Klan
En klan är en social grupp, oftast definierad genom släktskap. Klaner är ofta viktiga strukturer inom nomadkulturer. Ordet kommer ursprungligen ifrån skotsk-gaeliskans clann (svenska: "avkomma"", "ätt").
Klansamhällen är en av de vanligaste samhällsformerna i världen[1] och har stor betydelse i samhällskontexter där statliga myndigheter inte är närvarande. I dessa uppfyller klansystemet vissa basala värlfärdstjänster gällande skydd, trygghet och säkerhet.[2]
Europa[redigera | redigera wikitext]
Före medeltiden var europeiska samhällen lika andra jordbrukssamhällen i världen: storfamiljerna var kittet som höll samman samhällena. Att odla grödor och skydda marktillgång krävde samarbete och att gifta sig med kusiner var en metod för att åstadkomma detta. Under 500-talet började den tidiga kyrkan formulera lagar och regler som förbjöd giftermål med kusiner och sysslingar. Förbudet försvagade institutioner baserade på släktband i samhället och därmed klanstrukturer som dittills präglat Europa. Denna försvagning skedde parallellt med framväxande av en annan uppsättning egenskaper i befolkningarna: individualism, icke-konformism och tillit till främlingar.[3]
Norden[redigera | redigera wikitext]
I nordiska länder övergavs klansamhället i en process som varade mellan 1200- och 1600-talet och ersattes av statssamhälle.[4] Samhället bygger istället på social tillit och tilltro till statsmakt och myndigheter.[2] I Norden har beväpnade klaner därför inte haft samma betydelse under de senaste seklerna som i exempelvis Italien och Skottland, men under medeltiden fanns flera militanta grupperingar med politiska ambitioner. Följande exempel var baserade på vänskapslojalitet mer än på blodsband:[5]
- Birkebeinarna, banditgäng i skogsbygderna mellan Värmland, Dalsland och Norge, som försökte ta makten av Norges kung
- Folkungar i Uppland
Klansamhällen i Sverige har i nutid återuppträtt som fenomen till följd av omfattande invandring från länder med kollektivistiska strukturer där klaner styr och skipar rätt.[6]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Brinkemo, Per.. Klanen : individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige.. ISBN 978-91-7703-190-1. OCLC 1090869115. http://worldcat.org/oclc/1090869115. Läst 27 december 2019
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Ätt
- Släkt
- Stam
- Etnicitet
- Nation
- Hövdingadöme
- Iwi
- Klankriminalitet
- Kulturell evolution
- Skotska klaner
- Ku Klux Klan
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Brinkemo Per, Lundberg Johan, red (2018). Klanen: individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige. [Stockholm]: Timbro förlag. sid. 12. Libris 22597147. ISBN 9789177031499
- ^ [a b] ”Clash of clans i verkliga livet - hur är det att leva i ett klansamhälle?” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/25/clash-of-clans-i-verkliga-livet-hur-ar-det-att-leva-i-ett-klansamhalle. Läst 29 november 2019.
- ^ PriceNov. 7, Michael; 2019; Pm, 2:00 (7 november 2019). ”How the early Christian church gave birth to today’s WEIRD Europeans” (på engelska). Science | AAAS. https://www.sciencemag.org/news/2019/11/how-early-christian-church-gave-birth-today-s-weird-europeans. Läst 1 mars 2020.
- ^ Brinkemo, Per, 1960-. Mellan klan och stat : somalier i Sverige (Ny utgåva). sid. 26. ISBN 978-91-7703-217-5. OCLC 1198372906. https://www.worldcat.org/oclc/1198372906. Läst 25 november 2020
- ^ Harrison, Dick (13 september 2020). ”Värmland och Dalsland säte för svenska klaner”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/varmland-och-dalsland-sate-for-svenska-klaner. Läst 5 november 2020.
- ^ Sallinen, Jani Pirttisalo (21 oktober 2019). ”Ny rapport: Klansamhällen – ett hot mot demokratin”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/50k7pE/ny-rapport-klansamhallen-ett-hot-mot-demokratin. Läst 4 maj 2022.