Hertigdömet Pfalz-Zweibrücken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Pfalz-Zweibrücken.
Pfalz-Zweibrücken

Wappen Grafschaft Veldenz.svg
1444–1801


Vapen

Hertigdömet Pfalz-Zweibrückens utbredning (markerat med grönt) kring år 1700.
Hertigdömet Pfalz-Zweibrückens utbredning (markerat med grönt) kring år 1700.
Huvudstad Zweibrücken



Bildades 1444


Upphörde 1801


I dag del av Rheinland-Pfalz

Pfalz-Zweibrücken, historiskt hertigdöme i sydvästra Tyskland, huvudsakligen beläget i södra delen av det som sedan 1946 är förbundslandet Rheinland-Pfalz. Huvudstad var Zweibrücken. Hertigarnas titel var pfalzgreve vid Rhen[källa behövs].

Territoriet och regenterna[redigera | redigera wikitext]

När kurfurstendömet Pfalz delades 1410 bildade Pfalz-Zweibrücken och Pfalz-Simmern ett gemensamt hertigdöme, som delades i två 1453. År 1731 införlivades Pfalz-Zweibrücken med Pfalz-Birkenfeld. Detta hertigdöme bestod till 1766, då det införlivades med Baden.

År 1604 delades hertigdömet mellan hertig Johan I:s (även Johann der Hinkende, ”Johan den äldre”, 1550–1604) tre söner. Huvuddelen tillföll äldste sonen Johan II (även Johann der Jüngere, ”Johan den yngre”, död 1635). Landsberg am Lech i Bayern tillföll mellanbrodern Fredrik Kasimir (död 1645), medan Kleeburg i Elsass tillföll yngste brodern Johan Kasimir (15891652), far till Sveriges kung Karl X Gustav (16221660).

Under 1661 återförenades Landsberg med Pfalz-Zweibrücken. Andra områden som historiskt förknippats med Pfalz-Zweibrücken är Sponheim, Veldenz och Neuburg: 1559 införlivades en del av grevskapet Sponheim i norra Rheinland-Pfalz. Perioden 14531543 hörde grevskapet Veldenz i västra Rheinland-Pfalz hit och 15571569 även det senare hertigdömet Pfalz-Neuburg i Bayern.

När hertig Fredrik Ludvig (död 1681) dog, ärvdes hertigdömet av Sveriges kung Karl XI (16551697). (Den barnlöse Fredrik Ludvig var brorson till Johan Kasimir och Johan II och således kusin till Karl X Gustav.)

Fransk ockupation och personalunion med Sverige[redigera | redigera wikitext]

Perioden 16711693 var hertigdömet ockuperat av Frankrike.

Ockupationen var en historia i utkanten av de invecklade storpolitiska alliansförhandlingar och -förskjutningar som ägde rum alltifrån det så kallade devolutionskriget 16671668; över fransk-nederländska kriget 16721678 och skånska kriget 16751679; och fram till det pfalziska tronföljdskriget 16881697.

Under denna tid hade Sverige omväxlande varit del av (det första) Rhenförbundet 1658–1668 (franska Alliance du Rhin / ty Rheinischer Bund); trippelalliansen med England och Nederländerna, bildad 1668; en kvadrupelallians med Frankrike, England och Bayern 1672–1678 och en annan med Nederländerna, Tysk-romerska riket och Spanien 16811682; och slutligen Augsburgska alliansen (även Augsburgska ligan; Stora alliansen) med England, Tysk-romerska riket, Spanien och Savojen 16881697.

Under den franska ockupationen drogs Pfalz-Zweibrücken in i den franska reunionspolitiken 1679–1682 (franska politique des réunions), där man i särskilda reunionskamrar (franska chambres de réunions) försökte bevisa att de annexioner landet gjort utöver vad som medgetts i Westfaliska freden 1648 och frederna i Nijmegen 1678–1679 rätteligen var franska territorier.

Efter den franska ockupationen styrdes Pfalz-Zweibrücken av en svensk guvernör. Guvernören, greve Gabriel Oxenstierna, uppsatte Fredrik I av Pfalz-Zweibrückens svärdotter, Charlotta Fredrika, som svenske kungens ställföreträdare. Charlotta Fredrika beskrivs som klok och begåvad, och under hennes regeringstid fram till 1697 repade sig landet efter den franska ockupationen.[1]

Åren 17141718 var Stanisław Leszczyński (16771766) generalguvernör. När kung Karl XII (16821718) dog, upphörde personalunionen med Sverige och Gustav Samuel Leopold (1670–1731) blev hertig. (Gustav Samuel var sonson till Johan Kasimir och därmed kusin till Karl XI och kusinbarn till Fredrik Ludwig.)

Regentlängd 1569–1797[redigera | redigera wikitext]

  • Johan I (1550–1604), hertig 1569–1604
  • Johan II (död 1635), hertig 1604–1635, son till Johan I
  • Fredrik I (död 1661), hertig 1635–1661, son till Johan II
  • Fredrik II Ludvig (död 1681), hertig 1661–1681, sonson till Johan I
  • Karl I (Karl XI av Sverige, 1655–1697), hertig 1681–1697, sonsonson till Johan I
  • Karl II (Karl XII av Sverige, 1682–1718), hertig 1697–1718, son till Karl I
  • Gustav Samuel Leopold (1670–1731), hertig 1718–1731, sonsonson till Johan I och brorson till Karl X Gustav av Sverige
  • Interregnum
  • Kristian III, hertig 1734–1735, brorsons sonson till Johan I
  • Kristian IV, hertig 1735–1775, son till Kristian III
  • Karl III August, hertig 1775–1795, brorson till Kristian IV
  • Maximilian Josef, hertig 1795–1797, bror till Karl III August

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lundh-Eriksson, Nanna: Den glömda drottningen. Karl XII:s syster. Ulrika Eleonora D.Y. och hennes tid. Affärstryckeriet, Norrtälje. (1976)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]