Ulf Kristersson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Ulf Kristofferson.
Ulf Kristersson

Ulf Kristersson 2017 i SR/Studio Ett om minusräntan.

Innehar ämbetet
Tillträdde ämbetet 
1 oktober 2017
Företrädare Anna Kinberg Batra

Ämbetsperiod
5 oktober 20103 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Företrädare Cristina Husmark Pehrsson
Efterträdare Annika Strandhäll

Mandatperiod
1994–1998
1998–2000
2014–2018
Valkrets Södermanlands län, plats 179
Uppdrag i riksdagen
Lista
Ordinarie ledamot
Vice ordförande i Arbetsmarknadsutskottet

Född Ulf Hjalmar Kristersson
29 december 1963 (53 år)
Sverige Lund, Sverige
Politiskt parti Moderaterna
Yrke Civilekonom

Ulf Hjalmar Kristersson, född 29 december 1963 i Lund, är en svensk moderat politiker. Han är partiledare för Moderaterna sedan 2017 och var Sveriges socialförsäkringsminister från 2010 till 2014.

Den 1 september 2017 meddelade Kristersson att han stod till valberedningens förfogande för att efterträda Anna Kinberg Batra som partiledare för Moderaterna.[1] Den 21 september 2017 nominerades han av en enig valberedning till ny partiledare,[2] och den 1 oktober 2017 tillträde han som partiledare.

Uppväxt och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Kristersson bodde i Lund som barn till fem års ålder.[3] Han är sedan uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna. Han gick på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna och studerade sedan nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han var under studietiden aktiv vid Södermanlands-Nerikes nation och var bland annat dess programsekreterare. På majmiddagen 2013 blev han hedersledamot vid nationen.

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Ungmoderat och riksdagsledamot[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1988 och 1992 var han ordförande för Moderata Ungdomsförbundet. Vid förbundsstämman i Lycksele 1992 förlorade Kristersson ordförandevalet mot utmanaren Fredrik Reinfeldt.[4] 1994 utgavs Kristerssons bok Non-working GenerationTimbro förlag.[5]

Från valet 1991 till våren 2000 var Kristersson riksdagsledamot för Stockholms stad och var under några år även vice ordförande för Moderaterna i Stockholm. I riksdagen satt han huvudsakligen i socialförsäkringsutskottet, men också i utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och riksdagens revisorer. År 2000 lämnade han riksdagen och anställdes i det börsnoterade företaget Connecta i Stockholm. Efter fusionen med Information Highway bildades Adcore AB och Kristersson blev företagets kommunikationsdirektör.[4] Han har också varit styrelseordförande i Adoptionscentrum.

Efter valet 2002 blev Kristersson finanskommunalråd i Strängnäs.[4] Inför valet 2006 var han ordförande i den moderata partiledningens familjepolitiska arbetsgrupp. Efter valsegern i Strängnäs 2006 blev han istället socialborgarråd i Stockholm.[4]

Under 2008 var Kristersson ordförande i Moderaternas migrations- och integrationspolitiska arbetsgrupp och inför valet 2010 var han ordförande i Alliansens familjepolitiska arbetsgrupp. Han var även moderaternas talesperson i social- och familjepolitiska frågor.

Statsråd och ekonomisk talesperson[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2010 tillträdde han, som socialförsäkringsminister i regeringen Reinfeldt.[4] Han första uppdrag var, att se över sjukförsäkringsreformen och att genomföra ett antal förändringar. Dessa presenterades under våren 2011 och var en del av regeringen budgetproposition inför 2012. I samband med detta vägrade Kristersson att följa riksdagens beslut om hur sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas.

Ulf Kristersson utsågs i december 2014 till Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson.[4]

Partiledare[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 2017 efterträdde han Anna Kinberg Batra som Moderaternas partiledare vid en extrainsatt partistämma.[6]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Kristersson är gift med Birgitta Ed och är bosatt i Strängnäs. Paret har tre barn.[4]

Kontroverser[redigera | redigera wikitext]

1994 utgavs Kristerssons bok Non-working GenerationTimbro förlag. Där jämför han bland annat det svenska välfärdssamhället med apartheid[förtydliga].[5]

Kristersson uppmärksammades 2008 för att ha hyrt en fyrarumslägenhet avsedd för svårt sjuka och hemlösa. Lägenheten förvaltades av Ersta Diakonisällskap. Detta kritiserades eftersom Erstas syfte är att hjälpa utsatta människor. Hans arbetsgivare Stockholms stad köpte tjänster av sällskapet.[7] Kristersson avbröt och lämnade en intervju i SVT:s program Hemlös efter att han tillfrågats om varför han bodde i en lägenhet avsedd att användas av socialt utsatta.[8][9] En förundersökning inleddes, men åklagaren lade ner målet. År 2010 flyttade Kristersson från lägenheten vid Ersta. Han använde istället hustruns lägenhet på Kungsholmstorg, vilket uppmärksammades i samband med utnämningen till socialförsäkringsminister 2010. Lägenheten hade långt tidigare upplåtits vid sidan av bostadskön via parets vänskap med VD:n för fastighetsbolaget Einar Mattsson Byggnads AB, Stefan Ränk.[7][10] Ulf Kristersson har också medgivit att han under större delen av 2001 köpt svart städhjälp.[11]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Di. ”Kristersson kandiderar till M-ledare” (på sv). Di.se. http://www.di.se/nyheter/ulf-kristersson-kandiderar-till-m-ledare/. Läst 1 september 2017. 
  2. ^ Ulf Kristersson föreslås bli ny M-ledare 2017-09-21
  3. ^ ”Född i Lund, gillar Kent, gjort milen på 43.04. Här är allt du inte visste om Ulf Kristersson, Sydsvenskan”. https://www.sydsvenskan.se/2017-09-01/fodd-i-lund-gillar-kent-gjort-milen-pa-4304-har-ar-allt-du-inte-visste-om-ulf-kristersson. Läst 1 september 2017. 
  4. ^ [a b c d e f g] Kommunikatören får förvalta arvet” (på sv-se). DN.SE. 1 september 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/kommunikatoren-far-forvalta-arvet/. Läst 1 oktober 2017. 
  5. ^ [a b] Eric Rosén (13 augusti 2012). ”Ulf Kristersson: "Den svenska modellen är som apartheid" - Dagens Arena”. Dagens Arena. http://www.dagensarena.se/innehall/ulf-kristersson-den-svenska-modellen-ar-som-apartheid/. Läst 25 augusti 2017. 
  6. ^ Ulf Kristersson vill göra upp med S om invandringen” (på sv-se). DN.SE. 1 oktober 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/ulf-kristersson-vill-gora-upp-med-s-om-invandringen/. Läst 1 oktober 2017. 
  7. ^ [a b] SVT.se - Nya ministern fick hyresrätt genom kontakter 2010-10-06
  8. ^ nyheter24.se - Reinfeldts nye skandalminister 2010
  9. ^ Alliansfritt Sverige (27 november 2009). ”Ulf Kristersson flyr mitt under en intervju”. https://www.youtube.com/watch?v=4EQ0EVlH1u4. Läst 25 augusti 2017. 
  10. ^ aftonbladet.se - Bröt mot reglerna 2010-10-06
    ”Jag har inte fler skelett i garderoben” 2010-10-06
  11. ^ ”Kristersson köpte svart städhjälp”. SvD. http://www.svd.se/kristersson-kopte-svart-stadhjalp. Läst 6 juni 2015. 


Företrädare:
Beatrice Ask
Moderata Ungdomsförbundets förbundsordförande
1989–1992
Efterträdare:
Fredrik Reinfeldt
Företrädare:
Margareta Olofsson
Socialborgarråd i Stockholms stad
2006–2010
Efterträdare:
Anna König Jerlmyr
Företrädare:
Cristina Husmark Pehrsson
Sveriges socialförsäkringsminister
2010-2014
Efterträdare:
Annika Strandhäll
Företrädare:
Ylva Johansson
Arbetsmarknadsutskottets vice ordförande
2014
Efterträdare:
Elisabeth Svantesson
Företrädare:
Anna Kinberg Batra
Finansutskottets vice ordförande
2014-2017
Efterträdare:
TBD
Företrädare:
Anna Kinberg Batra
Moderaternas partiledare
2017-
Efterträdare:
Innehar ämbetet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]