Eukaryoter: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
systematik (mest från enwp)
Rad 32: Rad 32:


== Systematik ==
== Systematik ==
[[Fil:Eukaryota tree.svg|thumb|350px|En modern hypotes om eukaryoternas släktskap]]

Domänen '''eukaryoter''' (Eukaryota) har traditionellt indelats i fem riken:
Domänen '''eukaryoter''' (Eukaryota) har traditionellt indelats i fem riken:
# [[Djur]] (''Animalia'')
# [[Djur]] (''Animalia'')
Rad 40: Rad 40:
# [[Amöbor]] (''Amoebozoa'')
# [[Amöbor]] (''Amoebozoa'')


Denna indelning är dock föråldrad, och motsvarar inte de faktiska släktskapsförhållandena.


== Andra system ==
Särskilt protistriket är omstritt, och idag finns flera konkurrerande system.


Denna indelning är dock föråldrad, och motsvarar inte de faktiska släktskapsförhållandena. Senare arbete, främst med [[DNA]]-data, pekar snarare på en indelning i följande grupper, äen om alla detaljer mellan och inom grupperna inte är helt klarlagda.<ref>{{cite journal |author=Burki F, Shalchian-Tabrizi K, Minge M, ''et al.'' |title=Phylogenomics reshuffles the eukaryotic supergroups |journal=PLoS ONE |volume=2 |issue=8 |pages=e790 |year=2007 |pmid=17726520 |pmc=1949142 |doi=10.1371/journal.pone.0000790 }}</ref><ref>{{cite journal | pmc=1713255 | title = Evaluating Support for the Current Classification of Eukaryotic Diversity | author = Laura Wegener Parfrey, Erika Barbero, Elyse Lasser, Micah Dunthorn, Debashish Bhattacharya, David J Patterson, and Laura A Katz | doi = 10.1371/journal.pgen.0020220 | journal = PLoS Genet. | date = 2006 December| volume = 2 | issue = 12 | pages = e220 | pmid = 17194223 }}</ref>:
De organismer som räknas som protister kan i stället delas in i rikena ''[[Chromalveolata]]'' (bland annat [[alg]]er), ''[[Rhizaria]]'' (bland annat [[foraminifer]]er) och ''[[Excavata]]''.

{| class="wikitable"
| [[Opisthokonta]] || [[Djur]], [[svampar]], [[choanoflagellater]], etc.
|-
| [[Amoebozoa]] || De flesta [[amöbor]] och [[slemsvampar]]
|-
| [[Rhizaria]] || [[Foraminifera]], [[Radiolaria]], och flera andra amöbaliknande protister
|-
| [[Excavata]] || Diverse [[flagellater]]
|-
| [[Archaeplastida]] || [[Växter]], [[grönalger]], [[rödalger]], och [[glaucophyter]]
|-
| [[Chromalveolata]] || [[Heterokonta]] (inklusive [[brunalger]]), [[Haptophyta]], [[Cryptomonada]], och [[Alveolata]].
|}

Därutöver har det föreslagits att eukaryoter kan klassificeras i två större grupper, [[Unikonta]] och [[Bikonta]],<ref name="pmid16829542">{{cite journal |author=Burki F, Pawlowski J |title=Monophyly of Rhizaria and multigene phylogeny of unicellular bikonts |journal=Mol. Biol. Evol. |volume=23 |issue=10 |pages=1922–30 |year=2006 |month=October |pmid=16829542 |doi=10.1093/molbev/msl055 |url=http://mbe.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16829542}}</ref> som härstammar från organismer med en respektive två [[flagell]]er. I det här systemet är Ophistokonta och Amoebozoa unikonter, och resten är bikonter.


En annan indelning av eukaryoter är underdomänerna ''[[Unikonta]]'' (med bland annat djur och svampar) och ''[[Bikonta]]'' (med bland annat växter och alger).
== Referenser ==
== Referenser ==
<references />
<references />

Versionen från 4 januari 2010 kl. 14.39

Eukaryoter
Tre eukaryoter: En svamp, en växt och ett djur.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
Vetenskapligt namn
§ Eukaryota
AuktorWhittaker & Margulis, 1978
Riken
1. Djur (Animalia)
2. Svampar (Fungi)
3. Växter (Plantae)
4. Protister (Protista)
5. Amöbor (Amoebozoa)

Eukaryoter (Eukaryota) utgör en av de tre domäner som organismer indelas i enligt modern systematik. En eukaryot är en organism som har en eller flera komplexa celler i vilka arvsmassan återfinns i en cellkärna avgränsad av ett cellmembran. Dessa celler är också relativt stora (10-100 mikrometer).

Eukaryoter omfattar rikena djur, växter, svampar samt riket protister vilket i själva verket är en samlingskategori för eukaryoter som ej passar in i de övriga riken. Många protister är encelliga. Eukaryoterna kontrasteras mot prokaryoterna (till exempel bakterier och arkéer) vilka saknar cellkärna och andra komplexa cellstrukturer.

Eu- kommer av grekiskans ord för "gott", "väl"[1], och -karyot ur det grekiska karyon som betyder "kärna".

Ursprung

De äldsta fossilen av eukaryoter är 1,8-1,9 miljarder år gamla och har hittats i Kina[2], och rimligtvis ligger eukaryoternas ursprung ytterligare något längre tillbaka i tiden, kanske så mycket som 3 miljarder år sedan[3].

Det finns flera olika hypoteser för exakt hur den eukaryota cellen först utvecklades. Inslag av endosymbios, det vill säga att flera olika bakterier gick ihop till en gemensam cell, är ett framträdande inslag i de flesta hypoteser. Vad gäller mitokondrier och kloroplaster är endosymbiosen välbelagd, och det har i båda fallen gått att identifiera vilken bakterie som inkorporerats (α-proteobakterier respektive cyanobakterier). Vad gäller cellkärnan är osäkerheten stor och ingen hypotes är allmänt accepterad. Ett endosymbiotiskt ursprung för cellkärnan utgår från en prokaryot vars cellmembran veckas inåt till dess att det omslutit arvsmassan och bildat kärnmembran och endoplasmatiskt nätverk. Andra prokaryota bakterier med effektiv energiproduktion och cyanobakterier med fotosyntes tränger in i cellen och drar med sig lite av cellmembranet, vilket förklarar att mitokondrien och kloroplasten har dubbla membran. Mitokondrien, ribosomen och andra organeller började fungera tillsammans. Både mitokondrien och kloroplasten har egen arvsmassa och kopieras självständigt.

Eukaryoter utvecklade meios, sexuell reproduktion, för 1,2 miljarder år sedan, och det var då evolutionstakten exploderade.[källa behövs]

Systematik

En modern hypotes om eukaryoternas släktskap

Domänen eukaryoter (Eukaryota) har traditionellt indelats i fem riken:

  1. Djur (Animalia)
  2. Svampar (Fungi) räknas numera till ett eget rike.
  3. Växter (Plantae) Ormbunkar och mossor är kvar i växtriket, tillsammans med blomväxter och barrträd.
  4. Protister (Protista)
  5. Amöbor (Amoebozoa)


Denna indelning är dock föråldrad, och motsvarar inte de faktiska släktskapsförhållandena. Senare arbete, främst med DNA-data, pekar snarare på en indelning i följande grupper, äen om alla detaljer mellan och inom grupperna inte är helt klarlagda.[4][5]:

Opisthokonta Djur, svampar, choanoflagellater, etc.
Amoebozoa De flesta amöbor och slemsvampar
Rhizaria Foraminifera, Radiolaria, och flera andra amöbaliknande protister
Excavata Diverse flagellater
Archaeplastida Växter, grönalger, rödalger, och glaucophyter
Chromalveolata Heterokonta (inklusive brunalger), Haptophyta, Cryptomonada, och Alveolata.

Därutöver har det föreslagits att eukaryoter kan klassificeras i två större grupper, Unikonta och Bikonta,[6] som härstammar från organismer med en respektive två flageller. I det här systemet är Ophistokonta och Amoebozoa unikonter, och resten är bikonter.

Referenser

  1. ^ Nationalencyklopedin© på internet, artikel "eu-"
  2. ^ Hofmann & Chen (1981) Carbonaeceous megafossils from the Precambrian (1800 Ma) near Jixian, Northern China, Can J Earth Sci 18:443-447
  3. ^ Ayala, F (1992) Wistar's view J Mol Evol 35:467-471
  4. ^ Burki F, Shalchian-Tabrizi K, Minge M, et al. (2007). ”Phylogenomics reshuffles the eukaryotic supergroups”. PLoS ONE 2 (8): sid. e790. doi:10.1371/journal.pone.0000790. PMID 17726520. 
  5. ^ Laura Wegener Parfrey, Erika Barbero, Elyse Lasser, Micah Dunthorn, Debashish Bhattacharya, David J Patterson, and Laura A Katz (2006 December). ”Evaluating Support for the Current Classification of Eukaryotic Diversity”. PLoS Genet. 2 (12): sid. e220. doi:10.1371/journal.pgen.0020220. PMID 17194223. 
  6. ^ Burki F, Pawlowski J (October 2006). ”Monophyly of Rhizaria and multigene phylogeny of unicellular bikonts”. Mol. Biol. Evol. 23 (10): sid. 1922–30. doi:10.1093/molbev/msl055. PMID 16829542. http://mbe.oxfordjournals.org/cgi/pmidlookup?view=long&pmid=16829542.