Yxnäbbar

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Yxnäbbar
Förhistorisk
Aptornis BW.jpg
Nordöyxnäbbens troliga utseende.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
UnderklassNeornithes
InfraklassPaleognata fåglar
Paleognathae
OrdningTran- och rallfåglar
Gruiformes
FamiljYxnäbbar
† Aptornithidae
Vetenskapligt namn
§ Aptornithidae
Hitta fler artiklar om fåglar med

Yxnäbbar[1] (Aptornithidae) är en familj utdöda flygoförmögna fåglar i ordningen tran- och rallfåglar. Familjen omfattar ett enda släkte, Aptornis med två arter som tidigare förekom på Nya Zeeland: nordöyxnäbb (Aptornis otidiformis) och sydöyxnäbb (Aptornis defossor).

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Yxnäbbarna var mycket märkliga och stora flygoförmögna fåglar, cirka 80 cm höga och 18 kg tunga och därmed lika stora som små moafåglar som de först förväxlades med.[2] Näbben var dock annorlunda, enorm, nedåtböjd och spetsig, och huvudet var enormt och tjockskalligt.[3] Vingarna var kraftigt tillbakabildade och syntes inte utanpå fjäderdräkten, på samma sätt som de nu levande kivifåglarna.[3] Nordöyxnäbben var mindre än sydöyxnäbben. Vilka färger fjäderdräkten hade är okänt.

Nordöyxnäbben skelett, förvaras på Canterbury Museum i Nya Zeeland

Systematik[redigera | redigera wikitext]

När de först upptäcktes trodde man att det rörde sig om en liten moafågel. Yxnäbbarna har också tidigare föreslagits vara besläktade med hönsfåglar och andfåglar samt med kagu, en mycket speciell fågel som fortfarande lever på Nya Kaledonien. Idag visar DNA-studier av den nära besläktade arten sydöyxnäbb att den tillhör tran- och rallfåglarna i Gruiformes och nordöyxnäbb antas göra det samma.[4] Ytterligare studier från 2019 bekräftar detta samt att de förvånande nog är systergrupp till de mycket små afrikanska dunrallarna (Sarothruridae).[5]

Ekologi och föda[redigera | redigera wikitext]

Yxnäbbarna har hittats i de torrare delarna av Nya Zeeland och enbart i låglänta områden. Richard Owen, som beskrev de båda arterna yxnäbb, spekulerade att den var en allätare. Isotopanalys av dess ben stödjer detta. Nivån av 13C och 15N för två exemplar av nordöyxnäbb jämfört med finschand, moafåglar och insektsätande fåglar visar att yxnäbben var högre upp i näringskedjan än insektsätare.[6] De tros ha levt på ödlor, stora invertebrater och till och med småfåglar.

Utdöende[redigera | redigera wikitext]

Subfossila lämningar av yxnäbb har hittats i maoriernas kökkenmöddingar, vilket tyder på att de jagades och åts. Eftersom de inte var lika utbredda som moafåglarna tros de ha varit extra utsatta för de polynesiska bosättningarna. Dess ägg och ungar hotades också av den införda polynesiska råttan och hundar. Båda arterna försvann innan européerna kom till ögruppen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Adzebill, läst 2016-06-03

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  2. ^ http://nzbirdsonline.org.nz/species/south-island-adzebill
  3. ^ [a b] Hume, J. P.; Walters, M. (2012). Extinct Birds. London: A & C Black. sid. 116–117. ISBN 1-4081-5725-X 
  4. ^ Lanfear, R.; Bromham, L. (2011). ”Estimating phylogenies for species assemblages: A complete phylogeny for the past and present native birds of New Zealand”. Molecular Phylogenetics and Evolution 61 (3): sid. 958–963. doi:10.1016/j.ympev.2011.07.018. PMID 21835254. 
  5. ^ Alexander P. Boast; Brendan Chapman; Michael B. Herrera; Trevor H. Worthy; R. Paul Scofield; Alan J. D. Tennyson; Peter Houde; Michael Bunce; et al. (2019). ”Mitochondrial genomes from New Zealand’s extinct adzebills (Aves: Aptornithidae: Aptornis) support a sister-taxon relationship with the Afro-Madagascan Sarothruridae”. Diversity 11 (2): sid. Article 24. doi:10.3390/d11020024. 
  6. ^ Worthy, Trevor H., & Holdaway, Richard N. (2002) The Lost World of the Moa, Indiana University Press:Bloomington, ISBN 0-253-34034-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]