Plan- och bygglagen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Plan- och bygglagen, (PBL) är en lag i Sverige som reglerar planläggningen av mark, vatten och byggande.[1] PBL innehåller bland annat bestämmelser som gör alla kommuner skyldiga att upprätta en översiktsplan för hela kommunen.[2] Lagen innehåller också föreskrifter om detaljplaner, bygglov, byggtillsyn, "svartbyggen" och byggnadsnämndernas verksamhet. Lagen trädde i kraft 2 maj 2011 och ersatte då den gamla Plan- och bygglagen 1987:10 som i sin tur vid dess införande hade ersatt bland annat byggnadslagen från 1947 och byggnadsstadgan från 1959. En skillnad med plan- och bygglagen är att enskildas intressen också ska beaktas.[3]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Regeringen Persson tillsatte en kommitté för att se över lagen. Kommittén presenterade i september 2005 utredningen SOU 2005:77 med förslag till ny PBL.[4] Enligt förslaget skulle bygglovplikten utvidgas. Undantagen för jordbruksfastigheter och för byggnader utanför detaljplan skulle avskaffas. Å andra sidan föreslogs större möjligheter att bygga utan bygglov, så kallade friggebodar. Systemet med två separata prövningar, en för bygglov och en för byggtillsyn, föreslogs avskaffat.

Regeringen Reinfeldt lade i maj 2007 fram ett förslag som tog upp delar av kommitténs förslag. Enligt förslaget skulle bland annat ytan för friggebodar och skärmtak ökas till 15 m², sanktionsavgifterna vid svartbyggen höjas och längsta tiden för tidsbegränsade bygglov sänkas till 10 år. Miljöorganisationer föreslogs få möjlighet att överklaga vissa detaljplaner. Ändringarna antogs av riksdagen den 5 december 2007 och började gälla från den 1 januari 2008.

Regeringen ansåg att kompetensen inom tillämpningen av PBL borde höjas och lanserade därför en kompetenssatsning under 2008-10. Målgruppen för åtgärderna är i första hand länsstyrelserna, men även andra statliga myndigheter berörs.

Den 21 juni 2010 beslöt riksdagen att anta en ny Plan- och bygglag efter framlagd proposition 2009/10: 170 "En enklare plan- och bygglag".[5] Plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011.

Länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet och ska samverka med kommunerna i deras planläggning. Boverket har den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i riket.[6]

Egenkontroll[redigera | redigera wikitext]

Se avsnittet om egenkontroll enligt plan- och bygglagen i artikeln om egenkontroll.

Problem med plan och bygglagen[redigera | redigera wikitext]

Om problem och hur det fungerar med plan och bygglagen skriver Boverket i Rapport 2013:16 Plan- och bygglagen i praktiken 2012.[7]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Plan- och bygglag (2010:900)”. lagen.nu. https://lagen.nu/2010:900. Läst 23 januari 2011. 
  2. ^ ”Plan- och bygglag (2010:900), kap 1, paragraf 3”. lagen.nu. https://lagen.nu/2010:900#K1P3. Läst 23 januari 2011. 
  3. ^ ”Plan- och bygglag (2010:900), kap 1, paragraf 5”. lagen.nu. https://lagen.nu/2010:900#K1P3. Läst 23 januari 2011. 
  4. ^ http://www.regeringen.se/sb/d/13859/a/50666
  5. ^ http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GX03170
  6. ^ ”Plan- och bygglag (2010:900), kap 1, paragraf 8”. lagen.nu. https://lagen.nu/2010:900#K1P8. Läst 23 januari 2011. 
  7. ^ ”Rapport 2013:16 Plan- och bygglagen i praktiken 2012”. Boverket. 10 april 2013. http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2013/Plan-och%20bygglagen%20i%20praktiken%202012.pdf. Läst 17 maj 2013. [död länk]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]