Migrän: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
ersätter "Behandling" med material från https://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Medicine/Translation_task_force/RTT, översatt från engelska av Anna Smith och MariaOG
Rad 39: Rad 39:
'''Ögonmigrän''' ''(auramigrän eller retinal migrän)'' drabbar en av tio personer med migrän och ofta folk med [[högt blodtryck]]. Ögonmigrän yttrar sig typiskt som ett flimrande någonstans i synfältet, följt av ett gradvis ökande område med synfältsbortfall. Synfältsstörningen varar sällan mer än 20-30 minuter, Den följs ibland av en del huvudvärk. Tillståndet tycks bero på tillfälligt förändrad [[elasticitet]] i en del av [[hjärna]]ns [[blodkärl]]. Ögonmigrän är helt ofarlig och leder varken till bestående synpåverkan eller till annan sjukdom. Om migränattackerna tenderar att komma ofta kan förebyggande medicinering eventuellt prövas. I så fall sker detta i samråd med [[neurolog]]. Ögonmigrän är vanligast hos yngre människor.
'''Ögonmigrän''' ''(auramigrän eller retinal migrän)'' drabbar en av tio personer med migrän och ofta folk med [[högt blodtryck]]. Ögonmigrän yttrar sig typiskt som ett flimrande någonstans i synfältet, följt av ett gradvis ökande område med synfältsbortfall. Synfältsstörningen varar sällan mer än 20-30 minuter, Den följs ibland av en del huvudvärk. Tillståndet tycks bero på tillfälligt förändrad [[elasticitet]] i en del av [[hjärna]]ns [[blodkärl]]. Ögonmigrän är helt ofarlig och leder varken till bestående synpåverkan eller till annan sjukdom. Om migränattackerna tenderar att komma ofta kan förebyggande medicinering eventuellt prövas. I så fall sker detta i samråd med [[neurolog]]. Ögonmigrän är vanligast hos yngre människor.


== Behandling ==
==Behandling==
De finns tre huvudsakliga aspekter av behandlingen: undvikande av utlösande faktorer, akut kontroll av symptomen samt förebyggande med läkemedel. Läkemedel är effektivare om de används i början av en attack.<ref name=Bart10/> Frekvent användning av läkemedel kan ge upphov till [[läkemedelsöveranvändningshuvudvärk]], då huvudvärken blir svårare och uppträder oftare.<ref name=ICHD2004/> Detta kan uppstå i samband med [[triptaner]], [[ergotaminer]] och [[smärtstillande medel]], särskilt [[narkotika|narkotiska]] smärtstillande medel.<ref name=ICHD2004/>
Behandling av migrän delas in i ''akut behandling'' och ''förebyggande behandling''. Akut behandling är åtgärder som sätts in när huvudvärken har kommit medan förebyggande behandling syftar till att minska antalet huvudvärksattacker. Förebyggande behandling avser vidtagna åtgärder för att förhindra ett eventuellt anfall.

=== Akut behandling ===
===Smärtstillande medel===
Ibland behövs inga läkemedel, utan det kan räcka att sova eller vila i ett mörkt rum för att huvudvärken skall avta. Vanligare är dock att det behövs någon form av [[läkemedel]]. Grundbehandlingen är då smärtstillande läkemedel, som [[tablett]]er eller [[stolpiller]] innehållande [[acetylsalicylsyra]], [[ibuprofen]], [[diklofenak]], [[paracetamol]] eller [[naproxen]]. Vid illamående kombineras behandlingen ofta med ett läkemedel mot detta, till exempel [[metoklopramid]]. Om dessa läkemedel inte hjälper är det vanligt att behandla med [[triptaner]]. Tidigare användes ofta [[ergotamin]]preparat.<ref>Hasselström m fl: "Huvudvärk" i Apoteket AB: Läkemedelsboken 2007/2008</ref>
Rekommenderad första behandling vid lindriga till måttliga symptom är vanliga smärtstillande medel som [[icke-steroid]]a [[antiinflammatorisk]]a läkemedel (NSAID) eller en kombination av [[acetaminofen]], [[acetylsalicylsyra]] och [[koffein]].<ref name=Gilmore2011>{{cite journal|last=Gilmore|first=B|coauthors=Michael, M|title=Treatment of acute migraine headache.|journal=American family physician|date=2011-02-01|volume=83|issue=3|pages=271–80|pmid=21302868}}</ref> Det finns data som stöder användning av ett antal NSAID. [[Ibuprofen]] har visat sig ge effektiv smärtlindring hos ungefär hälften av alla drabbade.<ref>{{cite journal |author=Rabbie R, Derry S, Moore RA, McQuay HJ |journal=Cochrane Database Syst Rev |volume=10 |issue= 10|pages=CD008039 |year=2010 |pmid=20927770 |doi=10.1002/14651858.CD008039.pub2 |editor1-last=Moore |editor1-first=Maura |title=Ibuprofen with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults}}</ref> [[Diclofenac]] har också visat sig vara effektivt.<ref>{{cite journal |author=Derry S, Rabbie R, Moore RA |title=Diclofenac with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults |journal=Cochrane Database Syst Rev |volume=2 |issue= |pages=CD008783 |year=2012 |pmid=22336852 |doi=10.1002/14651858.CD008783.pub2 |url=}}</ref>
=== Förebyggande behandling ===

Patienter med migrän använder ofta själv förebyggande strategier som regelbundna sömnvanor och att undvika provocerande faktorer så långt möjligt. Ett husmorsknep kan vara att dricka mycket saft eller gnugga en trasa doppad i kamomillte mot tinningen. Mer specifika icke-farmakologiska metoder som visats ha effekt är [[akupunktur]], [[avslappning]]stekniker, [[kognitiv beteendeterapi]] och [[biofeedback]]. Vid täta migränattacker använder man ofta daglig, förebyggande läkemedelsbehandling. Vanliga preparat som används är [[betablockerare]] som [[metoprolol]] och [[propranolol]], [[epilepsi]]läkemedel som [[valproat]] och [[topiramat]], antidepressionsläkemedlet [[amitriptylin]] och [[kalciumblockerare]]n [[flunarizin]].<ref name="ReferenceA"/> P-piller och minipiller kan hjälpa om man har hormonbaserad migrän men de kan även förvärra migränen. Migrän med aura kan ibland lindras genom att [[hyperventilation|hyperventilera]] så tidigt som möjligt när synfenomen börjar uppträda i synfältet.{{källa behövs|datum=2009-10}} Men detta kan likväl förvärra situationen.
[[Acetylsalicylsyra]] kan ge lindring vid måttlig till svår migränsmärta, med en effektivitet som liknar [[sumatriptans]].<ref>{{Cite journal|author=Kirthi V, Derry S, Moore RA, McQuay HJ |journal=Cochrane Database Syst Rev |volume=4 |issue= 4|pages=CD008041 |year=2010 |pmid=20393963 |doi=10.1002/14651858.CD008041.pub2 |editor1-last=Moore|editor1-first=Maura |title=Aspirin with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults}}</ref> [[Ketorolac]] är tillgänglig i intravenös form.<ref name=Gilmore2011/> [[Paracetamol]], antingen ensamt eller i kombination med [[metoklopramid]], är en annan effektiv behandling med låg risk för biverkningar.<ref>{{cite journal |author=Derry S, Moore RA, McQuay HJ |journal=Cochrane Database Syst Rev |volume=11 |issue= 11|pages=CD008040 |year=2010 |pmid=21069700 |doi=10.1002/14651858.CD008040.pub2 |editor1-last=Moore |editor1-first=Maura |title=Paracetamol (acetaminophen) with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults}}</ref> Under graviditet betraktas paracetamol och metoklopramid som säkra, liksom NSAID, fram tills tredje [[trimester]]n.<ref name=Gilmore2011/>

===Triptaner===
[[Triptaner], till exempel [[sumatriptan]], är effektiva mot både smärta och illamående hos upp till 75 % av alla individer.<ref name=Bart10/><ref>{{cite journal |author=Johnston MM, Rapoport AM |title=Triptans for the management of migraine |journal=Drugs |volume=70 |issue=12 |pages=1505–18 |year=2010 |month=August |pmid=20687618 |doi=10.2165/11537990-000000000-00000 }}</ref> Dessa är de behandlingar som först rekommenderas vid måttlig till svår smärta eller vid mildare symptom när vanliga smärtstillande medel inte hjälper.<ref name=Gilmore2011/> De finns i olika former, bland annat orala, injicerbara [[nässpray]] och tabletter som smälter i munnen.<ref name=Bart10/> Rent generellt verkar alla triptaner vara lika effektiva och ger liknande biverkningar. Däremot kan olika individer svara bättre på vissa av dem.<ref name=Gilmore2011/> De flesta biverkningarna är milda, till exempel rodnad, men sällsynta fall av [[myokardischemi]]{{fackspråk-mening}} har förekommit.<ref name=Bart10/> Det rekommenderas därför inte för personer med [[kardiovaskulär sjukdom]].<ref name=Gilmore2011/> Även om de historiskt sett inte rekommenderas vid basilarismigrän finns det i dessa fall inga specifika bevis för att användning av dessa skulle vara skadlig eller att de behöver användas med försiktighet.<ref name=Basil2009/> De är inte beroendeframkallade, men kan orsaka läkemedelsöveranvändningshuvudvärk om de används oftare än 10 dagar i månaden.<ref>{{cite journal |last1=Tepper Stewart J. |last2=Tepper |first2=Deborah E. |title=Breaking the cycle of medication overuse headache |journal=Cleveland Clinic Journal of Medicine |volume=77 |issue=4 |pages=236–42 |year=2010 |month=April |pmid=20360117 |doi=10.3949/ccjm.77a.09147 |first1=S. J.}}</ref>

===Ergotaminer===
[[Ergotamin]] och [[dihydroergotamin]] är äldre läkemedel som fortfarande förskrivs mot migrän, den senare som nässpray och i injicerbara former<ref name=Bart10/> och tycks vara lika effektiva som triptanerna,<ref name=Kelly2012>{{cite journal|last=Kelley|first=NE|coauthors=Tepper, DE|title=Rescue therapy for acute migraine, part 1: triptans, dihydroergotamine, and magnesium.|journal=Headache|date=2012 Jan|volume=52|issue=1|pages=114–28|pmid=22211870|doi=10.1111/j.1526-4610.2011.02062.x}}</ref> är billigare,<ref>{{cite book|last=al.]|first=ed. Jes Olesen, ... [et|title=The headaches.|year=2006|publisher=Lippincott Williams & Wilkins|location=Philadelphia|isbn=9780781754002|pages=516|url=http://books.google.ca/books?id=F5VMlANd9iYC&pg=PA516|edition=3. ed.}}</ref> och ger vanligtvis ofarliga biverkningar.<ref name=DHE2010/> I de mest försvagande fallen, som vid status migrainosus, verkar de vara det effektivaste behandlingsalternativet.<ref name=DHE2010>{{cite journal|last=Morren|first=JA|coauthors=Galvez-Jimenez, N|title=Where is dihydroergotamine mesylate in the changing landscape of migraine therapy?|journal=Expert opinion on pharmacotherapy|date=2010 Dec|volume=11|issue=18|pages=3085–93|pmid=21080856|doi=10.1517/14656566.2010.533839}}</ref>

===Övrigt===
Intravenös [[metoklopramid]] eller intranasalt{{fackspråk-mening}} [[lidokain]] är andra möjliga alternativ. Metoklopramid är den behandling som rekommenderas på akutmottagningar.<ref name=Gilmore2011/> En enstaka dos av intravenöst [[dexametason]] som tillägg vid en standardbehandling av en migränattack är förknippat med 26% minskning av förekomst av återkommande huvudvärk under de följande 72 timmarna.<ref>{{Cite journal|author=Colman I |title=Parenteral dexamethasone for acute severe migraine headache: meta-analysis of randomised controlled trials for preventing recurrence |journal=BMJ |volume=336|issue=7657 |pages=1359–61 |year=2008 |month=June |pmid=18541610 |pmc=2427093|doi=10.1136/bmj.39566.806725.BE|author-separator=,|author2=Friedman BW|author3=Brown MD|display-authors=3|last4=Innes|first4=G. D|last5=Grafstein|first5=E.|last6=Roberts|first6=T. E|last7=Rowe|first7=B. H }}</ref> Det finns inga bevis som stöder användning av spinal manipulation{{fackspråk-mening} för behandling av pågående migränhuvudvärk.<ref>{{cite journal|last=Posadzki|first=P|coauthors=Ernst, E|title=Spinal manipulations for the treatment of migraine: a systematic review of randomized clinical trials.|journal=Cephalalgia : an international journal of headache|date=2011 Jun|volume=31|issue=8|pages=964–70|pmid=21511952|doi=10.1177/0333102411405226}}</ref> Det är allmänt rekommenderat att inte behandla med [[opioid]]er och [[barbiturater]].<ref name=Gilmore2011/>

== Se även ==
== Se även ==
* [[Huvudvärk]]
* [[Huvudvärk]]

Versionen från 21 januari 2014 kl. 09.09

Migrän är en kronisk huvudvärkssjukdom som kännetecknas av mycket smärtsam pulserande huvudvärk som förvärras av ansträngning. Vanligt är att värken upplevs sitta i ena halvan av huvudet och ibland vandrandes från ena sidan till den andra. Värken kommer i anfall som kan vara i allt från en halvtimme upp till fyra dygn. Frekvensen av dessa anfall kan vara från enstaka gånger per år till flera gånger i veckan. Många med migrän upplever en förhöjd känslighet mot ljus och ljud. Det är inte ovanligt att man under ett anfall vill ligga ostörd i ett mörkt rum. Ordet migrän har sitt ursprung från grekiskans hemikrania, vilket betyder "halv huvudskål".

Förekomst och ärftlighet

Enligt internationella studier uppfyller 6-9 procent av alla män och 15-17 procent av alla kvinnor diagnoskriterierna för migrän med eller utan aura och har dessutom haft minst en migränattack det senaste året.[1] Cirka 14 procent av den svenska befolkningen lider av migrän. Migrän är mer vanligt förekommande bland kvinnor. Cirka 17 procent av kvinnorna i Sverige och 10 procent av männen lider av migrän. Vanligast förekommande är migrän bland kvinnor i fyrtioårsåldern där nästan en fjärdedel har någon form av besvär med migrän. Det finns rön som tyder på att migrän är ärftligt[2]. Av dem som har migrän uppger cirka 70 procent att någon nära anhörig såsom mor, far eller syskon också har migrän.

Orsaker

Den underliggande orsaken till migrän är okänd[3], men man tror att det är en kombination av miljömässiga och genetiska faktorer.[4] Det är ärftligt i cirka två tredjedelar av fallen[5] och beror sällan på en enskild genetisk defekt.[6] Ett antal psykiska störningar associeras med migrän, bland annat depression, ångest och bipolär sjukdom[7] och andra biologiska omständigheter eller utlösande faktorer.

Genetiska faktorer

Tvillingstudier visar att den genetiska faktorn som påverkar sannolikheten att utveckla migrän uppgår till 34-51 %.[4] Detta samband är starkare för migrän med aura än för migrän utan aura.[8] Ett antal specifika genvarianter ökar risken till liten eller måttlig del.[9]

Monogena genetiska sjukdomar (orsakade av en enda gen) som leder till migrän är ovanliga.[9] En av dessa är känd som familjär hemiplegisk migrän, en typ av migrän med aura är ärftlig och autosomalt dominant.[10][11] Dessa sjukdomar är kopplade till genvarianter som kodar för protein som är inblandade i jontransport.[fackspråk][12] En annan genetisk sjukdom som orsakar migrän är CADASIL-syndromet eller cerebral autosomalt dominant arteriopati med subkortikala infarkter och leukoencefalopati.[fackspråk][12]

Utlösande faktorer

Migrän kan framkallas av flera faktorer där vissa visat sig påverka endast ett fåtal fall[5], medan andra rapporteras påverka de flesta drabbade.[13] Många faktorer har beskrivits som utlösande, men styrkan och betydelsen av dessa förhållanden är oklar.[13][14] En utlösande faktor kan förekomma upp till 24 timmar innan symptomen börjar uppträda.[5]

Fysiologi

Vanliga utlösande faktorer är stress, hunger och trötthet (som i samma utsträckning bidrar till spänningshuvudvärk).[13] Det är mer sannolikt att migrän uppträder i samband med menstruation.[15] Annan hormonell påverkan, som menarche, användning av p-piller, graviditet, perimenopaus och menopaus, spelar också en roll.[16] Denna hormonella påverkan verkar spela en större roll vid migrän utan aura.[17] Migrän uppträder vanligtvis inte under andra och tredje trimestern under graviditet eller efter menopaus.[12]

Livsmedel

Undersökningar av utlösande faktorer i livsmedel baseras oftast på subjektiva bedömningar som inte är tillräckligt exakta för att bevisa eller avfärda enskilda utlösande faktorer.[18][19] När det gäller specifika ämnen tycks det inte finnas bevis för att tyramin har en effekt på migrän[20] och även om natriumglutamat (MSG) ofta rapporteras som en utlösande faktor i livsmedel [21] saknas entydiga bevis som bekräftar detta.[22]

Miljö

Utlösande faktorer i inomhus- och utomhusmiljöer kan inte bekräftas eftersom bevisen är av för låg kvalitet men de studier som gjorts antyder att personer som får migrän kan vidta förebyggande åtgärder när det gäller luftkvalitet och ljussättning inomhus.[23] Det har ansetts vara vanligare hos personer med hög intelligens men har inte kunnat beläggas vetenskapligt.[17]

Olika typer

Migrän med aura/klassisk migrän

Migrän med aura (s.k. klassisk migrän) innebär ett förstadium till migränanfallet bestående av synupplevelser som kan påminna om blixtar eller silvertrådar i synfältet, synfältsbortfall. Personen kan även drabbas av hörselbortfall (helt eller delvis), talcenterstörningar, balansstörningar och illamående. Auran brukar börja cirka tjugo till fyrtio minuter före själva anfallet. Ett flertal mediciner som används mot migrän ska tas så tidigt som möjligt i anfallet, något som underlättas genom förvarningar i form av aura. Dock behöver inte auran följas av migrän. Cirka 20 procent av de som drabbas upplever aura.

Migrän utan aura/vanlig migrän

Migrän utan aura (s.k. vanlig migrän) har inget tydligt förstadium även om det är vanligt att man känner sig dålig och lättirriterad.

Tyst migrän

Tyst migrän påminner om förstadiet till klassisk migrän, då den drabbade upplever den så kallade auran med tillhörande ljus- och/eller ljudupplevelser. Det som skiljer är att de som drabbas av tyst migrän inte får den efterföljande karakteristiska huvudvärken och "enbart" får en lättare huvudvärk med åtföljande irritation.

Ögonmigrän

Ögonmigrän (auramigrän eller retinal migrän) drabbar en av tio personer med migrän och ofta folk med högt blodtryck. Ögonmigrän yttrar sig typiskt som ett flimrande någonstans i synfältet, följt av ett gradvis ökande område med synfältsbortfall. Synfältsstörningen varar sällan mer än 20-30 minuter, Den följs ibland av en del huvudvärk. Tillståndet tycks bero på tillfälligt förändrad elasticitet i en del av hjärnans blodkärl. Ögonmigrän är helt ofarlig och leder varken till bestående synpåverkan eller till annan sjukdom. Om migränattackerna tenderar att komma ofta kan förebyggande medicinering eventuellt prövas. I så fall sker detta i samråd med neurolog. Ögonmigrän är vanligast hos yngre människor.

Behandling

De finns tre huvudsakliga aspekter av behandlingen: undvikande av utlösande faktorer, akut kontroll av symptomen samt förebyggande med läkemedel. Läkemedel är effektivare om de används i början av en attack.[5] Frekvent användning av läkemedel kan ge upphov till läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, då huvudvärken blir svårare och uppträder oftare.[24] Detta kan uppstå i samband med triptaner, ergotaminer och smärtstillande medel, särskilt narkotiska smärtstillande medel.[24]

Smärtstillande medel

Rekommenderad första behandling vid lindriga till måttliga symptom är vanliga smärtstillande medel som icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) eller en kombination av acetaminofen, acetylsalicylsyra och koffein.[25] Det finns data som stöder användning av ett antal NSAID. Ibuprofen har visat sig ge effektiv smärtlindring hos ungefär hälften av alla drabbade.[26] Diclofenac har också visat sig vara effektivt.[27]

Acetylsalicylsyra kan ge lindring vid måttlig till svår migränsmärta, med en effektivitet som liknar sumatriptans.[28] Ketorolac är tillgänglig i intravenös form.[25] Paracetamol, antingen ensamt eller i kombination med metoklopramid, är en annan effektiv behandling med låg risk för biverkningar.[29] Under graviditet betraktas paracetamol och metoklopramid som säkra, liksom NSAID, fram tills tredje trimestern.[25]

Triptaner

[[Triptaner], till exempel sumatriptan, är effektiva mot både smärta och illamående hos upp till 75 % av alla individer.[5][30] Dessa är de behandlingar som först rekommenderas vid måttlig till svår smärta eller vid mildare symptom när vanliga smärtstillande medel inte hjälper.[25] De finns i olika former, bland annat orala, injicerbara nässpray och tabletter som smälter i munnen.[5] Rent generellt verkar alla triptaner vara lika effektiva och ger liknande biverkningar. Däremot kan olika individer svara bättre på vissa av dem.[25] De flesta biverkningarna är milda, till exempel rodnad, men sällsynta fall av myokardischemi[fackspråk] har förekommit.[5] Det rekommenderas därför inte för personer med kardiovaskulär sjukdom.[25] Även om de historiskt sett inte rekommenderas vid basilarismigrän finns det i dessa fall inga specifika bevis för att användning av dessa skulle vara skadlig eller att de behöver användas med försiktighet.[31] De är inte beroendeframkallade, men kan orsaka läkemedelsöveranvändningshuvudvärk om de används oftare än 10 dagar i månaden.[32]

Ergotaminer

Ergotamin och dihydroergotamin är äldre läkemedel som fortfarande förskrivs mot migrän, den senare som nässpray och i injicerbara former[5] och tycks vara lika effektiva som triptanerna,[33] är billigare,[34] och ger vanligtvis ofarliga biverkningar.[35] I de mest försvagande fallen, som vid status migrainosus, verkar de vara det effektivaste behandlingsalternativet.[35]

Övrigt

Intravenös metoklopramid eller intranasalt[fackspråk] lidokain är andra möjliga alternativ. Metoklopramid är den behandling som rekommenderas på akutmottagningar.[25] En enstaka dos av intravenöst dexametason som tillägg vid en standardbehandling av en migränattack är förknippat med 26% minskning av förekomst av återkommande huvudvärk under de följande 72 timmarna.[36] Det finns inga bevis som stöder användning av spinal manipulation{{fackspråk-mening} för behandling av pågående migränhuvudvärk.[37] Det är allmänt rekommenderat att inte behandla med opioider och barbiturater.[25]

Se även

Externa länkar

Källor

  1. ^ Linde M: "Migraine: a review and future directions for treatment". Acta Neurol Scand 2006 114: 71-83
  2. ^ http://www.hemmetsjournal.se/Medicin/Medicin-och-halsa/Doktorn-Migran-ar-arftligt/ läst 2012-04-25
  3. ^ Robbins MS, Lipton RB (April 2010). ”The epidemiology of primary headache disorders”. Semin Neurol 30 (2): sid. 107–19. doi:10.1055/s-0030-1249220. PMID 20352581. 
  4. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Lulli2007
  5. ^ [a b c d e f g h] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Bart10
  6. ^ Schürks, M (2012 Jan). ”Genetics of migraine in the age of genome-wide association studies.”. The journal of headache and pain 13 (1): sid. 1–9. doi:10.1007/s10194-011-0399-0. PMID 22072275. 
  7. ^ The Headaches, Pg. 246-247
  8. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet HA24
  9. ^ [a b] Schürks, M (2012 Jan). ”Genetics of migraine in the age of genome-wide association studies.”. The journal of headache and pain 13 (1): sid. 1–9. PMID 22072275. 
  10. ^ de Vries, B; Frants, RR; Ferrari, MD; van den Maagdenberg, AM (2009 Jul). ”Molecular genetics of migraine.”. Human genetics 126 (1): sid. 115–32. PMID 19455354. 
  11. ^ Montagna, P (2008 Sep). ”Migraine genetics.”. Expert review of neurotherapeutics 8 (9): sid. 1321–30. PMID 18759544. 
  12. ^ [a b c] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Amin2009
  13. ^ [a b c] Levy D, Strassman AM, Burstein R (June 2009). ”A critical view on the role of migraine triggers in the genesis of migraine pain”. Headache 49 (6): sid. 953–7. doi:10.1111/j.1526-4610.2009.01444.x. PMID 19545256. 
  14. ^ Martin PR (June 2010). ”Behavioral management of migraine headache triggers: learning to cope with triggers”. Curr Pain Headache Rep 14 (3): sid. 221–7. doi:10.1007/s11916-010-0112-z. PMID 20425190. 
  15. ^ MacGregor, EA (2010-10-01). ”Prevention and treatment of menstrual migraine”. Drugs 70 (14): sid. 1799–818. doi:10.2165/11538090-000000000-00000. PMID 20836574. 
  16. ^ Lay, CL; Broner, SW (2009 May). ”Migraine in women”. Neurologic Clinics 27 (2): sid. 503–11. doi:10.1016/j.ncl.2009.01.002. PMID 19289228. 
  17. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet HA25
  18. ^ Rockett, FC; de Oliveira, VR; Castro, K; Chaves, ML; Perla Ada, S; Perry, ID (2012 Jun). ”Dietary aspects of migraine trigger factors.”. Nutrition reviews 70 (6): sid. 337–56. PMID 22646127. 
  19. ^ Holzhammer J, Wöber C (April 2006). ”[Alimentary trigger factors that provoke migraine and tension-type headache]” (på german). Schmerz 20 (2): sid. 151–9. doi:10.1007/s00482-005-0390-2. PMID 15806385. 
  20. ^ Jansen SC, van Dusseldorp M, Bottema KC, Dubois AE (September 2003). ”Intolerance to dietary biogenic amines: a review”. Annals of Allergy, Asthma & Immunology 91 (3): sid. 233–40; quiz 241–2, 296. doi:10.1016/S1081-1206(10)63523-5. PMID 14533654. http://openurl.ingenta.com/content?genre=article&issn=1081-1206&volume=91&issue=3&spage=233&epage=241. 
  21. ^ Sun-Edelstein C, Mauskop A (June 2009). ”Foods and supplements in the management of migraine headaches”. The Clinical Journal of Pain 25 (5): sid. 446–52. doi:10.1097/AJP.0b013e31819a6f65. PMID 19454881. 
  22. ^ Freeman M (October 2006). ”Reconsidering the effects of monosodium glutamate: a literature review”. J Am Acad Nurse Pract 18 (10): sid. 482–6. doi:10.1111/j.1745-7599.2006.00160.x. PMID 16999713. 
  23. ^ Friedman DI, De ver Dye T (June 2009). ”Migraine and the environment”. Headache 49 (6): sid. 941–52. doi:10.1111/j.1526-4610.2009.01443.x. PMID 19545255. 
  24. ^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet ICHD2004
  25. ^ [a b c d e f g h] Gilmore, B; Michael, M (2011-02-01). ”Treatment of acute migraine headache.”. American family physician 83 (3): sid. 271–80. PMID 21302868. 
  26. ^ Rabbie R, Derry S, Moore RA, McQuay HJ (2010). Moore, Maura. red. ”Ibuprofen with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults”. Cochrane Database Syst Rev 10 (10): sid. CD008039. doi:10.1002/14651858.CD008039.pub2. PMID 20927770. 
  27. ^ Derry S, Rabbie R, Moore RA (2012). ”Diclofenac with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults”. Cochrane Database Syst Rev 2: sid. CD008783. doi:10.1002/14651858.CD008783.pub2. PMID 22336852. 
  28. ^ Kirthi V, Derry S, Moore RA, McQuay HJ (2010). Moore, Maura. red. ”Aspirin with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults”. Cochrane Database Syst Rev 4 (4): sid. CD008041. doi:10.1002/14651858.CD008041.pub2. PMID 20393963. 
  29. ^ Derry S, Moore RA, McQuay HJ (2010). Moore, Maura. red. ”Paracetamol (acetaminophen) with or without an antiemetic for acute migraine headaches in adults”. Cochrane Database Syst Rev 11 (11): sid. CD008040. doi:10.1002/14651858.CD008040.pub2. PMID 21069700. 
  30. ^ Johnston MM, Rapoport AM (August 2010). ”Triptans for the management of migraine”. Drugs 70 (12): sid. 1505–18. doi:10.2165/11537990-000000000-00000. PMID 20687618. 
  31. ^ Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet Basil2009
  32. ^ Tepper Stewart J., S. J.; Tepper, Deborah E. (April 2010). ”Breaking the cycle of medication overuse headache”. Cleveland Clinic Journal of Medicine 77 (4): sid. 236–42. doi:10.3949/ccjm.77a.09147. PMID 20360117. 
  33. ^ Kelley, NE; Tepper, DE (2012 Jan). ”Rescue therapy for acute migraine, part 1: triptans, dihydroergotamine, and magnesium.”. Headache 52 (1): sid. 114–28. doi:10.1111/j.1526-4610.2011.02062.x. PMID 22211870. 
  34. ^ al.], ed. Jes Olesen, ... [et (2006). The headaches. (3. ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. Sid. 516. ISBN 9780781754002. http://books.google.ca/books?id=F5VMlANd9iYC&pg=PA516. 
  35. ^ [a b] Morren, JA; Galvez-Jimenez, N (2010 Dec). ”Where is dihydroergotamine mesylate in the changing landscape of migraine therapy?”. Expert opinion on pharmacotherapy 11 (18): sid. 3085–93. doi:10.1517/14656566.2010.533839. PMID 21080856. 
  36. ^ Colman I; Friedman BW; Brown MD; Innes, G. D; Grafstein, E.; Roberts, T. E; Rowe, B. H (June 2008). ”Parenteral dexamethasone for acute severe migraine headache: meta-analysis of randomised controlled trials for preventing recurrence”. BMJ 336 (7657): sid. 1359–61. doi:10.1136/bmj.39566.806725.BE. PMID 18541610. 
  37. ^ Posadzki, P; Ernst, E (2011 Jun). ”Spinal manipulations for the treatment of migraine: a systematic review of randomized clinical trials.”. Cephalalgia : an international journal of headache 31 (8): sid. 964–70. doi:10.1177/0333102411405226. PMID 21511952. 

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Migrän&oldid=24653959”