Hoppa till innehållet

Logisk grind

Från Wikipedia
 Logisk operator (Logisk grind
Se även

En logisk grind är en digital krets vars utgång är en logisk funktion av ett antal ingångar, enligt boolesk algebra. Grinden ges beteckning enligt den elementära logiska funktionen, exempelvis:

  • NOT (icke)
  • AND (och) [AxB=C]
  • NAND (icke och, "noch")
  • OR (eller) [A+B=C]
  • NOR (icke eller)
  • XOR (antingen eller)
  • XNOR (icke antingen eller)
  • YES (samma funktion som AND) [AxB=C]

I logiska grindar motsvaras logikens sanningsvärden sant och falskt och den booleska algebrans "etta" och "nolla" av hög respektive låg spänningsnivå, vanligen nära +5 V respektive nära 0 V. Detta kallas då positiv logik eller hög representation. I negativ logik eller låg representation låter man tvärtom hög spänningsnivå motsvara falskt och låg spänningsnivå sant.[1] Många digitala kretsar har även ett tredje utgångstillstånd som varken är högt eller lågt utan frisvävande eller högohmig (eng. high impedance). Även på svenska kallas en sådan utgång en three-state-utgång. Detta är användbart när man kopplar samman flera utgångar i en buss. Då låter man bara en utgång visa hög eller låg, vara aktiv, medan alla andra är inaktiva och frisvävande.[2]

Användningsområde

[redigera | redigera wikitext]

Grindar används för att bygga upp alla mer komplexa digitala funktioner, från enkla vippor till mikroprocessorer. Varje grindfunktion kan byggas upp enbart med hjälp av antingen NAND-grindar (NAND-logik) eller NOR-grindar (NOR-logik). Detta gör att fler grindar behövs men att antalet grindtyper i konstruktionen reduceras till en. Idag är tekniken att bygga upp större logik-system med diskreta grindar förlegad men enstaka grindar används ändå ofta för mindre delkonstruktioner och i utbildningssyfte. Större logiska system implementeras idag antingen med mikrodatorer eller med grindmatriser, bestående av från något tiotal till hundratusentals element, där valfri grindfunktion kan realiseras. Även mer avancerade funktioner såsom minnen och enheter för beräkningar (ALU) finns färdiga. Hur dessa kopplas samman inuti kretsen kan programmeras med hjälp av hårdvarubeskrivande språk såsom VHDL eller Verilog.

Standardsymboler för grindar

[redigera | redigera wikitext]
Typ Symbolik

(IEEE Std 91/91a-1991)

Rektangulär symbolik

(IEEE Std 91/91a-1991 IEC 60617-12 : 1997)

Boolesk algebra mellan A & B
Negation
NOT NOT symbol NOT symbol eller eller
Ingång Utgång
A ICKE A
0 1
1 0
Konjunktion samt inklusiv disjunktion
AND AND symbol AND symbol eller
Ingångar Utgång
A B A AND B
0 0 0
0 1 0
1 0 0
1 1 1
OR OR symbol OR symbol eller
Ingångar Utgång
A B A OR B
0 0 0
0 1 1
1 0 1
1 1 1
Icke konjunktion samt icke disjunktion
NAND NAND symbol NAND symbol eller eller
Ingångar Utgång
A B A NAND B
0 0 1
0 1 1
1 0 1
1 1 0
NOR NOR symbol NOR symbol eller eller
Ingångar Utgång
A B A NOR B
0 0 1
0 1 0
1 0 0
1 1 0
Exklusiv disjunktion samt icke exklusiv disjunktion
XOR XOR symbol XOR symbol
Ingångar Utgång
A B A XOR B
0 0 0
0 1 1
1 0 1
1 1 0
XNOR XNOR symbol XNOR symbol eller
Ingångar Utgång
A B A XNOR B
0 0 1
0 1 0
1 0 0
1 1 1
  1. ^ Carlsson/Johansson: "Digital teknik, teori och praktik, 1994, s. 66
  2. ^ Lars-Hugo Hemert: "Digitala kretar, 2001, s. 77

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]