Syssling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Släktskaps­förhållanden i fem led, enligt riks­svenskt språk­bruk.

Sysslingar, småkusiner, tremänningar eller nästkusiner är personer där en av den ena personens föräldrar är kusin till en av den andra personens föräldrar. Ordet "småkusin" används i finlandssvenskan, där syssling i stället syftar på småkusiners barn (fyrmänningar). I norra Norrland används även andrakusin, som i engelskans "second cousin".

En syssling till en person är sålunda barnbarn till ett syskon till personens farfar, farmor, morfar eller mormor.

Sysslingar har 25 procent gemensamma förfäder. Om sysslingarna är släkt med varandra på flera sätt kan de dock ha fler gemensamma förfäder. (Många är släkt på flera sätt om man ser några hundra år tillbaka i antavlan och alla är det om man går mycket långt tillbaka i tiden.)

Olika typer av sysslingar[redigera | redigera wikitext]

Om föräldrarna är halvkusiner, d.v.s. barn till två halvsyskon, kan sysslingarna kallas halvsysslingar. Halvsysslingar har 12,5 procent gemensamma förfäder.

Två personer kan vara sysslingar och halvsysslingar till varandra på flera olika sätt samtidigt.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Tremänning. Används ofta i Dalarna, Värmland samt i södra och mellersta Norrland. Tremänningars barn kallas fyrmänningar, deras barn femmänningar och så vidare.
  • A-kusin är ett gotländskt ord för syssling. I gotländskan finns också uttrycket B-kusin för brylling.[1] Motsvarande släktrelation med ännu fler generationers avstånd kallas "gammal släkt".
  • Andrakusin används i främst Norrland, bland annat i Tornedalen. Vidare används även tredjekusin i nästa led och förstakusin för kusin i första led.
  • Småkusin är det finlandssvenska ordet för syssling. Ordet förekommer även i Norra Norrland. Småkusiner är alltså personer vars föräldrar är kusiner.
  • Nästkusin används i första hand i Skåne, Blekinge och Halland. Jmf. danskans "næstsøskendebarn".

Andra betydelser[redigera | redigera wikitext]

I Svenskfinland betyder ordet syssling det som på rikssvenska heter brylling eller fyrmänning, d.v.s. sysslingars barn i förhållande till varandra.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Syssling (fornsvenska systrungi, systlungi, syzlunge) betydde ursprungligen den ena systerns barn i förhållande till den andra systerns barn,[2] alltså kusin på mödernet, en betydelse som dock inte används längre. Jämför brylling, som från början innebar kusin på fädernet.[3]

Tremänning (fornsvenska þræmænningr), släkting i tredje led.[4]

A-kusin (ursprungligen avkusin).

Närliggande termer[redigera | redigera wikitext]

Två sysslingars barn kallas i sin tur bryllingar eller fyrmänningar.

Sysslingbarn är barn till en syssling. En mycket ålderdomlig betydelse av ordet sysslingbarn, som kan påträffas i äldre litteratur, är brylling.

Se även[redigera | redigera wikitext]

  • För en sammanställning av olika släktskapsförhållanden, se Släkt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ordbok över Sveriges dialekter, häfte 3, uppslagsordet avkusin.
  2. ^ Nordisk familjebok, uggleupplagan: uppslagsord syssling
  3. ^ Nordisk familjebok, uggleupplagan: uppslagsord brylling
  4. ^ Nordisk familjebok, uggleupplagan: uppslagsord tremänning