Zweibrücken
- För andra betydelser, se Pfalz-Zweibrücken.
| Zweibrücken | |||
| Kretsfri stad | |||
 Centrum av Zweibrücken.
| |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Rheinland-Pfalz | ||
| Höjdläge | 300 m ö.h. | ||
| Koordinater | 49°15′N 07°22′Ö / 49.250°N 7.367°Ö | ||
| Yta | 70,64 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 34 534 ()[2] | ||
| Befolkningstäthet | 489 inv./km² | ||
| Borgmästare | Marold Wosnitza (SPD) | ||
| Postnummer | 66482 | ||
| Riktnummer | 6332 | ||
| Registreringsskylt | ZW | ||
| Kommunkod | 07 3 20 000 | ||
| Geonames | 3247902 | ||
| OSM-karta | 62719 | ||
  Läget för Zweibrücken i Tyskland
| |||
 Läget för Zweibrücken i Rheinland-Pfalz
| |||
| Webbplats: Zweibrücken | |||
Zweibrücken (lat. Bipontium, fr. Deux-Ponts), en så kallad kretsfri stad i den tyska delstaten Rheinland-Pfalz, vid Schwarzbach, ett biflöde till Mosel. Staden har cirka 35 000 invånare.
Bland framstående historiska byggnader kan nämnas Alexanderkyrkan med de furstliga gravarna; den av svenske kungen Karl XI byggda Karlskyrkan samt det stora slottet, förr ett av de praktfullaste fursteslotten i Tyskland, delvis förstört av fransmännen 1793. Sedan 1868 är slottet säte för Pfälzisches Oberlandesgericht.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Staden var under medeltiden huvudort i ett riksomedelbart grevskap, som vid den äldre zweibrückenska greveättens utslocknande 1393 tillföll kurfurstendömet Pfalz. Vid delningen av de kurpfalziska länderna mellan Ruprecht III:s söner 1410, tillföll Pfalz-Zweibrücken som hertigdöme hans tredje son, Stefan (1385–1459), stiftaren av linjen Pfalz-Zweibrücken.
Vid dennes avsägelse 1453 delades hertigdömet mellan hans två söner: Pfalz-Simmern tillföll Fredrik (1417–1480) och Pfalz-Zweibrücken tillföll Ludvig (der Schwarze, 1424–1489). Dennes ättling Johann I (1550–1604) stiftade den yngre zweibrückenska linjen. Pfalz-Zweibrücken ärvdes 1681 av den svenska kungen Karl XI, men behärskades vid denna tid i praktiken av Frankrike. Efter freden i Rijswijk 1697 togs området i besittning av den svenska kungen Karl XII. Då Karl XII saknade manliga arvingar övergick området enligt pfalzisk arvsrätt till en annan arvslinje och lämnade därmed den svenska staten vid konungens död 1718.[3]
-
Slottet av Jonas Eriksson Sundahl
-
Rosengarten
-
Hus i Zweibrückens centrum
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gustafsson, Harald (136:1 2016). ”Sverige som partner 1319-1905. Ett perspektiv”. Svensk historisk tidskrift (Svenska historiska föreningen).
- Nordisk Familjebok, 1800-talsupplagan & Uggleupplagan, Stockholm 1876-1926
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1947-55
- Nationalencyklopedin
- Encyclopædia Britannica, Cambridge & New York 1910-11
- Meyers Konversationslexikon, Leipzig & Wien 1885-92
- Lange, Ulrich, 2015. Till minnet av det goda Sverige – lantmätaren och arkitekten Jonas Sundahl i den svenska stormaktstidens yttersta utmark. Ingår i: I utkanter och marginaler: 31 texter om kulturhistoria. En vänbok till Birgitta Svensson. Stockholm.
- Gustafsson, Harald, Sverige som partner 1319-1905. Ett perspektiv. Svensk Historisk tidskrift 136:1 2016, Stockholm.
- Lothar K. Kinzinger, Schweden und Pfalz-Zweibrücken: Probleme einer gegenseitigen Integration: Das Fürstentum Pfalz-Zweibrücken unter schwedischer Fremdherrschaft (1681–1719) (Saarbrücken 1988).
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Kurpfalz på tyskspråkiga Wikipedia
- Pfalzgrevar vid Rhen, Pfalz delningar på Tacitus.nu, en privat historiehemsida
