Tjippsparv

Från Wikipedia
Tjippsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteSpizella
ArtTjippsparv
S. passerina
Vetenskapligt namn
§ Spizella passerina
Auktor(Bechstein, 1798)
Utbredning
Häckningsområde i orange, övervintringsområde i blått, året runt i lila och ljusgult under flyttning

Tjippsparv[2] (Spizella passerina) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den är vida spridd och mycket vanligt förekommande i Nord- och Centralamerika.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Tjippsparven är en liten (12–15 cm), slank och rätt långstjärtad amerikansk sparv med rätt liten näbb. I häckningsdräkt är den prydligt och distinkt tecknad med rent gråvit undersida, roströd hjässa samt tydligt svart ögonstreck och vitt ögonbrynsstreck. Vintertid är den mer dämpad i färgerna och därmed mer lik sina nära släktingar lerfärgad sparv och bleksparv, men kan särskiljas genom mörk tygel, gråaktig övergump och tydligast ögonstreck av de tre.[4]

Adult i häckningsdräkt.
Vinterdräkt.

Läte[redigera | redigera wikitext]

Tjippsparven sjunger en monoton, torr och mekanisk drill av tjippande toner (därav namnet). Den liknar sången hos mörkögd junko, men är längre och mer skallrande. Bland lätena hörs vassa "tsip", i flykten ett ljust och tunt "tsiis".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Tjippsparv delas in i fem underarter med följande utbredning:[3]

Tjippsparven påträffas även regelbundet på Kuba och i Bahamas.[1] Den har även vid ett tillfälle, i oktober 1981, observerats på ryska Wrangelön.[6]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[7][8][9][10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[10]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Tjippsparven är en mycket vanlig och vida spridd fågel som ofta ses i människans närhet. Den hittas varhelst det finns inslag av träd och gräsmarker, som i öppna skogsmarker och i skogsbryn, men även i parker, trädgårdar och utmed vägrenar. I bergstrakter kan den påträffas ända upp till trädgränsen. I västra USA rör den sig snart efter häckning till andra områden på jakt efter föda och för att rugga. Den kan då ses i mer öppna gräsmarker och till och med i alpin terräng. Detta har lett till missuppfattningen att den häckar i dessa miljöer.[4]

Tjippsparven födosöker på marken, ofta i små lösa grupper, och tar skydd i buskage. Sången levereras från toppen av ett litet träd, gärna städsegrönt. Den livnär sig huvudsakligen av frön från en lång rad gräs- och örtsorter, men även små frukter som körsbär. Under häckningstid tar den också insekter.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Tjippsparven bygger ett löst bo, så fragilt att solljus kan skina igenom det. Det placeras vanligen lågt i en buske eller ett träd, men bon har även hittats i hängande korgar fyllda med mossa och på en gammal gräsklippare inne i en verktygsbod. Den lägger en till tre kullar med två till sju ljusblå till vita, lätt mörkfläckade ägg. Äggen ruvas i tio till 15 dagar, varefter ungarna är flygga efter ytterligare nio till tolv dagar.[4]

Tjippsparvsbo med ungar.

Status[redigera | redigera wikitext]

Tjippsparven är en mycket vanligt förekommande art med en uppskattad världspopulation på 240 miljoner häckande individer.[1] Den tros dock minska något i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2021 Spizella passerina . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c d] Chipping Sparrow Faktablad om tjippsparv på allaboutbird.org
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ Vladimir Yu Arkhipov & Łukasz Ławicki (2016). Nearctic passerines in Russia. Dutch Birding, 38, 201-214.
  7. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  8. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  9. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  10. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]