal internationellt uppmärksammade collage, på bland annat temat Charles Chaplin, något som förde honom till Montreux i Schweiz där han skapade en utställning, intill Chaplins hemstad Vevey.

Willem De Geer föddes som en av tre söner till Magnus De Geer af Finspång och Gerda Weidenhielm. Han var gift två gånger, och fick ett barn i vardera äktenskapet.

Representerad (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Uppsala: Nutida konst (1962).
Stockholm: Galerie Æsthetica (1964).
Liljevalchs konsthall.
Gummesons Konsthall.
Göteborgsmuseet. Porträtt av Karl Gerhard.
Konstnärshuset konstnärsklubben.
Galleri Cupid.
Galleri Blanche.
Galleri Rouge.
Moderna Museet.
Nederländska Ambassaden.
Södersjukhuset.
Bommersviks förbundsskola. Porträtt av statsminister Tage Erlander
Timmermansorden. Porträtt av HKH Prins Bertil.
Dramatiska Teatern i Stockholm, med porträtt av, Holger Löwenadler 1979.
Indiska Hälsoministeriet i New Delhi. Konstverket “family planning”.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Alton Peder, Beck Ingamaj, red (1991). Natur och kulturs konstnärslexikon: svensk konst under 1900-talet. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7228601. ISBN 91-27-01971-3
Arne Malmberg: Stad i nöd och lust, Norrköping 100 år. Norrköping 1983, sid 35 ff.
Focus uppslagsbok, band 1. Stockholm 1970, sid 595.
Svenska konstnärer – biografisk uppslagsbok 2005. Uddevalla 2004, sid 116.
Chaplinvän och porträttör, Bohuslänningen, 1970-10-24.

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ Döda 1982-1992 i Vem är det 1993
^ Gustav Öberg: Gerlesborg, Bottna, Svenneby; Närbilder och utblickar, Bottnafjord förlag, Uddevalla 2003, ISBN 91-631-4208-2, sid 89 ff ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811015825/http://www.bottnafjord.se/Bottnafjord_Forlag/Gerlesborg_Bottna_Svenneby.html. Läst 17 augusti 2009.

[1] Döda 1982-1992 i Vem är det 1993

[2] Gustav Öberg: Gerlesborg, Bottna, Svenneby; Närbilder och utblickar, Bottnafjord förlag, Uddevalla 2003, ISBN 91-631-4208-2, sid 89 ff ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811015825/http://www.bottnafjord.se/Bottnafjord_Forlag/Gerlesborg_Bottna_Svenneby.html. Läst 17 augusti 2009.

[1]

[2]