Holger Blom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Holger Blom, foto av Jan de Meyere

Holger Edvard Maria Blom, född 2 augusti 1906 i Stockholm, död där 2 mars 1996, var en svensk arkitekt och landskapsarkitekt.

"Svampen" på Stureplan 1930-tal.
Station "Ringvägen" på 1930-tal.
"Rotundans" terrass 1955.
"Blå bodarnas" kupol 1930-tal.
Holger Bloms busskur vid Djurgårdsbrunn, 2014.
Holger Bloms parkbänk, på Brända tomten i Stockholm
Elefanthuset (t.h.) på Skansen, ritat av Holger Blom och Ingemar Gram 1968

Holger Blom var stadsträdgårdsmästare i Stockholm från 1938 till 1971. Han formulerade och omsatte sociala riktlinjer för Stockholms parker och tillsammans med sin medarbetare Erik Glemme upplevde Stockholms parker en internationellt uppmärksammad storhetstid med det som skulle kallas Stockholmsstilen.

Som Stockholms stadsträdgårdsmästare utvecklade han inte bara Stockholms parker utan ritade även ett antal byggnader för staden. En av dem var Svampen vid Stureplan, en annan var den uppmärksammade Rotundan vid norra sidan av Norra Bantorget.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Efter studentexamen 1924 studerade Blom vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt 1928-29 vid Stockholms högskola och 1928-32 vid Konstakademien under bland andra Lars Israel Wahlman. Åren 1928-30 praktiserade han hos Kreuger & Toll i Amsterdam och Paris. I Paris bodde han hos Le Corbusiers bror. Han tog med sig den berömde arkitektens funktionalistiska idéer till Sverige och Stockholmsutställningen 1930.

År 1932 anställdes Blom vid Stockholms stadsplanekontor och 1933 kom han till gatukontoret.[1] Där engagerades Blom av 1930 års trafikkommitté i utbyggnaden av Slussen vid sidan av Tage William-Olsson. Senare hade Blom arkitektuppdrag för Blå bodarna (i slussenrondellen) 1933-35, för regnskyddet "Svampen" på Stureplan och 1938 för stadens sopförbränningsanläggning vid Lövsta.

Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Stadsträdgårdsmästare[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Parker i Stockholm

År 1938 utsåg gatunämnden Holger Blom till Stockholms stadsträdgårdsmästare som efterträdare till Osvald Almqvist. Denna befattning innehade han till 1971. Många arbeten utförde han tillsammans med kollegan Erik Glemme.[2] Till hans medarbetare hörde även trädgårdsmästaren Ingemar Gram, som arbetade från 1950-talets början till sin pensionering 1973 vid Stockholms stads gatukontors parkavdelning.[3]

År 1941 redovisade Holger Blom förslaget om ett parknät för staden, som i sina yttre delar knöt an till de större friluftsområdena utanför stadsbygden. I Bloms klassiska parkprogram från 1946 sammanfattades den funktionalistiska synen på parkens uppgifter i Stockholms stadsbyggande, en stil som senare skulle kallas för "Stockholmsstilen" och i hög grad inspirerad av hans föregångare arkitekt Osvald Almqvist, stadsträdgårdsmästare 1936-38. Dessa principer inarbetades i 1952 års generalplan, och byggdes ut ända till i slutet av 1970-talet. Holger Bloms tid som stadsträdgårdsmästare och park- och stadsbyggnadsideolog kom att bli en storhetstid för Stockholms parker.

Blom ritade 1943 ett regnskydd av trä, som sattes upp till de flesta busshållplatserna på Djurgården under 1940- och 1950-talen. I slutet på 1990-talet byggdes nya skydd efter samma ritningar. Dessa skydd finns idag (2008) vid fem busshållplatser på Djurgården, nämligen Blockhusudden, Djurgårdsbrunn, Edelstams väg, Manillavägen och Thielska galleriet.[4]

"Svampen"[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Svampen, Stockholm

För stockholmare är Svampen från 1937 på Stureplan Holger Bloms mest kända verk. En enkel men djärv och mycket slank betongkonstruktion med ett långt utkragande tak på en 3,3 meter hög centralpelare. Men inte alla var entusiastiska när Svampen invigdes den 20 november 1937, bland annat tyckte Skönhetsrådet och arkitekt Ragnar Östberg att denna "betongklump" inte passade in på denna plats, men Svampen fick stå kvar mot alla odds.

"Rotundan"[redigera | redigera wikitext]

Rotundan vid norra sidan av Norra Bantorget stod färdig den 20 september 1938. Byggnaden hade en utpräglad funktionalistisk gestaltning och påminde med sin lätta elegans mycket om Gunnar Asplunds utställningsbyggnader på Stockholmsutställningen 1930 och om Café Kranzlers takpaviljong i Berlin från 1932.

Byggnaden kallades "Rotundan" på grund av sin runda form. Det var en tvåvåningsbyggnad med en rund del och en rektangulär fortsättning mot Norra Bantorget. Hela anläggningen liksom "svävade" på pelare. I bottenvåningen fanns vänthall, biljettkur och personalrum och övervåningen var en restaurang. Karakteristiskt var den runda röd-vitrandiga markisen som löpte runt hela övervåningen och sträckte sig över restaurangens sittplatser på terrassen. Restaurangen öppnade samtidigt med busstationen och hade en nyhet från USA, nämligen självservering; kunderna kunde själva hämta sig sin mat vid en barservering och tar ut den på terrassen. Trots protester revs byggnaden i februari 2006, på platsen uppförde AB Familjebostäder 55 lägenheter i sju plan.[5]

Blå bodarna[redigera | redigera wikitext]

Blå bodarna var Slussens affärsstråk som invigdes 1935. Affärerna låg samlade under en kupol, mitt i Slussenkarusellen. Här fanns bland annat blomsterbutik, fruktaffär, handskaffär, café och biljettkontor för teatrarna. Varuhuset Åhlén & Holm hade en filial. Kupolen har en diameter av 13,5 meter och pilhöjd om cirka 1,0 meter och bärs upp av runda stålpelare. Kupolens tak släppte ursprungligen in dagsljus genom ungefär 3 000 cirkelrunda glasbetongblock. Det gav så mycket ljus att det rådde dagsljusförhållanden under kupolen.[6] Butikernas dörrar och fönsterpartier var tillverkade i anodiserad aluminium, det var första gången att materialet användes i Sverige. Neonskyltar och neonpilar visade vägen. Allt var gestaltat av Holger Blom i stram funktionalistisk arkitektur. Blå bodarna liksom hela Slussen kommer att rivas för att bereda plats för "Nya Slussen".

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Aktiv romersk katolik[redigera | redigera wikitext]

Blom var aktiv i den romersk-katolska världen, innehade flera påvliga utmärkelser och satt större delen av sitt liv i styrelsen för Concordia Catholica och blev dess ende hedersordförande. Såväl hans far som två av hans söner var/är hedersmedlemmar av samma sällskap. [7].

Han ritade den första romersk-katolska kyrkan i Uppsala efter reformationen: Sankt Lars katolska kyrka på S:t Johannesgatan 22. Bloms förslag på utformning av den nya S:ta Eugenia kyrka vid Kungsträdgården i Stockholm blev emellertid inte antaget, trots att det var hans hemförsamling, där han själv suttit i kyrkorådet, måhända för att förslaget var rätt brutalt i sin modernism.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Asker (1886), sida 193
  2. ^ Asker (1986), sida 193
  3. ^ Stockholms stadsmuseum: Ingemar Gram.
  4. ^ Uppgift enligt "Trafikminnen" Arkiverad 20 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Dagens Nyheter: Rotundan rivs för nya lägenheter, 2006-02-02
  6. ^ Lorentzi, Maria; Olgarsson, Per (2005). Slussen: 1935-års anläggning: byggnadshistorisk inventering - del 1. Byggnadshistorisk rapport, ISSN 1650-9587 ; 2005:3. Stockholm: Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen. sid. 62. Libris 9974628. ISBN 91-85233-37-4. http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/BI_Slussen_del_1.pdf 
  7. ^ Berndt Bodin: Familjeföreningen Concordia Catholica 100 år, 1995

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Osvald Almqvist
Stadsträdgårdsmästare i Stockholms stad
1938–1971
Efterträdare:
Tjänsten avskaffades men återinfördes 2009 i nya former