Acetylsalicylsyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Aspirin” leder hit. För varumärket, se Aspirin (varumärke).
Acetylsalicylsyra
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn 2-acetoxibensoesyra
Övriga namn Aspirin, ASA
Kemisk formel C9H8O4
Molmassa 180,160 g/mol
CAS-nummer 50-78-2
SMILES O=C(Oc1ccccc1C(=O)O)C
Egenskaper
Densitet 1,40 g/cm³
Löslighet (vatten) 3 g/l (20 °C)
Smältpunkt 135 °C
Kokpunkt 140 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
LD50 200-250 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Acetylsalicylsyra, förkortat ASA (från engelskans acetylsalicylic acid), är ett läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatoriska effekter. Det tillhör läkemedelsgruppen icke-steroida antiinflammatoriska och smärtstillande läkemedel (NSAID). Syran verkar genom att hämma bildningen av prostaglandiner, som bland annat har proinflammatoriska och protrombotiska effekter i kroppen. Hämningen ger alltså en antiinflammatorisk och antikoagulerande effekt på blodet, ibland felaktigt kallat blodförtunnande. Bildningen av prostaglandiner inhiberas genom att hämma enzymet cyklooxygenas som omvandlar arachidonsyra till prostaglandiner. De främsta biverkningarna är att den kan irritera mag-tarmkanalens slemhinnor och nedsätta blodets förmåga att koagulera. Det är inte beroendeframkallande, men en del läkemedel med ASA innehåller koffein, till exempel Treo, vilket i sig kan vara beroendeframkallande och ge intryck av att det är ASA man behöver.

Acetylsalicylsyra används mot tillfälliga smärt- och febertillstånd samt som antikoagulerande vid risk för blodpropp, då ofta som profylax (förebyggande) i låga doser (Trombyl). Studier har visat att regelbundet intag av ASA minskar risken för pankreascancer (cancer i bukspottkörteln).[1]

Acetylsalicylsyra upptäcktes 1897 av Felix Hoffman[2] vid Bayer AG i Tyskland och fick namnet från växtsläktet Salix i vars bark ursprunget salicylsyra finns.

Varumärket fick namnet Aspirin från växten älgörts äldre botaniska namn Ulmaria Spiraea, som även den innehåller salicylsyra. Då Aspirin sedan 1900-talet har varit ett av de mest framgångsrika varumärkena inom läkemedelsindustrin, har ordet aspirin på flera språk blivit en allmän benämning på preparatet, oavsett tillverkare (dock ej på svenska). I Sverige, där det introducerades 1924 av Leo Läkemedel AB, är det istället Albyl som blivit synonymt.[källa behövs]

Biverkningar[redigera | redigera wikitext]

Precis som hos andra NSAID-preparat är magbiverkningar vanliga. ASA verkar antikoagulerande på blodet, vilket nyttjas i Trombyl, men det kan också orsaka problem med ökande blödningsbenägenhet. Andra NSAID-preparat, som till exempel ibuprofen och diklofenak, är något skonsammare för kroppen eftersom de inte påverkar magens slemhinnor och blodets koaguleringsbenägenhet lika mycket.[3]

Vissa astmatiker (cirka 10 %) kan drabbas av något som kallas ASA-astma om de använder ASA eller NSAID-preparat. Är man allergisk mot acetylsalicylsyra så kännetecknas det ofta genom svullnader i ansiktet, i synnerhet kring ögonpartiet. Barn under 18 år bör inte använda ASA som febernedsättande vid virussjukdomar som till exempel influensa, eftersom det kopplats samman med den ovanliga sjukdomen Reyes syndrom.[4]

En modern myt var att acetylsalicylsyra i Coca-Cola eller i lättöl ger berusning. Sådana effekter finns inte.

Det är känt att acetylater har förmågan att kompetativt binda till albumin i blodet och då tränga bort bilirubin som transporteras till levern för gallproduktion. Det frigjorda bilirubinet har förmåga att skada det centrala nervsystemet hos småbarn - Lippincotts Biochemistry 5th ed.

Kända varumärken[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rimpi, Sara (4 april 2011). ”Acetylsalicylsyra kan minska risken för bukspottkörtelcancer”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/acetylsalisylsyra-kan-minska-risken-for-bukspottkortelcancer. Läst 5 april 2011. 
  2. ^ ”Uppsala universitet, växter som läkemedel”. http://www.linnaeus.uu.se/online/lakemedel/pil.html. 
  3. ^ ”Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta”. 1177. Sveriges landsting och regioner. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Receptfria-lakemedel-vid-tillfallig-smarta/. Läst 25 februari 2012. 
  4. ^ ”Aspirin och barn”. Svenska Yle. http://svenska.yle.fi/webbdoktorn/index.php/4523_aspirin_och_barn. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]