Regeringen Andersson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Regeringen Andersson
Sveriges tidigare regering
Flag of Sweden.svg
Regeringen Andersson på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 30 november 2021.
Regeringen Andersson på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 30 november 2021.
Statschef
Statschef Carl XVI Gustaf
Tidsperiod
Tillträde 30 november 2021
Frånträde 18 oktober 2022
Ministrar och partier
Statsminister Magdalena Andersson
Ställföreträdare Morgan Johansson
Nuvarande ministrar 22
Tidigare ministrar
(Dödsfall/avgång/uppsägning)
23
Regeringsparti(er) Socialdemokraterna
Status i Riksdagen minoritetsregering
Övriga i Riksdagen Vänsterpartiet
Centerpartiet
Liberalerna
Moderaterna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Miljöpartiet de gröna
Historik
Val 2018
Senaste valet
100 / 349
Mandatperiod(er) 2018–2022
Företrädare Löfven III
Efterträdare Kristersson

Regeringen Andersson var Sveriges regering mellan den 30 november 2021, då den efterträdde regeringen Löfven III, och den 18 oktober 2022, då den i sin tur efterträddes av regeringen Kristersson. Regeringen leddes av statsminister Magdalena Andersson, och var Sveriges första regering med en kvinna som statsminister. Regeringen var en minoritetsregering och enpartiregering bestående av socialdemokrater.

Som en följd av riksdagsvalet 2022 begärde Magdalena Andersson den 15 september 2022 sitt entledigande från uppdraget som statsminister. Talman Andreas Norlén beviljade entledigandet, och med stöd i regeringsformen entledigade han samtidigt övriga statsråd.[1][2] Därmed blev regeringen Andersson en övergångsregering, som uppehåller sitt uppdrag till dess en ny regering tillträtt.[2] Den 18 oktober 2022 tilträdde Ulf Kristerssons regering och således avgick Regeringen Andersson.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Magdalena Andersson valdes till partiledare för Socialdemokraterna den 4 november 2021 efter att Stefan Löfven under sitt sommartal hade meddelat att han avsåg att avgå under hösten.[3][4] Regeringen hade stöd av det egna partiet och en partilös riksdagsledamot; den tolererades (släpptes fram) av Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och en liberal riksdagsledamot.

Riksdagens val av statsminister[redigera | redigera wikitext]

I statsministeromröstningen 24 november 2021 röstade riksdagen ja till talmannens förslag att välja Magdalena Andersson till statsminister för en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister.[5] Miljöpartiet meddelade några timmar senare, efter att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budgetförslag bifallits i riksdagen, att det inte längre ville ingå i den tänkta regeringskoalitionen. Andersson begärde därför att bli entledigad av talmannen Andreas Norlén sju timmar efter att hon hade blivit vald till statsminister och innan hon formellt hade tillträtt posten. Den 25 november föreslog talmannen på nytt riksdagen att välja Magdalena Andersson till statsminister, nu för en rent socialdemokratisk ministär.[6]

Den nya statsministeromröstningen genomfördes den 29 november, och riksdagen sade ja till talmannens förslag att välja Andersson som ny statsminister med röstsiffrorna 101 för (S + 1 partilös), 173 emot (M + SD + KD + L minus 1 Liberal), medan 75 avstod från att rösta (C + V + MP + 1 L).

Liberalernas Nina Lundström trotsade partilinjen och röstade "gult" (tryckte på knappen "avstår" vid voteringen i kammaren).[7] Partilösa Amineh Kakabaveh (tidigare V) röstade för, efter en egen uppgörelse med Socialdemokraterna som innebar att Socialdemokraterna fördjupade sitt samarbete med Demokratiska unionspartiet (PYD).[8][9]

För prövning av förslag till statsminister gäller negativ parlamentarism, vilket innebär att förslaget är godkänt om inte mer än hälften av riksdagens ledamöter (minst 175 eftersom riksdagen har 349 ledamöter) röstar emot förslaget (inte röstar emot med absolut majoritet).[10]

Tillträde[redigera | redigera wikitext]

Den 30 november 2021 avgav Andersson sin regeringsförklaring inför riksdagen, och anmälde vilka statsråd som skulle ingå i den nya regeringen. Därefter skedde det formella regeringsskiftet vid en skifteskonselj som leddes av kung Carl XVI Gustaf och där statsministern, statsråden, kronprinsessan Victoria och riksdagens talman Andreas Norlén deltog. Det skedde i konseljsalenKungliga slottet.[11][12]

Statsråd[redigera | redigera wikitext]

* Statsminister eller departementschef

Titel Namn Tillträdde Avgick Parti Ref
Statsrådsberedningen
Statsminister Magdalena Andersson*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
EU-minister Hans Dahlgren30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Integrations-, migrations- och idrottsminister Anders Ygeman30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13][14]
Utrikesdepartementet
Utrikesminister Ann Linde*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Biståndsminister Matilda Ernkrans30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Utrikeshandelsminister och
minister med ansvar för nordiska frågor
 Anna Hallberg30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Försvarsdepartementet
Försvarsminister Peter Hultqvist*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Socialdepartementet
Socialminister Lena Hallengren*30 november 20216 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Social- och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi*6 oktober 202218 oktober 2022Socialdemokraterna[15]
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi30 november 2021ny portföljSocialdemokraterna[13]
Finansdepartementet
Finansminister Mikael Damberg*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Finansmarknadsminister och biträdande finansminister Max Elger30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Civilminister Ida Karkiainen30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Utbildningsdepartementet
Utbildningsminister Anna Ekström*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Skolminister Lina Axelsson Kihlblom30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Miljödepartementet
Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Näringsdepartementet
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratiminister Jeanette Gustafsdotter*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Bostadsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturminister Tomas Eneroth*30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]
Energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar30 november 202118 oktober 2022Socialdemokraterna[13]

Av de 23 statsråden satt 14 i den avgångna Regeringen Löfven III (i ett par fall på andra ministerposter än ovanstående), en (Strandhäll) satt i Löfvens regeringar 2014-2019 och åtta (Axelsson Kihlblom, Danielsson, Elger, Farmanbar, Gustafsdotter, Karkiainen, Sätherberg och Thorwaldsson) är helt nya.

Regeringens politik[redigera | redigera wikitext]

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

Gruppbild med deltagare vid OSSE:s ministerrådsmöte 2–3 december 2021. På bilden syns bland andra USA:s utrikesminister Antony Blinken och Sveriges dito Ann Linde.

Sverige var under 2021 ordförandeland i OSSE. Utrikesminister Ann Linde stod som värd för organisationens ministerrådsmöte som hölls i Arlandastad 2–3 december 2021. I fokus för mötet stod bland annat konflikten i Ukraina och migranterkrisen mellan Belarus och EU:s östra medlemsstater.[16]

Vid 2022 års utrikespolitiska debatt i riksdagen, onsdagen den 16 februari, presenterade utrikesminister Ann Linde regeringens utrikesdeklaration. Hon sade bland annat att "Regeringen avser inte att ansöka om Natomedlemskap."[17]

När Sverige den 16 maj 2022 sökte medlemskap i Nato ställde Turkiet krav på Sverige bland annat rörande Socialdemokraternas samarbete med Demokratiska unionspartiet (PYD).

Ytterligare en utrikesdeklaration presenterades av Linde den 10 juni 2022.[18]

Biståndspolitik[redigera | redigera wikitext]

Regeringen Andersson fortsatte, likt Regeringen Reinfeldt, Regeringen Löfven I och Regeringen Löfven II, att göra avräkningar på biståndet för att finansiera flyktingmottagande i Sverige. 2022 föreslog regeringen summan 9,8 miljarder kronor (ungefär 20 % av det totala biståndet).[19]

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 meddelade Sida att myndigheten inte fått någon signal från utrikesdepartementet om att förändra biståndet till Ryssland. Regeringens Strategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2020–2024 skulle därför fullföljas. I februari uppgav svenska medier att 389 miljoner kronor skulle betalas ut till Ryssland. I mars meddelade Sida att av de 324 miljoner kronor som var beslutade för perioden 2020–2024 hade 138 miljoner kronor redan utbetalats under 2020 och 2021, men att myndigheten avsåg att betala ut ytterligare 186 miljoner kronor efter krigsutbrottet. Myndigheten framhöll dock att stödet avsåg demokratiarbetet och civilsamhällesorganisationer, att inga bidrag skulle utbetalas till ryska statliga institutioner, och att Sida efter krigsutbrottet även avbrutit de miljöinsatser som myndigheten planerat i samverkan med ryska kommuner.[20][21]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Pressmeddelande: Talmannen inleder process för regeringsbildning”. Riksdagen. 15 september 2022. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2022/sep/15/talmannen-inleder-process-for-regeringsbildning/. Läst 15 september 2022. 
  2. ^ [a b] ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform”. Riksdagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152. Läst 15 september 2022. 
  3. ^ ”Stefan Löfven avgår som statsminister i höst”. SVT Nyheter. 22 augusti 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-sommartalar-pa-runo. Läst 24 november 2021. 
  4. ^ Holmgren, Ci; Helmerson, Katarina (4 november 2021). ”Magdalena Andersson ny partiledare för Socialdemokraterna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/magdalena-andersson-ny-partiledare-for-socialdemokraterna. Läst 24 november 2021. 
  5. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson (S) har valts till statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/24/magdalena-andersson-s-har-valts-till-statsminister/. Läst 24 november 2021. 
  6. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Pressmeddelande: Talmannen föreslår på nytt Andersson till statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/nov/25/pressmeddelande--talmannen-foreslar-pa-nytt-magdalena-andersson-till-statsminister/. Läst 29 november 2021. 
  7. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson godkändes som statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/29/magdalena-andersson-godkandes-som-statsminister/. Läst 29 november 2021. 
  8. ^ Tobias Baudin, Amineh Kakabaveh. ”Socialdemokraterna fördjupar samarbete med självstyre”. Arkiverad från originalet den 2 december 2021. https://web.archive.org/web/20211202022601/https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2021-11-24-socialdemokraterna-fordjupar-samarbete-med-sjalvstyre. Läst 4 december 2021. , socialdemokraterna.se, 24 november 2021.
  9. ^ "Fredagsintervjun: Att påminna om SD:s rötter har inte fungerat" (vid 42m29s), Kvartal, 3 december 2021. Intervju med Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.
  10. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform Svensk författningssamling 1974:1974:152 t.o.m. SFS 2018:1903 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152#K6. Läst 24 november 2021. 
  11. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (29 november 2021). ”Hålltider för regeringsskiftet 30 november”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/halltider-for-regeringsskiftet-30-november/. Läst 30 november 2021. 
  12. ^ ”Ny regering tillträdde vid skifteskonselj”. Kungahuset. 30 november 2021. https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aretsaktuellt/nyregeringtilltraddvidskifteskonseljpakungligaslottet.5.dc89cae17cdfbea73915ef4.html. Läst 30 november 2021. 
  13. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w] Regeringskansliet, Regeringen och (30 november 2021). ”Regeringsskifte den 30 november 2021”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 30 november 2021. https://web.archive.org/web/20211130180809/https://regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/regeringsskifte-den-30-november-2021/. Läst 30 november 2021. 
  14. ^ Sport, S. V. T. (30 november 2021). ”Idrott och politik: Ygeman blir ny idrottsminister”. SVT Sport. https://www.svt.se/sport/idrottspolitik/ygeman-blir-ny-idrottsminister. Läst 30 november 2021. 
  15. ^ ”Lena Hallengren har entledigats på egen begäran”. Regeringen. 6 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221006183644/https://regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/lena-hallengren-har-entledigats-pa-egen-begaran/. Läst 8 oktober 2022. 
  16. ^ ”Krishärdarna Ryssland-Ukraina och Belarus i fokus när 57 länders ministrar möts i Stockholm”. DN.SE. 2 december 2021. https://www.dn.se/sverige/krishardarna-ryssland-ukraina-och-belarus-i-fokus-nar-57-landers-ministrar-mots-i-stockholm/. Läst 15 december 2021. 
  17. ^ ”Utrikesdeklarationen”. Arkiverad från originalet den 1 april 2022. https://web.archive.org/web/20220401060836/https://www.regeringen.se/tal/2022/02/utrikesdeklarationen-2022/. Läst 2 april 2022.  regeringen.se, 16 februari 2022.
  18. ^ ”Utrikesdeklarationen 2022”. Arkiverad från originalet den 10 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220610125410/https://www.regeringen.se/tal/2022/06/utrikesdeklarationen-2022/. Läst 12 juni 2022.  regeringen.se, 10 juni 2022.
  19. ^ Lindvall, Julia (19 april 2022). ”Sida: Minskat bistånd kan leda till nya flyktingkriser”. SVT. Arkiverad från originalet den 21 april 2022. https://web.archive.org/web/20220421021340/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-miljarder-till-flyktingmottagandet-men-minskat-bistand. Läst 28 maj 2022. 
  20. ^ ”389 miljoner i bistånd till Ryssland”. SVT. 26 februari 2022. Arkiverad från originalet den 1 april 2022. https://web.archive.org/web/20220401094905/https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/389-miljoner-i-bistand-till-ryssland. Läst 28 maj 2022. 
  21. ^ ”Frågor och svar om Sidas stöd i Ukraina och Ryssland med anledning av Rysslands invasion”. Sida Sveriges Biståndsmyndighet. 11 mars 2022. Arkiverad från originalet den 28 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220528180947/https://www.sida.se/om-sida/nyheter/fragor-och-svar-om-sidas-stod-i-ukraina-och-ryssland-med-anledning-av-rysslands-invasion. Läst 28 maj 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företräddes av
Regeringen Löfven III
 Sveriges regering
2021–2022
Efterträddes av
Regeringen Kristersson