Trygg-Hansa-huset

Ej att förväxla med Trygghuset.

Trygg-Hansa-huset är ett byggnadskomplex i kvarteret Brädstapeln (fastigheterna Brädstapeln 13, 15, 16) på Fleminggatan 18–20 på Kungsholmen i Stockholm, uppfört 1972–1977 som huvudkontor för den nybildade försäkringskoncernen Trygg-Hansa efter ritningar av Anders Tengbom och Stefan Salamon^[1]. Gårdens parkanläggning utfördes efter ritningar av stadsträdgårdsmästare Holger Blom.^[2]

Förutom Trygg-Hansa återfinns här bland annat Sydafrikas ambassad och ett Danske bank-kontor. Fram till april 2019 låg även Com Hems huvudkontor här.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Fastigheten består av en långsmal åtta våningar hög tegelbyggnad i väster, en glasbyggnad formad som tre hexagoner i nordost, en två våningar hög paviljong i sydost och parken mellan paviljongen och glashuset.^[3]

Utformningen av anläggningens tre byggnader av olika storlek och karaktär samt den sammanbindande parken är gestaltade med hög ambition i utförande och material. Man gjorde studier i USA där man kunde konstatera att öppna kontorslandskap kunde maximeras i effektivitet om de var sexkantiga.^[2]

Konstnärlig utsmyckning finns integrerad i både byggnaderna och parken och är i huvudsak bevarad i ursprungligt skick.^[2]

Ombyggnadsplaner och kulturmärkning 2009[redigera | redigera wikitext]

Den 25 mars 2009 publicerade Stockholms stadsbyggnadskontor ett förslag om planläggning för ombyggnad av fastigheten, i syfte att förtäta fastigheten genom att riva paviljongsbyggnaden i hörnet av Fleminggatan och Scheelegatan och en del av trädgården för att uppföra ett nytt kontorshus där samt att bygga ut kontorshuset i kvarterets norra del.^[3]

Den 17 april kulturmärktes fastigheten med en blåklassning av Stockholms stadsmuseum, vilket är museets starkaste skyddsmärkning och innebär att byggnadens kulturhistoriska värde enligt stadsantikvariens utredning motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.^[4]

Trots blåklassningen beslutade stadens stadsbyggnadsnämnd sex dagar senare, den 23 april, oenigt att påbörja planarbete för ombyggnad i enlighet med stadsbyggnadskontorets förslag. I samband med beslutet publicerades ett särskilt uttalande av bland andra borgarrådet Kristina Alvendal (m), som kritiserade klassificeringen och även ifrågasatte kompetensen hos den egna expertinstansen:^[5]

”	I och med sin blåklassning av Trygg Hansa-huset har Stockholms stadsmuseum med all önskvärd tydlighet visat att deras klassningar degraderats i betydelse. Stadsbyggnadsnämnden kommer att bortse från denna och liknande ogenomtänkta klassningar framgent.	„
– Kristina Alvendal (m), Anders Blom (m), Tomi Liljeqvist (m), Arne Fredholm (m), Per Hagwall (m) och Göran Oljeqvist (kd)^[5]

Alvendals underkännande av stadens egen expertinstans orsakade debatt, med skarpt formulerad kritik från bland annat Samfundet S:t Erik som kritiserade Alvendal för en

”	...skrämmande brist på insikt om den kompetens som behövs för att kunna värdera arkitektur och stadsplanering i ett långsiktigt perspektiv.	„
– Samfundet S:t Erik^[6]

Allians- och borgarrådskollegan Madeleine Sjöstedt (fp) uttalade att hon hade fullt förtroende för Stadsmuseets arbete, som hon menade präglas av hög integritet. Sjöstedt kommenterade även att Stadsmuseets bedömningar styrs av Plan- och bygglagens krav på bevarande av värdefull bebyggelse.^[7]