Diskussion:Regeringen Kristersson

Artikeln

Vad händer med artikeln om liberala riksdagsledamöter röstar emot på måndag och detta regeringsunderlag faller? Hade det inte varit bättre att vänta med att skapa artikeln tills omröstningen har genomförts först?

Avsnittet "Statsråd" och successionsboxen ger antydningar om att omröstningen har redan ägt rum i favör för regeringsunderlaget trots att omröstningen genomförs imorgon.

För övrigt varför står inte @SwedishPolitician som artikelskapare till artikeln för när två av tre meningar återanvändes när den skapades igen av @Disembodied Soul? DIEXEL (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 15.21 (CEST)

Den sista frågan har jag löst genom att återställa artikelhistoriken. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 15.30 (CEST)

I övrigt instämmer jag med DIEXEL:s synpunkter. Wikipedia är ingen kristallkula och denna regering existerar inte än. Kitayama (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 15.31 (CEST)

Avsnittet "Statsråd" och successionsboxen ger antydningar om att omröstningen har redan ägt rum i favör för regeringsunderlaget trots att omröstningen genomförs imorgon.

Det gäller även "Mall:Sveriges regeringar", "Mall:Sveriges departement och statsråd", "Kategori:Sveriges regeringar", "Kategori:Bildanden 2022" och hela kategorin "Regeringen Kristersson". DIEXEL (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 15.41 (CEST)

Håller med. Varför rusa fram med artiklar när vi inte vet om regeringen Kristersson ens blir verklighet. Om Kristersson förlorar statsministeromröstningen, blir ju denna artikel märklig. Det känns ju fortfarande dock relevant att skriva om själva regeringsbildningsprocessen, men den kan vara sin egen artikel eller kanske införlivas i artikeln om "Riksdagsvalet i Sverige 2022"? Edcba109 (diskussion) 16 oktober 2022 kl. 22.26 (CEST)

Den nya departementsindelningen har inte trätt i kraft än!

Flera ändringar i departementsindelningen har nu aviserats. Men observera att dessa ändringar inte har trätt i kraft än. Departementsindelningen och fördelningen av ärenden fastställs i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Den nya regeringen kommer snart att utfärda en ändring i den förordningen och däri framgår vilket datum förändringarna träder i kraft, förmodligen vid årsskiftet.

Uppgifterna om statsrådens fördelning på departement, inklusive namn på nya departement, är alltså bara uppgifter om regeringens avsikt och det är ganska rimligt ur marknadsföringshänseende. Det finns också en rimlig anledning till att förenkla information om regeringens organisation, eftersom den är om inte komplicerad så åtminstone väldigt omfattande och svåröverblickbar. De officiella – men informella – ministertitlarna är ett sätt att underlätta. Den som tycker att detta låter konstigt, ta en titt i förordningen som jag länkar till ovan, närmare bestämt senare hälften av texten. Alla ärenden som räknas upp där kan ses som en ingredienser till en tårta som kan bakas om lite annorlunda och sedan delas i valfritt antal tårtbitar – denna gång 23 stycken.

Fram till dess förordningen med instruktion för Regeringskansliet har ändrats och trätt i kraft tillhör alla statsråd och deras ärendeområden de olika departementen såsom ärendefördelningen ser ut nu. Det innebär följande stora skillnader:

• Civilt försvar tillhör nu Justitiedepartementet, men kommer senare att tillhöra Försvarsdepartementet.
• Klimat- och näringslivsdepartementet blir ett nytt departement, som kommer att bestå av hela Miljödepartementet, energifrågorna från Infrastrukturdepartementet och näringsfrågor från Näringsdepartementet (d.v.s. den del av departementet som inte är landsbygdsfrågorna).
• Landsbygds- och infrastrukturdepartementet blir ett nytt departement, som kommer att bestå av landsbygdsfrågorna från Näringsdepartementet, infrastrukturfrågor från Infrastrukturdepartementet och bostadsfrågorna från Finansdepartementet.

Detta är vad som går att utläsa av ministertitlarna. Utöver det har vi fått veta att idrottsfrågorna ska flyttas från Justitiedepartementet till Jakob Forssmed på Socialdepartementet. (Just idrottsfrågorna är för övrigt en ärendegrupp som har flyttats mycket ofta mellan departement.) Fler detaljer om mindre ärendeförflyttningar får vi vänta på. Inom närmaste dagarna bör vi på regeringens hemsida kunna läsa en lite längre presentation om vad varje statsråd ska ansvara för och då bör vi sortera in dem under nu gällande departement för att sedan avvakta att omorganisationen träder i kraft. Qvistsjö (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 15.25 (CEST)

I det här pressmeddelandet står det förväntade: "Den departementsombildning som statsministern aviserat i samband med att han anmälde statsråden i riksdagen genomförs vid årsskiftet." Här på regeringens hemsida är också statsråden sorterade enligt nu gällande departementsorganisation. Det har dock blivit ett fel: landsbygdsminister Peter Kullgren hör hemma i Näringsdepartementet (inte Infrastrukturdepartementet), vilket den noggranne läsaren också snabbt inser eftersom det står några ord om vad varje departement ansvarar för (d.v.s. nu gällande ärendefördelning). Man får förmoda att Regeringskansliet ändrar det i morgon – det har nog varit en intensiv dag. Qvistsjö (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 20.55 (CEST)

@Qvistsjö Tack för denna genomgång. Jag har använt din information och skapat ett nytt avsnitt i artikeln, Förändringar i departementsindelningen, för att förtydliga varför tabellen ser ut som den gör och när den formella förändringen genomförs. Kolla gärna och redigera vid behov! Den avviker på en punkt från din redogörelse, bostadsfrågorna. Jag tycker det är otydligt, då bostadsministern hör till arbetsmarknadsdepartementet medan det lagstiftningsansvar är fördelat på finansen och socialdepartementet. Korrigera gärna utifrån kunskap och källor! OJH (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 12.14 (CEST)

Till Socialdepartementet hör olika bostadsrelaterade bidrag, men de ingår i socialförsäkringsministerns ansvarsområde. Däremot under Finansdepartementet i förordningen som jag länkade till ovan finns ”bostadsförsörjningsfrågor” och därefter ytterligare ett tiotal rader med ärenden och det är de frågorna som ”bostadsministern” ansvarar för. Per Bolund ansvarade för dessa ärenden plus finansmarknadsärenden fram till den 5 februari 2021, när det gjordes en regeringsombildning och miljöpartisternas ansvarsområden ändrades lite. Märta Stenevi övertog bostadsfrågorna, men hon hade också ärenden i Arbetsmarknadsdepartementet och hon angavs tillhöra Arbetsmarknadsdepartementet, vilket förmodligen indikerar att hon hade sitt kontor där. Bostadsärendena låg dock kvar i Finansdepartementet, och ligger kvar där fortfarande. I regeringen Andersson från den 30 november 2021 hade Johan Danielsson bostadsärendena i Finansdepartementet och en del arbetsmarknadsärenden, och även han angavs tillhöra Arbetsmarknadsdepartementet, förmodligen av lokaliseringsskäl. Stenevi och Danielsson hade alltså ärenden i två departement under hela sina statsrådstider, men det är inget konstigt. Nuvarande bostadsminister är Andreas Carlson, som alltså har bostadsärendena i Finansdepartementet och andra frågor i Infrastrukturdepartementet. Jag tror att vi kan förvänta oss att han från årsskiftet har alla sina ärenden samlade i det nybildade Landsbygds- och infrastrukturdepartementet. --Qvistsjö (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 02.08 (CEST)

Kungen

Jag ändrade hänvisningen till att kungen var med från "H.M Konungen" till "kung Carl XVI Gustaf". Tycker att det var högtidligt på ett sätt som vi inte använder i vår encyklopediska genre. Jag kollad efteråt och det förekommer lite grann i varje fall. Finns det någon annan anledning än artighet/högtidlighet att använda H.M Konungen? Alltså, finns det någon skillnad på "funktionen" H.M. Konungen och kungen? LittleGun (diskussion) 19 oktober 2022 kl. 08.56 (CEST)

Bra gjort! Jag har siktat på att göra det samma men inte hunnit med. Jag uppfattar från tidigare regeringsartiklar att det finns ett fåtal wikipedianer som (över)betonar monarkins värden, och som gärna använder sig av HM Konungen, Majestätet och Monarken, helst med stora bokstäver. Jag ser ingen anledning till det. Versaliseringen är också i strid med WP:s skrivregler. OJH (diskussion) 20 oktober 2022 kl. 23.37 (CEST)

Det handlar inte bara eller ens främst om artighet eller högtidlighet. För min del tycker jag att ”Konungen” betonar att det är Carl XVI Gustaf i kraft av sitt ämbete, medan ”kungen” mer handlar om honom som person. Vid riksmötets öppnande och vid skifteskonselj utför han några av de få konstitutionella uppgifter han faktiskt har numera och då passar det att skriva Konungen eller kanske lika gärna Hans Majestät eller H.M. Konungen. Det är lite som att skilja på statsministern och Ulf Kristersson. Pepparkaksgubbe (diskussion) 21 oktober 2022 kl. 22.42 (CEST)

Jag tänkte att det var något sånt. Jag har kollat lite och de formella kanalerna "Regeringen" och "Kungahuset" använder H.M Konungen, men medierna använder genomgående "kungen", tex SVT, SVD och DN.

Så det ger mig uppfattningen att det snarare är samma skillnad som "statsministern" och "Hans Excellens statsministern". Eller i varje fall att vi bör följa medierna. LittleGun (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 10.10 (CEST)

Fast "Hans Excellens" och liknande brukar inte heller stå i artikeltext, bara i rubriker till faktarutor (t.ex. Birger Ekeberg eller Arthur Wellesley). 90.227.175.244 22 oktober 2022 kl. 10.49 (CEST)

Utöver medier kan man också konstatera att även NE använder kungen som begrepp. Riksdagen.se använder kungen, förutom när de citerar direkt ur äldre lagtext där konungen används. Man bör i sammanhanget också vara observant på WP:NPOV, där ett visst språkbruk kan uppfattas ge stöd för monarkistiska eller republikanska åsikter.OJH (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 12.40 (CEST)

Det finns nog ingen risk att språkbruket kan uppfattas ge sådant åsiktsstöd i det här fallet, eftersom det handlar om rent faktiskt utövande av konstitutionella uppgifter. Det är nog inte heller någon som tror att man ger otillbörligt stöd till det representativa demokratiska statsskicket för att riksdagen nämns i sammanhanget. Men om man ändå vill undvika den risken, skall man nog använda de mer formella termerna Konungen och riksdagen snarare än mer vardagliga termer. Pepparkaksgubbe (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 15.49 (CEST)

Jag reagerade så. Att det skrevs för att ge kungen en otillbörlig höjd genom att använda arkaiskt språkbruk. Det var först vid närmare eftertanke som jag tänkte att det kanske fanns en skillnad. Jag hade reagerat på "Konungen" också. Kung Gustav XVI Adolf Kung Carl XVI Gustaf, eller kungen, är ju det som media använder artikeltext. LittleGun (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 16.08 (CEST)

Har du glömt vad vår kung heter nu plötsligt, eller gör du dig bara till? Det är inte ett dugg arkaiserande att använda grundlagens terminologi i det här sammanhanget. Tvärtom är det överdrivet vardagligt att bara skriva kungen, anser jag. Pepparkaksgubbe (diskussion) 23 oktober 2022 kl. 22.10 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Pepparkaksgubbe: Lapsus. Sorry. LittleGun (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 15.16 (CEST)

Den siste svenske statsministern som formellt var excellens var Olof Palme. Den titulaturen för statsministern och utrikesministern avskaffades på 1970-talet. Pepparkaksgubbe (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 15.55 (CEST)

Där ser man. Jag trodde det fortfarande var en formell titel. Sorry. Jag ska var tydlig med att jag är republikan, eller i varje fall att jag tycker ämbetet ska privatiseras.

Men, jag vill ändå påstå att det inte är därför jag i det här sammanhanget föredrar "kung Carl XVI Gustaf" framför "H.M Konungen". Som sagt det är ju ämbetet, oberoende av vilken status jag hävdar att ämbetet egentligen ska ha, som har konselj.

Jag tycker bara att det blir för högtidligt (arkaiskt), rimmar illa med vår genre (den encyklopediska), att vi ska följa media och att "kung Carl XVI Gustaf" är både beständigare och tydligare.

Ska vi vara så formella och bara hänvisa till ämbetet, ska vi ju inte namnge statsministern och talmannen heller. LittleGun (diskussion) 22 oktober 2022 kl. 16.05 (CEST)

Namn bör anges när det är viktigt att ange vem personen är, såsom namnet på den nye statsministern, eftersom det är han som tillträder. Konungen och talmannen har redan sina uppdrag sedan tidigare, så då tycker jag att det kan räcka att nämna dem vid titel. Pepparkaksgubbe (diskussion) 23 oktober 2022 kl. 22.10 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Njae. Då föredrar jag "skriv ut det självklara".--LittleGun (diskussion) 23 oktober 2022 kl. 23.10 (CEST)

@LittleGun har en viktig poäng i att en encyklopedi behöver skriva ut det självklara. För det första handlar det om tidlöshet. För det andra handlar det om tillgänglighet, där många artikelförfattare är insatta eller till och med fackexperter medan många läsare är skolelever eller i varje fall inte facknördar. För det tredje handlar det om att svensktalande läsare som inte nödvändigtvis befinner sig i en svensk kontext. Vi servar svensktalande i Finland, utlandssvenskar, nyanlända invandrare och flyktingar med flera som kan behöva stödet att koppla Konungen till en viss person för att förstå lagtext / arkaiskt språk. Som en bonus underlättar det även för sekundära målgrupper, till exempel dem som använder maskinöversättning för att ta del av våra artiklar. OJH (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 09.06 (CEST)

Jag tycker att det ur ett historiskt perspektiv är viktigt att inte bara skriva kungen eller konungen utan även vem det var som hade ämbetet vid tidpunkten, dvs Carl XVI Gustav. /ℇsquilo 24 oktober 2022 kl. 09.21 (CEST)

Jag har inget emot att skriva ut namnet tillsammans med titeln, även om det är viktigare att skriva ut det för statsminister Ulf Kristersson eftersom det är han som är ny på sin post, men det är snarare tydligare – särskilt i det här sammanhanget – att skriva konungen än att bara skriva kungen. Dessutom skall man stava hans namn rätt. Han heter Carl XVI Gustaf. Pepparkaksgubbe (diskussion) 24 oktober 2022 kl. 23.09 (CEST)

"H.M Konungen" kan möjligen vara en "funktion" skild från "kungen". Inget tyder på det. Gällande om vi ska skriva "konung Carl XVI Gustaf" eller "kung Carl XVI Gustaf" vill jag påstå att Wikipedia har uteslutit det förra i brödtext (alltså utom citat etc). Självklart ska vi skriva och ange hans namn rätt, ibland blir det lite fel utan att det ligger några värderingar i det.LittleGun (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 07.56 (CEST)

@Pepparkaksgubbe Tvärtom kan man argumentera för att det är mindre viktigt att skriva ut det nu, eftersom det är i nyheterna och i allas medvetande. Men om man i en artikel beskriver statsministern och det är flera årtionden tillbaka är det viktigare att skriva ut namnet för att läsaren inte ska behöva hoppa mellan olika artiklar för att förstå vem som var vid ämbetet just då. Med det sagt, vi ska skriva tidlöst och inte behöva uppdatera artiklarna beroende på om en statsminister nyss har tillträtt eller inte, därför tycker jag att det som regel bör skrivas ut. ♥Ainali ^diskussion_bidrag 26 oktober 2022 kl. 19.23 (CEST)

Håller med om att "kung Carl XVI Gustaf" är den rimligare lösningen. /Julle (disk.) 26 oktober 2022 kl. 22.02 (CEST)

Kristersson har anmälts till konstitutionsutskottet av socialdemokraterna

Borde information om KU-anmälan och vad den innebär stå här eller i biografin över Ulf Kristersson? Jag tycker att det borde stå någonstans. 95.199.142.107 18 november 2022 kl. 18.13 (CET)

Ja inte i artikel om personen i alla fall. OCh i denna tycker jag fokus bör vara vad regeringen åstadkommer och mindre på debatter och diskussioner om detta Yger (diskussion) 18 november 2022 kl. 18.15 (CET)

Verkligen den första gången största partiet inte har statsministerposten?

"Detta är första gången som det största partiet i regeringsunderlaget inte bidrar med statsminister och inte ingår i regeringen." finns som en passage under rubriken Bakgrund. Stämmer det verkligen? Mandatperioden 1979-1982 hade ju Sverige borgliga regeringar med Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet som regeringsunderlag. Moderaterna blir störst av dessa tre. I Fälldin II ingick alla tre partier, fast Centerpartiet hade statsministerposten. Moderaterna lämnar, men utgör fortfarande en form av passivt stöd då Fälldin III inte kunnat tillträda utan Moderaternas nedlagda röster. Eller är det kanske mer än formuleringsfråga? Det är högst väsentlig information i övrigt hur förhållandet mellan regeringen och dess stödparti ser ut. Edcba109 (diskussion) 11 januari 2023 kl. 15.13 (CET)

Bra spanat @Edcba109! Utöver de två regeringar du nämner kan man även lägga till Ullsten (1979) och i synnerhet Edén (1917-1920) där Liberalerna hade 62 mandat och statsministerposten medan koalitionspartnern S (som på den tiden inte ansågs regeringsfähiga och på många sätt kan jämföras med dagens SD) hade 86 mandat.

Man kan också diskutera vad skillnaden är mellan dagens förhållande och vissa tidigare minoritetsregeringar. Pehrsson-Bramstorp och Ekman II var ju helt beroende av att tolereras av andra partier som var större än de själva.

Jag är dock inte förvånad, för oppositionen använder det framgångsrikt i sin kommunikation och det har även spridits/kommenterats/refererats i media. Det är också ett intressant och relativt ovanligt förhållande, så en omnämning bör väl finnas kvar kan jag tycka. Frågan är hur den formuleras för att bli encyklopedisk och NPOV. OJH (diskussion) 12 januari 2023 kl. 15.22 (CET)

@OJH Ja, det är absolut klart att det ska nämnas på något sätt! Det är första gången på länge det sker och dessutom inkluderar det SD, som så ofta står i politikens centrum. Förhållandet mellan regering och stödparti omhandlas ju i Tidöavtalet, och som grunden för regeringens politik påverkar det, om man skippar gråzoner, i förlängningen hela regeringens existens, ifall de tappar den parlamentariska majoriteten.

När jag skrev kom jag själv på att det nog inte flera olika definitioner, och därmed "sanningar". Är ett parti som ger passivt stöd (i bemärkelsen, inte aktivt röstar emot regeringens existens) en del av regeringsunderlaget? Är ett parti bara med i regeringsunderlaget när de själva definierar det så? Går ju inte minst att applicera på turbulensen kring Centerpartiets och Vänsterpartiets relationer till Löfven II, Löfven III och Andersson.

Jag tänker att vi kan fastslå att det inte är första gången inte det största partiet i regeringsunderlaget har statsministerposten, för i till exempel Regeringen Fälldin I satt hela regeringsunderlaget (de som inte röstade nej till regeringen) i själva regeringen.

Men det gäller att klura på formuleringarna! Edcba109 (diskussion) 12 januari 2023 kl. 16.45 (CET)

Nu har @Lantgård helt korrekt märkt upp påståendet som ifrågasatt i artikeln. Vi behöver fixa till det där. Lantgård själv får gärna bidra med klokskap! OJH (diskussion) 17 februari 2023 kl. 00.24 (CET)

Jag har inte sett exakta röstsiffror för senaste statsministeromröstningen, men det verkar som att Sverigedemokraterna röstade grönt för Kristersson. Möjligen har inte det hänt sedan 1971. Det är den enda skillnaden jag kan se mot Regeringen Ullsten som ju var minsta parti i "regeringsunderlaget" men ändå bildade minoritetsregering och blev statsminister. Där var det så många som röstade gult att Ullsten gick igenom, trots att endast 39 (alla folkpartister) röstade för. Eftersom både vpk och moderaterna röstade mot, måste flera moderater röstat gult dessutom.

Det här vet man innan, det är uppgörelser som görs för att släppa igenom en regering, och som lite spel för gallerierna kan man verka motvalls med en gul röst.

Så det unika skulle då vara SD:s markering att rösta grönt trots att de inte skulle vara med i regeringen och trots att de inte behövde formellt, men att de var en del av Tidöavtalet. Men Tidöavtalet är inte på något sätt mer bindande än det "genetlemens agreement" som gjordes av socialdemokraterna och måste gjorts med en delmängd moderater inför omröstningen av Ullsten.

Jag tycker "första gången" ska tas bort helt. Det är alldeles för mycket om och men för att det ska vara rimligt med markeringen "första" någonting. Lite som "världens längsta blå och rödrandigt målade bro". LittleGun (diskussion) 17 februari 2023 kl. 08.38 (CET)

Jag tog bort första gången. Just eftersom det är så villkorat för att markeringen "första gången" är rimlig. LittleGun (diskussion) 17 februari 2023 kl. 08.51 (CET)

Och för att vara tydlig:

• Det är inte första gången ett mindre parti har stöd av det största partiet att sitta i regering;

och/eller

• Det är inte första gången det största partiet stöder en regering utan att sitta i den.

LittleGun (diskussion) 17 februari 2023 kl. 09.21 (CET)

Tycker @LittleGuns redigering blev bättre, men jag är allergisk mot överanvändandet av välja. Nuvarande text är att Sverigedemokraterna valde bort att sitta i regeringen, vilket antyder att de hade möjlighet att välja att ingå. Så vitt jag förstår var det alternativet aldrig valbart (vilket framkommer i den efterföljande meningen). Låt oss hjälpas åt att hitta en ännu bättre formulering! OJH (diskussion) 20 februari 2023 kl. 10.56 (CET)

Ja, jag håller med. Kändes inte bra med "valde". LittleGun (diskussion) 20 februari 2023 kl. 11.02 (CET)

Tog bort. LittleGun (diskussion) 20 februari 2023 kl. 11.05 (CET)

Bättre. Snyggt jobbat! OJH (diskussion) 20 februari 2023 kl. 13.03 (CET)

Listan över vallöften

Hur väl stämmer påståendet att "Överenskommelsen innebär att Sverigedemokraterna istället fick med många av sina vallöften och sakfrågor i Tidöavtalet"? Flera politiska analytiker har hävdat det. Men listan över vallöften i Regeringen Kristersson#Vallöften domineras ju helt av M-löften. @Manvswow: hur har det omfattande urvalet av vallöften i den listan gjorts? Förr har vi tagit fram sådana listor utifrån forskares analys av vallöftenas uppfyllnad, t.ex. av Elin Naurin, eller utifrån någon tidnings urval av vallöften, och de listorna har varit kortare.

Saknas något av vallöftena i Tidöavtalet? Tillkom något i Tidöavtalet som egentligen aldrig var ett vallöfte?

Tråkigt att uppfyllnaden av vallöftena aldrig skrevs in i avsnittet Regeringen Löfven II#Vallöften. Vore roligt om uppfyllnaden av löftena successivt fylls i under årens lopp med "ja"/"helt", "nej"/"ej" eller "delvis" eller liknande i denna lista. Men blir det då originalforskning? Förr har vi inte gjort tolkningen själva utan har utgått främst från forskaren Elin Naurin och från tidningar, men de gjorde aldrig någon analys av S-regeringen i förra mandatperioden. Kanske var det svårt på något vis.

Om vi ska ange uppfylllandet bör vi definiera kriterier för "ej", "helt" eller "delvis" genomfört. Delvis brukar definieras som att man minst har skrivit en proposition, t.ex. en budget, där löftet på något sätt var med. Exempelvis, ska följande tolkas som "delvis" eller "ej" genomfört: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/s-havdar-loftesbrott-om-folkrakning ? Och hur länge bör man vänta innan man i så fall lägger in det i listan? S menar redan nu att det är ett löftesbrott.Tomastvivlaren (diskussion) 12 mars 2023 kl. 19.00 (CET)

Om ett antal tunga oberoende aktörer enats om något slags uppfyllandekriterier och rapporerar hyggligt samstämmigt om status vore det kanske vettigt att följa upp. Om enskilda aktörer skriver att de uppfyllts blir det lätt körsbärsplockning, och om aktörerna rapporterar utan att säga att ett löfte ny uppfyllt blir det knepigt för vi bör ju inte som skribenter ta på oss avgöra om ett visst agerande är att uppfylla ett löfte eller inte. - Tournesol (diskussion) 27 mars 2024 kl. 17.17 (CET)

Att Ulf Kristersson skulle valts av en majoritet är missvisande

I artikeln anges att Ulf Kristersson valdes av en riksdagsmajoritet. Det är missledande, eftersom statsministern i Sverige tillsätts genom negativ parlamentarism. Rätt term torde vara att Ulf Kristersson tolererades av en minoritet (Jag skrev själv fel i redigeringskommentaren). FWIlkens (diskussion) 8 februari 2024 kl. 18.38 (CET)

Nej, i just det här fallet så var det en majoritet: "Statsministeromröstningen genomfördes måndagen den 17 oktober 2022 med röstsiffrorna 176 för och 173 mot."

Det hade inte behövts, eftersom "tolerans av minioritet" hade räckt (inte mer än hälften får rösta mot). Men i det här fallet så var det faktiskt en majoritet. 175 för-röster hade räckt för det.

Allt detta står också i artikeln, inklusive det med "negativ parlamentarism". LittleGun (diskussion) 8 februari 2024 kl. 19.23 (CET)

Ja det skulle vara missledande att han bara tolererades. Då skulle läsaren felaktigt tro att något av partierna i regeringsunderlaget hade lagt ned sina röster.Tomastvivlaren (diskussion) 8 februari 2024 kl. 19.54 (CET)

Jag tror jag förstår era synpunkter. Men, när jag läser stycket i artikeln om hur han blev statsminister så får jag intrycket att Kristersson valts FÖR ATT han fick majoritet. Det är det jag menar med missledande. Man ska inte behöva läsa hela artikeln för att förstå vad som står i enskilda stycken. FWIlkens (diskussion) 8 februari 2024 kl. 21.20 (CET)

Man ska heller inte hitta på vad som står. När man då märker ord: Mallen är direkt felaktig. Uppgiften är inte ifrågasatt för att du missförstår orden och hittar på en egen tolkning av vad som står.

Försök att formulera om, när du fått förhållandena förklarat för dig, istället för att bara sätta ner klackarna. T ex: "av en majoritet av riksdagens ledamöter" om det är ordet "riksdagsmajoritet" du fyller med en massa förvaltningstekniska mabrovinker. Faktum är att han röstades in av en majoritet. Inte för att det behövdes, utan för att det var så. Därför är det ju fel att han "tolererades av en minioritet". Majoriteten röstade ju på honom! LittleGun (diskussion) 9 februari 2024 kl. 08.28 (CET)

Jag formulerade om nu. Redigeringskriga inte! Diskutera, så ska vi säkert kunna få acceptans för ordalydelsen eller lyckas formulera om den igen. LittleGun (diskussion) 9 februari 2024 kl. 08.59 (CET)

@LittleGun Men vänta nu - den ENDA som har inlett något som kan likna ett redigeringskrig är ju du som börjar återställa mitt i en diskussion! Lägg av med dina löjliga tillrättavisningar omedelbart! De strider mot grundläggande policy på WP.

Och vad gäller förslag - jag skrev ett förslag redan i mitt första inlägg. Jag har eller hade självklart för avsikt att försöka hitta en formulering som undviker missförstånd.

Den här otrevliga stilen du kör med är inte alls uppskattad av mig. Du är administratör men uppför dig ibland inte som en.

Jag vill överhuvudtaget inte delta i diskussioner som omedelbart urartar på detta vis med personliga tillrättavisningar av en administratör. Därför avslutar jag mitt deltagande i denna diskussion här och nu. Du bör reflektera över ditt beteende som administatör. FWIlkens (diskussion) 9 februari 2024 kl. 09.28 (CET)

Nej, det är inga konstigheter att ta bort en felaktig mall under en diskussion. Två anvädare hade oberoende av varandra förklarat att uppgiften inte är ifrågasatt. Att då återställa igen(!) är att likna vid redigeringskrig.

Det går utmärkt att diskutera artikelninnehåll utan att artikeln innehåller en mall. Särkilt när diskussion pågår och det är utrett att mallen är missvisande (inte ifrågasatt uppgift utan önskemål om annan formulering)

Men du har rätt i att jag har dåligt tålamod med dig. Jag borde kunna skärpa mig. Inte för att jag är admin, utan för att jag är wikiedia-användare.

Du går under skinnet för att du slår fast saker. I det här fallet med versaler till och med. Fast du har fel; det var du som startade vad som kan liknas vid redigeringskrig, det var ingen ifrågasatt uppgift utan behövdes en omformulering för att du låst dig vid ett ordval. Det är också drygt och respektlöst. LittleGun (diskussion) 9 februari 2024 kl. 10.12 (CET)

Jag föreslår hellåsning tills konsensus är nådd. Colapojken (diskussion) 9 februari 2024 kl. 10.27 (CET)

Nä. Det vore att jaga mygg med kanon. LittleGun (diskussion) 9 februari 2024 kl. 12.54 (CET)

Att jag föreslog hellåsning var för att minska risken för redigeringskrig. Jag vet inte om konsensus är nådd just nu, och @LittleGun: och @FWIlkens:, jag pekar inte ut er eller anklagar er för något (ta det inte så), men jag tycker vi låter artikeln vara som den är nu för att redigeringskrig inte ska uppstå. Colapojken (diskussion) 9 februari 2024 kl. 13.09 (CET)

@Colapojken Tack för ditt konstruktiva och uppenbart välmenande förslag, men jag är enig med @LittleGun att det vore att jaga mygg med kanon. FWIlkens (diskussion) 9 februari 2024 kl. 14.12 (CET)