Wuhan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Wuhan
kinesiska : 武汉?
pinyin: Wǔhàn
Den gula tranans pagod.Den gula tranans pagod.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Subprovinsiell stad
Provins Hubei
(prefekturer i Hubei)
Huvudort Jiang'an
Areal 8 494 km²
Folkmängd* 11 081 000 (2018)
Befolkningstäthet 1 304,6 inv./km²
Officiell webbplats
Wuhans läge i Hubei, Kina.
Wuhans läge i Hubei, Kina.
*Källa för folkmängd: [1]

Wuhan är en subprovinsiell stad, som är huvudstad i Hubei-provinsen i centrala Kina. Staden hade drygt 11 miljoner invånare 2018[1] och ligger där Yangtzefloden förenas med sin största biflod Han Shui.

Wuhan bildades 1949 genom sammanslagning av den tidigare fördragshamnstaden Hankou med grannstäderna Hanyang och Wuchang.

I januari 2020 drabbades staden av ett epidemiskt sjukdomsutbrott av det tidigare okända Wuhan coronaviruset, mot vilket inga motmedel är kända.[2] Städerna Huanggang och Ezhou, som också är drabbade, är grannstäder till Wuhan i öster.[3]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Wuhan delas i tre delar av de Yangtze- och Han Shuifloderna som flyter genom staden. Dessa var ursprungligen tre självständiga städer: Wuchang, Hankou och Hanyang. Av dessa har Wuchang och Hanyang fortsatt att vara självständiga stadsdistrikt, medan Hankou delats upp i distrikten Jiang'an, Jianghan och Qiaokou.

Idag består Wuhan av tretton stadsdistrikt på häradsnivå.[4]

Karta Namn Kinesiska Pinyin Befolkning
(2010 census)[5]
Yta (km²)[6] Befolknings-
täthet (/km²)
Innerstad 6 434 373 888,42 7 242
Jiang'an-distriktet 江岸区 Jiāng'àn qū 895 635 64,24 13 942
Jianghan-distriktet 江汉区 Jiānghàn qū 683 492 33,43 20 445
Qiaokou-distriktet 硚口区 Qiáokǒu qū 828 644 46,39 17 863
Hanyang-distriktet 汉阳区 Hànyáng qū 792 183[7] 108,34 7 312
Wuchang-distriktet 武昌区 Wǔchāng qū 1 199 127 87,42 13 717
Qingshan-distriktet 青山区 Qīngshān qū 485 375 68,40 7 096
Hongshan-distriktet 洪山区 Hóngshān qū 1 549 917[8] 480,20 3 228
Förorter och landsbygdsdistrikt 3 346 271 7 605,99 440
Dongxihu-distriktet 东西湖区 Dōngxīhú qū 451 880 439,19 1 029
Hannan-distriktet 汉南区 Hànnán qū 114 970 287,70 400
Caidian-distriktet 蔡甸区 Càidiàn qū 410 888 1 108,10 371
Jiangxia-distriktet 江夏区 Jiāngxià qū 644 835 2 010v00 321
Huangpi-distriktet 黄陂区 Huángpí qū 874 938 2 261,00 387
Xinzhou-distriktet 新洲区 Xīnzhōu qū 848 760 1 500,00 566
Vattenyta (水上地区) 4 748 - -
Totalt 9 785 392 8 494,41 1 152

Historik[redigera | redigera wikitext]

Före Taipingupproret, under vilket dessa städer till största delen förstördes, skall de tillsammans ha haft över 5 miljoner invånare. Folkmängden omkring 1918 uppges till minst 1,4 miljoner. År 1928 var invånarantalet 1.583.900, varav 818.800 i Hankou och 600.000 i Wuchang.[9]

Tiden som fördragshamn[redigera | redigera wikitext]

Wuchang var under Qing-dynastin huvudstad i provinsen Hubei och var belägen, på högra stranden av Yangtze-floden, mitt emot mynningen av floden Hanjiang. Staden hade ett myntverk samt tillverkning av järn och stål. 1890 upprättade det Svenska missionsförbundet en missionsstation i Wuchang.

Hangout, som öppnades för främlingar 1861 enligt fördraget i Tianjin 1858, var den dominerande platsen för utlandets handel med de västra och centrala provinserna. Staden var ändpunkt för den 1 200 km. långa, av ett belgiskt bolag byggda, järnvägen till Peking. Efter det att övre Yangtze-floden gjorts farbar för ångare, blev Hankou en handelsmetropol, som i betydelse i Kina var underlägsen endast Shanghai. Den hade daglig ångbåtsförbindelse med Shanghai, och mindre ångare gick regelbundet till Yichang.

I början förmedlades 70 procent av importen genom utländska handelshus, men allt eftersom lyckades kinesiska handelsmän överflygla dessa. Förutom te, som var den förnämsta exportartikeln, utfördes från Hankou opium, råsilke, hudar, bomullsgarn och gurjunbalsam. Införseln utgöres av bomulls- och yllevaror, metallarbeten, petroleum och socker. År 1906 steg exporten till utlandet till 8,5 miljoner och importen från utlandet till 16,6 miljoner. Tehandeln låg mest i ryska händer. Dessa hade stora ångfabriker för beredning av te. Teet fraktades huvudsakligen sjövägen till Odessa, och också landvägen via Tianjin och Sibirien. I staden arbetade också flera missionssällskap, och Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Ryssland hade särskilda områden upplåtna åt sig (utan territoriell jurisdiktion), det första sedan 1861, de senare sedan slutet av 1890-talet. De tre städerna led ofta av svåra översvämningar.

Hanyang var beläget på vänstra stranden av Yangtze, som skiljde det från Wuchang, och vid mynningen av Hanjiang, som skilde det från Hankou. Staden var länge säte för en metodistisk mission, och i staden fanns också järnverk och en vapenfabrik.

Den republikanska eran[redigera | redigera wikitext]

10 oktober 1911 utbröt en resning mot Qing-dynastin i Wuchang, vilket blev startskottet för Xinhairevolutionen. De upproriska besatte arsenalen i Hanyang och massakrerade den fåtaliga garnisonen med manchuiska trupper. Rörelsen spred sig hastigt till de större städerna i provinserna Hunan och Hubei, och i sin nöd återkallade regeringen den 14 oktober Yuan Shikai till Peking och gjorde honom till arméns högste befälhavare. Året därpå abidikerade kejsaren till förmån för den nygrundade Republiken Kina.

Kuomintangs andra centralkommittés tredje plenarsession i Wuhan i mars 1927. På främsta raden syns Soong Ching-ling, T.V. Soong, Eugene Chen och Sun Fo. Den tredje från höger på andra raden är Mao Zedong.

När Kuomintang tillfälligt splittrades under Nordfälttåget 1926-1927 var Wuhan huvudstad för vänsterflygelns nationella regering, som bland annat leddes av Wang Jingwei, Soong Ching-ling, Eugene Chen och T.V. Soong.

Under det andra kinesisk-japanska kriget var Wuhan tillfällig huvudstad efter det att Nanking fallit i japanska händer i december 1937. När japanerna även erövrade Wuhan i oktober följande år, flyttade Chiang Kai-shek huvudstaden till Chongqing.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Wuhan:[10]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
 Högsta medeltemp. 8,1 10,7 15,2 22,1 27,1 30,2 32,9 32,5 28,5 23,0 16,8 10,8
 Lägsta medeltemp. 1,0 3,5 7,4 13,6 18,9 22,9 26,0 25,3 20,7 14,7 8,4 2,9
 Nederbörd 49 68 90 136 167 220 225 117 74 81 59 30

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] 武汉常住人口突破1100万 城市吸引力稳步提升 (på inesiska, översatt: Wuhans befolkning överskrider 11 miljoner), Changjiang Daily, 26 mars 2019. Arkiverat av Xinhua - Nyhetsbyrån Nya Kina 17 augusti 2019. Läst 23 januari 2020.
  2. ^ "Fjärde person död av nya viruset", svt.se. Läst 22 januari 2020.
  3. ^ Tre misstänkta fall av nya coronaviruset testas i Skottland, Dagens Nyheter 23 januari 2020. Läst 23 januari 2020.
  4. ^ GeoHive - China, Hubei Arkiverad 16 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”武汉市2010年第六次全国人口普查主要数据公报”. Wuhan Statistics Bureau. 10 maj 2011. Arkiverad från originalet den oktober 25, 2011. https://web.archive.org/web/20111025103716/http://www.whtj.gov.cn/Article/ShowArticle.aspx?id=6417. Läst 31 juli 2011. 
  6. ^ ”Wuhan Statistical Yearbook 2010”. Wuhan Statistics Bureau. Arkiverad från originalet den 5 november 2011. https://web.archive.org/web/20111105213243/http://www.whtj.gov.cn/documents/tjnj2010.pdf. sid. 15
  7. ^ includes 208 106 in Wuhan Economic Development Zone (武汉经济技术开发区)
  8. ^ includes 396 597 in Donghu New Technology Development Zone (东湖新技术开发区), 67 641 in Donghu Scenic Travel Zone (东湖生态旅游风景区), and 36,245 in Wuhan Chemical Industry Zone (武汉化学工业区)
  9. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 588.
  10. ^ ”Vädret i Wuhan”. ResVäder. https://www.resvader.com/Wuhan/per-manad/. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
  • Rowe, William T. (1984) (på eng). Hankow: commerce and society in a Chinese city, 1796-1889. Stanford, Calif.: Stanford University Press. Libris länk. ISBN 0-8047-1204-2 
  • Rowe, William T. (1989) (på eng). Hankow: conflict and community in a Chinese city, 1796-1895. Stanford, Calif.: Stanford Univ. Press. Libris länk. ISBN 0-8047-1541-6 (alk. paper) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]