Hemorrojder: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
nav
Översatt från engelska av Anna Smith
Rad 1: Rad 1:
{{Infobox sjukdom
{{Infobox sjukdom
| Name = {{PAGENAME}}
| Name = Hemorrhoids
| Image = Hemorrhoid.png
| Image = Internal and external hemorrhoids.png
| Caption = Bild över hemorrojders anatomi.
| Caption = Diagram som visar den anal anatomin av både interna och externa hemorrojder
| DiseasesDB = 10036
| Width = 300
| ICD10 = {{ICD10|I|84||i|80}}
| DiseasesDB = 10036
| ICD10 = {{ICD10|I|84||i|80}}
| ICD9 = {{ICD9|455}}
| ICD9 = {{ICD9|455}}
| ICDO =
| ICDO =
| OMIM =
| OMIM =
| MedlinePlus = 000292
| MedlinePlus = 000292
| eMedicineSubj = med
| eMedicineSubj = med
| eMedicineTopic = 2821
| eMedicineTopic = 2821
| eMedicine_mult = {{eMedicine2|emerg|242}}
| eMedicine_mult = {{eMedicine2|emerg|242}}
| MeshID = D006484
| MeshID = D006484
|
| Internetmedicin = 1246
}}
}}
'''Hemorrojder''' är [[sinusoidala (blodkärl)|vaskulär]]a strukturer som sitter i [[analkanal]]en.<ref>{{cite book|author=Chen, Herbert |title=Illustrative Handbook of General Surgery |publisher=Springer |location=Berlin|year=2010 |page=217 |isbn=1-84882-088-7 }}</ref><ref name=World09>{{cite journal | last1 = Schubert | first1 = MC | last2 = Sridhar | first2 = S | last3 = Schade | first3 = RR | last4 = Wexner | first4 = SD |title=What every gastroenterologist needs to know about common anorectal disorders |journal=World J Gastroenterol|volume=15 |issue=26 |pages=3201–9 |year=2009 |month=July |pmid=19598294 |pmc=2710774 |doi= 10.3748/wjg.15.3201| issn = 1007-9327 }}</ref> De betraktas som [[patologisk]]a<ref name=Review09/> när de är [[svullnad (medicin)|svullna]] eller [[inflammerad]]e. I friskt tillstånd är de analkuddar, bestående av [[arteriovenösa anastomoser]] och [[bindväv]], som hjälper till att kontrollera avföringen.


<!--Symptom -->
'''Hemorrojder''' är en förtjockning av [[blodkärl]]sfyllda vävnader från [[ändtarmen]] som buktar ut, utanför [[anus]].<ref name=vg>Signäs, Gabriella (2011-09-28): [http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hemorrojder/ "Hemorrojder".] Vardguiden.se. Läst 8 december 2012.</ref> En vanlig missuppfattning – även i medicinska kretsar<ref>[http://se.babycenter.com/a244/hemorrojder-under-graviditeten "Hemorrojder under graviditeten".] Babycenter.com. Läst 8 december 2012.</ref><ref>[http://www.intiminformation.se/problem/hemorrojder "Hemorrojder".] Intiminformation.se, 2008-10-29. Läst 8 december 2012.</ref> – är att det rör sig om rent [[åderbråck]] i anus.
Olika typer av patologiska hemorrojder ger olika symptom. Inre hemorrojder ger oftast smärtfria [[blödningar från ändtarmen|rektal blödning]]. Yttre hemorrojder kan däremot ge några symptom och vid [[blodpropp]] kan det ge upphov till avsevärd smärta och svullnad i området runt [[anus]]. Ofta beskrivs allehanda olika symptom runt ändtarmsöppningen som ”hemorrojder” och allvarliga orsaker till symptomen bör därför uteslutas.<ref name=ASCRS2011/> Även om de exakta orsakerna till hemorrojder fortfarande är okända, tros flera faktorer, som ökat inre buktryck och då särskilt [[förstoppning]], spela en roll.


<!--Behandling och epidemiologi -->
Hemorrojder ger blödningar vid toalettbesök och kan behandlas med [[kortison]], smärtstillande och kärlsammandragande salvor. Hemorrojder kan resultera i smärta efter [[förstoppning]]sepisoder.
Vid en första behandling vid lindrig till måttlig sjukdom ska man öka intaget av [[kostfiber|fiber]], dricka för att hålla sig uppvätskad, vila och ta [[NSAID]]:er mot smärta. Ett antal mindre åtgärder kan utföras om symptomen är svåra eller inte förbättras med vanlig behandling. Kirurgi används endast då nämnda åtgärder inte gett någon förbättring. Upp till halva befolkningen kan drabbas av hemorrojder någon gång i livet och oftast är det ofarligt.


== Tecken och symptom ==
==Utbredning==
[[File:M 44 anus 22.jpg|thumb|right|[[Yttre hemorrojd]] runt anus hos människa]]
Tillståndet är mycket vanligt hos människor över 50 år, [[gravid]]a och [[övervikt]]iga. Det orsakas av tryck över ändtarmsöppningen, vanligen på grund av förstoppning och/eller hård [[avföring]]. Kvinnligt [[östrogen]] kan vara en bidragande orsak. Även vissa läkemedel kan bidra till utveckling av hemorrojder. Undersökningar har visat att mer än halva befolkningen i denna åldersgrupp i västvärlden är drabbad, dock betydligt fler män än kvinnor.<ref name="internetmedicin">{{webbref |url=http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=1246 |verk=Internetmedicin |titel=Hemorrojder |hämtdatum=23 mars 2012 |efternamn=Ihre |förnamn=Thomas}}</ref><ref>[http://www.ne.se/lang/hemorrojder "hemorroder".] NE.se Läst 8 december 2012.</ref>
Inre och yttre hemorrojder kan se olika ut; dock kan många av de drabbade ha en kombination av de båda.<ref name=World09/> Blödningar som är så pass kraftiga att de orsakar [[anemi]] är ovanliga<ref name=Kaidar2007/> och livshotande blödningar är ännu ovanligare.<ref name=AFP2006/> Många av de drabbade skäms över sina problem<ref name=Kaidar2007/> och söker oftast endast vård när de har svåra symptom.<ref name=World09/>


==Orsaker==
===Yttre===
Yttre hemorrojder orsakar endast smärre obehag om de inte innehåller [[blodpropp]]ar,<ref name=Day2006/> då de istället kan vara mycket smärtsamma.<ref name=World09/><ref name=Review09/> I vilket fall som helst försvinner smärtan vanligtvis inom 2 – 3 &nbsp;dagar.<ref name=Kaidar2007/> Det kan dock ta några veckor innan svullnaden går ner.<ref name=Kaidar2007/> Ett [[akrokordon]] kan kvarstå efter läkningen.<ref name=World09/> Om hemorrojderna är stora och orsakar hygienproblem kan de orsaka irritation i den omgivande huden och därmed klåda runt anus.<ref name=Day2006/>
Varför man får hemorrojder är inte säkerställt, men [[Kosthållning|kosthållningen]]<ref name="internetmedicin" /> och mycket [[stillasittande]] har hävdats vara bidragande orsaker. [[Förstoppning]] är en starkt bidragande faktor.


===Inre===
Förklaringen att hemorrojder beror på ett slags åderbråck har genom forskning visat sig vara fel{{källa behövs||månad=2011-08}}. Fortfarande är man dock inte helt på det klara med varför hemorrojder uppstår. Den rådande uppfattningen är att friktion och tryck mot slemhinnan gör att [[analkudde|analkuddarnas]] upphängning mot tarmen störs, men själva orsaken finns det olika teorier om.
Inre hemorrojder ger oftast smärtfria och ljusröda [[rektala blödningar]] under och efter avföringens passage.<ref name=World09/> Blodet täcker vanligtvis avföringen, ett tillstånd som kallas [[hematokezi]], och syns på toalettpappret eller droppar ner i toalettstolen.<ref name=World09/> Själva avföringen har oftast normal färg.<ref name=World09/> Andra symptom kan vara slemutsöndring, en perianal knöl vid framfall genom anus, [[analklåda|klåda]] och [[fekal inkontinens]].<ref name=AFP2006>{{cite journal|last=Davies|first=RJ|title=Haemorrhoids.|journal=Clinical evidence|date=2006 Jun|issue=15|pages=711–24|pmid=16973032|url=http://www.aafp.org/afp/2006/1001/p1168.html}}</ref><ref>{{cite book|last=Azimuddin|first=edited by Indru Khubchandani, Nina Paonessa, Khawaja|title=Surgical treatment of hemorrhoids|year=2009|publisher=Springer|location=New York|isbn=978-1-84800-313-2|page=21|url=http://books.google.ca/books?id=7WC4f7BhChEC&pg=PA21|edition=2nd ed.}}</ref> Inre hemorrojder är oftast endast smärtsamma om de innehåller blodproppar eller är [[nekrotisk]]a.<ref name=World09/>


== Symtom ==
== Orsaker ==
Den exakta orsaken till symptomatiska hemorrojder är okänd.<ref name=CE2009/> Ett antal faktorer tros ha en inverkan, bl.a.: oregelbunden tarmtömning ([[förstoppning]] eller [[diarré]]), brist på motion, näringsfaktorer (lågfiberkost), ökat tryck i buken (långvarig krystning, [[ascites]], knöl i buken eller [[graviditet]]), genetik, avsaknad av klaffar i de hemorrojdala venerna eller åldrande.<ref name=Review09/><ref name=Kaidar2007/> Andra faktorer som tros öka risken är [[fetma]], långvarigt sittande,<ref name=World09/> [[kronisk hosta]] och [[dysfunktion i bäckenbotten]].<ref name=ASCRS2011/> Det finns dock endast svagt vetenskapligt stöd för dessa samband.<ref name=ASCRS2011/>
Om man har hemorrojder är det vanligt att
* man blöder från ändtarmen, oftast upptäcker man det genom att pappret blir rött efter toalettbesöket
* det kliar och svider runt ändtarmsöppningen
* lite avföring eller [[slem]] läcker ut
* man kan ha smärta vid ändtarmsöppningen


Under [[graviditet]]en gör [[fostret]]s tryck på buken samt de hormonella förändringarna att hemorrojdala kärl blir större. Förlossningen leder också till ökat tryck i buken.<ref>{{cite web|url=http://digestive.niddk.nih.gov/ddiseases/pubs/hemorrhoids/ |title=Hemorrhoids |accessdate={{date|2010-03-18}} |author=National Digestive Diseases Information Clearinghouse |year=2004 |month=November |work=[[National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases]] (NIDDK), [[NIH]] }}</ref> Gravida kvinnor behöver sällan kirurgisk behandling, eftersom symptomen vanligtvis försvinner efter förlossningen.<ref name=Review09/>
== Klassifikation ==
<ref name="internetmedicin" />
*Grad I: Hemorrojd som enbart återfinns i [[ändtarm]]en och ej prolaberar (syns utanför anus).
*Grad II: Hemorrojd som prolaberar men som spontant drar sig tillbaka.
*Grad III: Hemorrojd som prolaberar men som kan föras tillbaka in i ändtarmen.
*Grad IV: Hemorrojd som inte kan föras tillbaka in i ändtarmen.


== Avhjälpning ==
== Patofysiologi ==
Analkuddar tillhör den normala mänskliga anatomin och blir endast patologiska (hemorrojder) då de genomgår onormala förändringar.<ref name=World09/> Det finns huvudsakligen tre analkuddar i den normala [[analkanal]]en.<ref name=Review09/> De sitter normalt lateralt till vänster, anteriort till höger och posteriort till höger.<ref name=Kaidar2007/> De består varken av [[artärer]] eller [[vener]] utan av blodkärl som kallas [[sinusoider]], [[bindväv]] och [[glatt muskulatur]].<ref name=ASCRS2011>{{cite book|last=Beck|first=David|title=The ASCRS textbook of colon and rectal surgery|year=2011|publisher=Springer|location=New York|isbn=9781441915818|pages=174–177|url=http://books.google.ca/books?id=DhQ1A35E8jwC&pg=PA174|edition=2nd ed.}}</ref> Sinusoider har inte [[muskelvävnad]] i väggarna, som hos vener.<ref name=World09/> Denna samling blodkärl kallas [[hemorrojdplexus]].<ref name=ASCRS2011/>


Analkuddarna är viktiga för [[fekal inkontinens|kontinens]]. De bidrar med 15–20 % till analens slutningstryck vid vila och skyddar [[analsfinkter]]ns muskler vid passage av avföring.<ref name=World09/> När en person böjer sig ned ökar trycket inne i buken och analkuddarna blir större för att se till att anus håller sig slutet.<ref name=Kaidar2007/> Hemorrojdsymptom tros uppstå när kärlstrukturer glider neråt eller när ventrycket blir alltför stort.<ref name=AFP2006/> Ökat tryck i [[analsfinkter]]n kan också vara ett symptom på hemorrojder.<ref name=Kaidar2007/> Det finns två typer av hemorrojder: inre från [[superiora hemorrojdplexus]] och yttre från nedre hemorrojdplexus.<ref name=Kaidar2007/> [[Linea dentata]] delar de två områdena.<ref name=Kaidar2007/>
Hemorrojder kan läka och symtomen lindras genom att:


== Diagnos ==
*… man undviker förstoppning, till exempel genom att äta lagom mycket mat och se till att den innehåller åtminstone en del nyttiga fibrer<ref name=vg/>
{| class="wikitable" style = "float: right; margin-left:15px; text-align:center"
*… undvika stress och därmed gå på toaletten lagom ofta, så att avföringen kommer ut av sig själv utan att man behöver "trycka"
|+ Internal hemorrhoid grades
*… stå på huk vid toalettbesök istället för att sitta då detta kan underlätta avföringens passage genom ändtarmen
!Grade !! Diagram !! Picture
*… inte gnida för mycket med toalettpapper utan istället alltid tvätta noga med ljummet vatten. Om tvål används ska den ha lågt pH.
|-
|1|| [[File:Piles Grade 1.svg|140px]] || [[File:Haemorrhoiden 1Grad endo 01.jpg|140px|Endoscopic view]]
|-
|2|| [[File:Piles Grade 2.svg|140px]]||[[File:Hemrrhoids 04.jpg|140px]]
|-
|3|| [[File:Piles Grade 3.svg|140px]]||[[File:Hemrrhoids 05.jpg|140px]]
|-
|4|| [[File:Piles Grade 4.svg|140px]]||[[File:Piles 4th deg 01.jpg|140px]]
|}
Diagnosen hemorrojder ställs oftast genom en kroppsundersökning.<ref name=NG2011>{{cite journal|last=Rivadeneira|first=DE|coauthors=Steele, SR; Ternent, C; Chalasani, S; Buie, WD; Rafferty, JL; Standards Practice Task Force of The American Society of Colon and Rectal, Surgeons|title=Practice parameters for the management of hemorrhoids (revised 2010)|journal=Diseases of the colon and rectum|date=2011 Sep|volume=54|issue=9|pages=1059–64|pmid=21825884}}</ref> En visuell undersökning av anus och omgivande område kan användas för att diagnostisera yttre hemorrojder eller hemorrojder med framfall.<ref name=World09/> En [[rektal undersökning]] kan utföras för att upptäcka eventuell rektala [[tumör]]er, [[polyp (medicin)|polyper]], en förstorad [[prostata]] eller [[abscess]]er.<ref name=World09/> Denna undersökning kan eventuellt kräva lämplig [[sedering]] mot smärtan, även om de flesta inre hemorrojder inte gör ont.<ref name=Review09/> Visuell bekräftelse av de inre hemorrojderna kan kräva [[anoskopi]], ett ihåligt rör med en lampa fäst i ena änden.<ref name=Kaidar2007/> Det finns två typer av hemorrojder: yttre och inre. Dessa skiljs åt beroende på var de sitter i förhållande till [[linea dentata]].<ref name=Review09/> Vissa personer kan samtidigt ha symptomatiska varianter av båda.<ref name=Kaidar2007/> Om det gör ont handlar det troligen om en [[analfissur]] eller en yttre hemorrojd snarare än en inre hemorrojd.<ref name=Kaidar2007/>


== Referenser ==
=== Inre ===
Inre hemorrojder uppkommer ovanför [[linea dentata]].<ref name=Day2006/> De täcks av [[cylindriskt epitel]] som saknar smärt[[sensoriska receptorer|receptorer]].<ref name=ASCRS2011/> År 1985 klassificerades de i fyra grader beroende på graden av [[framfall]].<ref name=Review09/><ref name=ASCRS2011/>
<references />
* Grad I: Inget framfall. Något framträdande blodkärl.<ref name=NG2011/>
* Grad II: Framfall vid framåtböjning, reponeras spontant.
* Grad III: Framfall vid framåtböjning, reponeras manuellt.
* Grad IV: Framfall, kan inte reponeras manuellt.


== Externa länkar ==
=== Yttre ===
[[File:Perianal thrombosis 01.jpg|thumb|left|En yttre hemorrojd med blodpropp]]
* {{webbref |titel=Hemorrojder |url=http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=28551 |utgivare=[[Sjukvårdsrådgivningen]] }}
[[Yttre hemorrojd]]er är de som uppstår nedanför [[linea dentata]] eller linea pectinata.<ref name=Day2006/> De täcks närmast av [[anoderm]] och ytterst av hud, av vilka båda är känsliga för smärta och temperatur.<ref name=ASCRS2011/>


=== Differentialdiagnos ===
{{Mag- och tarmsjukdomar}}
Många anorektala problem, som t.ex. [[analfissur|fissurer]], [[analfistel|fistlar]], abscesser, [[kolorektal cancer]], [[anorektala åderbråck|rektala åderbråck]] och [[analklåda|klåda]] har liknande symptom och kan felaktigt kallas hemorrojder.<ref name=Review09/> [[Rektal blödning]] kan också uppstå till följd av kolorektal cancer, [[kolit]] inklusive [[inflammatorisk tarmsjukdom]], [[divertikulos]] och[[angiodysplasi]].<ref name=NG2011/> Vid [[anemi]] bör andra tänkbara orsaker övervägas.<ref name=Kaidar2007/>
{{gastrostub}}

Andra sjukdomar som ger upphov till anala knölar inbegriper: [[akrokordon]], [[kondylom]], [[rektalt framfall]], [[polyp (medicin)|polyper]] och förstorade analpapiller.<ref name=Kaidar2007/> [[Anorektala åderbråck]] till följd av [[portahypertension]] (förhöjt blodtryck i [[portakretslopp]]et) kan likna hemorrojder, men är en annan åkomma.<ref name=Kaidar2007/>

== Förebyggande ==
Ett antal förebyggande åtgärder rekommenderas, bl.a. att man undviker att krysta vid tarmtömning, undviker förstoppning och diarré, antingen med högfiberkost och intag av rikliga mängder vätska eller fibertillskott, samt tillräckligt med motion.<ref name=Kaidar2007/><ref>{{cite book |author=Frank J Domino |title=The 5-Minute Clinical Consult 2013 (Griffith's 5 Minute Clinical Consult) |publisher=Lippincott Williams & Wilkins |location=Hagerstown, MD |year=2012 |page=572|isbn=1-4511-3735-4|url=http://books.google.it/books?id=rrdEq9tb-WYC&pg=PA572 |doi= |accessdate=}}</ref> Det rekommenderas också att minska på krystningstiden vid [[tarmtömning]], undvika att läsa på toaletten, undvika tunga lyft <ref name=Review09/> såväl som att gå ner i vikt för överviktiga personer.<ref>{{cite book|last=Glass|first=[edited by] Jill C. Cash, Cheryl A.|title=Family practice guidelines|publisher=Springer|location=New York|isbn=9780826118127|page=665|url=http://books.google.it/books?id=4uKsZZ4BoRUC&pg=PA665&lpg=PA665|edition=2nd ed.}}</ref>

== Behandling ==

===Konservativ===
Konservativ behandling består vanligen av en diet rik på [[kostfiber]], intag av vätska genom munnen för att hålla sig uppvätskad, [[icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel]] (NSAID), [[sittbad]] och vila.<ref name=Review09/> Ökat fiberintag har visats ge en god effekt<ref name="Alonso-Coello P, Guyatt G, Heels-Ansdell D, et al. 2005 CD004649">{{cite journal | last1 = Alonso-Coello | first1 = P. | last2 = Guyatt |first2 = G. H. | last3 = Heels-Ansdell | first3 = D. | last4 = Johanson | first4 = J. F. | last5 = Lopez-Yarto| first5 = M. | last6 = Mills | first6 = E. | last7 = Zhuo | first7 = Q. | last8 = Alonso-Coello | first8 = Pablo |title=Laxatives for the treatment of hemorrhoids |journal=Cochrane Database Syst Rev |volume= |issue=4|pages=CD004649 |year=2005 |pmid=16235372 |doi=10.1002/14651858.CD004649.pub2 | editor1-last = Alonso-Coello |editor1-first = Pablo }}</ref> och kan uppnås genom förändrad kost eller intag av [[fibertillskott|fibertillskott]].<ref name=Review09/><ref name="Alonso-Coello P, Guyatt G, Heels-Ansdell D, et al. 2005 CD004649"/> Det finns emellertid inga bevis för att sittbad under behandlingen är av nytta.<ref>{{cite journal|last=Lang|first=DS|coauthors=Tho, PC; Ang, EN|title=Effectiveness of the Sitz bath in managing adult patients with anorectal disorders|journal=Japan journal of nursing science : JJNS|date=2011 Dec|volume=8|issue=2|pages=115–28|pmid=22117576}}</ref> Om de används bör de begränsas till 15 minuter åt gången.<ref name=ASCRS2011>{{cite book|last=al.]|first=editors, David E. Beck ... [et|title=The ASCRS textbook of colon and rectal surgery|publisher=Springer|location=New York|isbn=9781441915818|page=182|url=http://books.google.it/books?id=DhQ1A35E8jwC&pg=PA182|edition=2nd ed.}}</ref>

Trots att många lokalverkande läkemedel och stolpiller finns tillgängliga för behandling av hemorrojder finns det inte mycket som stödjer deras användning. Läkemedel med <ref name=Review09/> [[steroid]]er ska inte användas mer än 14 dagar eftersom de kan orsaka hudförtunning.<ref name=Review09/> De flesta läkemedel innehåller en kombination av aktiva substanser.<ref name=ASCRS2011/> Dessa kan vara bl.a.: en barriärkräm såsom [[vaselin]] eller [[zinkoxid]], ett smärtstillande medel såsom [[lidokain]] och ett kärlsammandragande såsom [[adrenalin]]. Det är tveksamt om <ref name=ASCRS2011/> [[flavonoider]] ger någon positiv effekt och de kan dessutom ge biverkningar.<ref name=ASCRS2011/><ref>{{cite journal |author=Alonso-Coello P, Zhou Q, Martinez-Zapata MJ, ''et al.'' |title=Meta-analysis of flavonoids for the treatment of haemorrhoids |journal=Br J Surg |volume=93 |issue=8 |pages=909–20 |year=2006|month=August |pmid=16736537 |doi=10.1002/bjs.5378 |url=}}</ref> Symptomen försvinner vanligtvis efter graviditeter och därför väntar man ofta med aktiv behandling tills efter förlossningen.<ref>{{cite journal|last=Quijano|first=CE|coauthors=Abalos, E|title=Conservative management of symptomatic and/or complicated haemorrhoids in pregnancy and the puerperium|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2005 Jul 20|issue=3|pages=CD004077|pmid=16034920}}</ref>

=== Metoder ===
Ett antal icke-kirurgiska metoder kan utföras. Även om de vanligtvis är säkra, så kan det i sällsynta fall uppkomma allvarliga biverkningar såsom [[sepsis|perianal sepsis]].<ref name=NG2011/>
* [[Gummibandsligering]] rekommenderas vanligen som förstalinjesbehandling vid grad I-III hemorrojder.<ref name=NG2011/> Det är en metod där gummiband fästs på en inre hemorrojd minst 1 &nbsp;cm ovanför [[linea dentata]] för att stoppa dess blodförsörjning.<!-- <ref name=Review09/> --> Inom 5-7 dagar ramlar den förtorkade hemorrojden av.<!-- <ref name=Review09/> --> Om bandet placeras för nära linea dentata gör det väldigt ont precis efteråt.<ref name=Review09/> Det har visats att ca 87 %<ref name=Review09/> tillfrisknar och att 3 % får komplikationer.<ref name=NG2011/>
* [[Skleroterapi]] innebär att ett [[skleroserande]] medel, såsom [[fenol]], injiceras in i hemorrojden. Detta gör att venväggarna kollapsar och hemorrojden skrumpnar. Fyra år efter behandling är ~70 %<ref name=Review09/> botade, vilket är fler än de som behandlats med gummibandsligering.<ref name=NG2011/>
* Ett antal [[kauterisering]]smetoder har visat sig vara effektiva mot hemorrojder, men de används oftast endast då andra metoder inte fungerar. Denna metod kan användas med hjälp av [[elektrokauterisering]], [[infraröd strålning]],[[laserkirurgi]]<ref name=Review09/> eller [[kryokirurgi]].<ref>{{cite journal|last=Misra|first=MC|coauthors=Imlitemsu,|title=Drug treatment of haemorrhoids|journal=Drugs|year=2005|volume=65|issue=11|pages=1481–91|pmid=16134260}}</ref> Infraröd kauterisering kan vara ett alternativ vid grad I eller II hemorrojder.<ref name=NG2011/> Hos de med grad 3 eller 4 av sjukdomen är recidiv vanligt.<ref name=NG2011/>

===Kirurgi===
Ett antal kirurgiska tekniker kan användas om konservativ behandling och enkla metoder misslyckas.<ref name=NG2011/> Alla kirurgiska behandlingar är förknippade med en viss grad av komplikationer, bl.a. blödningar, infektioner, [[anal striktur]] och [[urinretention]], eftersom ändtarmen är mycket nära nerverna som försörjer urinblåsan.<ref name=Review09/> Det kan också föreligga en liten risk för [[fekal inkontinens]], särskilt vätska,<ref name=ASCRS2011/><ref name="Pescatori 2008">{{cite journal|last=Pescatori|first=M|coauthors=Gagliardi, G|title=Postoperative complications after procedure for prolapsed hemorrhoids (PPH) and stapled transanal rectal resection (STARR) procedures|journal=Techniques in coloproctology|date=2008 Mar|volume=12|issue=1|pages=7–19|pmid=18512007}}</ref> med en förekomst på mellan 0 % och 28 %.<ref>{{cite journal|last=Ommer|first=A|coauthors=Wenger, FA; Rolfs, T; Walz, MK|title=Continence disorders after anal surgery--a relevant problem?|journal=International journal of colorectal disease|date=2008 Nov|volume=23|issue=11|pages=1023–31|pmid=18629515}}</ref> [[Ectropion]] i slemhinnan är ett annat tillstånd som kan uppkomma efter hemorrojdektotomi (ofta tillsammans med anal stenos).<ref name=Garcia2002>{{cite journal|last=Lagares-Garcia|first=JA|coauthors=Nogueras, JJ|title=Anal stenosis and mucosal ectropion.|journal=The Surgical clinics of North America|date=2002 Dec|volume=82|issue=6|pages=1225–31, vii|pmid=12516850}}</ref> Den anala slemhinnan vänds då ut ur anus, ungefär som vid lindriga fall av [[rektalt framfall]].<ref name=Garcia2002/>
* Hemorrojdektomi genom excision innebär att hemorrojden genom ett kirurgiskt ingrepp skärs ut och detta tillämpas framförallt i svåra fall.<ref name=Review09/> Det är förknippat med betydande postoperativ smärta och kräver vanligtvis 2–4&nbsp;veckors återhämtning.<ref name=Review09/> På lång sikt är det emellertid bättre än gummibandsligering vid grad III hemorrojder.<ref>{{cite journal|last=Shanmugam|first=V|coauthors=Thaha, MA; Rabindranath, KS; Campbell, KL; Steele, RJ; Loudon, MA|title=Rubber band ligation versus excisional haemorrhoidectomy for haemorrhoids|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2005 Jul 20|issue=3|pages=CD005034|pmid=16034963}}</ref> Det är den behandling som rekommenderas för patienter med [[perianalt hematom|yttre hemorrojd med blodpropp]] om det utförs inom 24–72&nbsp;timmar.<ref name=Day2006>{{cite book|last=Dayton|first=senior editor, Peter F. Lawrence; editors, Richard Bell, Merril T.|title=Essentials of general surgery|year=2006|publisher=Williams & Wilkins|location=Philadelphia ;Baltimore|isbn=9780781750035|page=329|url=http://books.google.it/books?id=QOeHP5Ky610C&pg=PA329|edition=4th ed.}}</ref><ref name=NG2011/> [[Nitroglycerin (farmakologi)|Nitroglycerin]]-salva efter behandlingen hjälper både mot smärtan och är bra för läkningen.<ref>{{cite journal|last=Ratnasingham|first=K|coauthors=Uzzaman, M; Andreani, SM; Light, D; Patel, B|title=Meta-analysis of the use of glyceryl trinitrate ointment after haemorrhoidectomy as an analgesic and in promoting wound healing|journal=International journal of surgery (London, England)|year=2010|volume=8|issue=8|pages=606–11|pmid=20691294}}</ref>
* Doppler-guidad [[transanal dearterialisering av hemorrojder]] är en minimalt invasiv behandling där en ultraljudsdoppler används för att hitta den rätta platsen för det arteriella blodets inflöde. Dessa artärer ”knyts av” efteråt och den framfallna vävnaden sutureras tillbaka till sitt normala läge. Metoden ger en högre förekomst av recidiv, men färre komplikationer än hemorrojdektomi.<ref name=Review09/>
* Staplad hemorrojdektomi, även kallat [[staplad hemorrojdopexi]], är ett ingrepp som innebär avlägsnande av en stor del av den abnormt förstorade hemorrojdvävnaden, följt av återplacering av den återstående hemorrojdvävnaden till dess normala anatomiska läge. Det är vanligtvis mindre smärtsamt och är förknippat med snabbare läkning än ingrepp där hela hemorrojden avlägsnas.<ref name=Review09/> Det finns dock en större risk för recidiv av symptomatiska hemorrojder jämfört med konventionell hemorrojdektomi<ref name=Jaya2006>{{cite journal|last=Jayaraman|first=S|coauthors=Colquhoun, PH; Malthaner, RA|title=Stapled versus conventional surgery for hemorrhoids|journal=Cochrane database of systematic reviews (Online)|date=2006 Oct 18|issue=4|pages=CD005393|pmid=17054255}}</ref> och därför rekommenderas det vanligtvis endast vid grad II eller III hemorrojder.<ref name=NG2011/>

== Epidemiologi ==
Det är svårt att fastställa hur vanliga hemorrojder är eftersom många av de drabbade inte söker vård för detta.<ref name=AFP2006/><ref name=CE2009>{{cite journal|last=Reese|first=GE|coauthors=von Roon, AC; Tekkis, PP|title=Haemorrhoids.|journal=Clinical evidence|date=2009 Jan 29|volume=2009|pmid=19445775}}</ref> Det tros emellertid att symptomatiska hemorrojder påverkar åtminstone 50 % av USA:s befolkning någon gång under deras livstid och ca ~5 % av befolkningen är drabbad vid varje given tidpunkt.<ref name=Review09/> Sjukdomen förekommer ungefär lika ofta hos båda könen<ref name=Review09>{{cite journal | last1 = Lorenzo-Rivero | first1 = S |title=Hemorrhoids: diagnosis and current management |journal=Am Surg |volume=75|issue=8 |pages=635–42 |year=2009 |month=August |pmid=19725283 }}</ref> och är vanligast mellan 45 och 65 &nbsp;års ålder.<ref name=Kaidar2007/> Det är vanligare hos individer av [[kaukasisk ras|kaukasisk ras]]<ref>{{Cite book |last1 = Christian Lynge | first1 = Dana | last2 = Weiss | first2 = Barry D. | title = 20 Common Problems: Surgical Problems And Procedures In Primary Care | date = | publisher = McGraw-Hill Professional | location = |isbn = 978-0-07-136002-9 | page = 114 }}</ref> och hos de som har högre socioekonomisk status.<ref name=ASCRS2011/> På lång sikt är prognosen god, även om vissa individer kan få symptomatiska recidiv.<ref name=AFP2006/> Endast en liten andel av de drabbade behöver kirurgiska ingrepp.<ref name=ASCRS2011/>

== Historia ==
[[File:11th century English surgery.jpg|thumb|Engelsk miniatyr från 1000-talet. Till höger en operation för att avlägsna hemorrojder.]]
Åkomman nämndes första gången 1700 f.Kr. på en egyptisk [[papyrus]] och ger följande råd:
“… Du skall ge ett recept, en salva som ger stort skydd; [[akacia]]blad, malda, pulvriserade och sammankokade. Stryk ut denna på en remsa fint linnetyg och placera i anus, så att han återhämtar sig omedelbart.”<ref name="Surgical Treatment of Haemorrhoids Charles 2002 (book)">{{cite book|last=Ellesmore, Windsor|title=Surgical Treatment of Haemorrhoids|year=2002|publisher=London: Springer|editor=Charles MV|chapter=Surgical History of Haemorrhoids}}</ref> År 460 f.Kr. diskuteras en behandling som liknar modern gummibandsligering i [[Corpus Hippocraticum]]:
”Och hemorrojder kan likaledes behandlas genom transfixation av dem med en nål och genom att knyta fast dem med en mycket tjock ylletråd och vänta tills de faller av och lämna alltid kvar en; och när patienten återhämtar sig, låt honom få en Helleborus-kur.”<ref name="Surgical Treatment of Haemorrhoids Charles 2002 (book)"/> Hemorrojder har beskrivits i [[Bibeln]].<ref name=Kaidar2007>{{cite journal|last=Kaidar-Person|first=O|coauthors=Person, B; Wexner, SD|title=Hemorrhoidal disease: A comprehensive review|journal=Journal of the American College of Surgeons|date=2007 Jan|volume=204|issue=1|pages=102–17|pmid=17189119|url=http://www.siumed.edu/surgery/clerkship/colorectal_pdfs/Hemmorhoids_review.pdf}}</ref><ref>{{cite book|title=King James Bible|location=1 Samuel 6 4|url=http://www.kingjamesbibleonline.org/1-Samuel-Chapter-6/}}</ref>

[[Aulus Cornelius Celsus|Celsus]] (25 f.Kr. – 14 e.Kr.) beskriver metoder med ligering och excision och diskuterar möjliga komplikationer.<ref name="Agbo 2011"/> [[Galen]] förespråkade att förbindelserna mellan artärer och vener skulle skäras av och påstod att det både minskade smärtan och spridningen av gangrän.<ref name="Agbo 2011">{{cite journal|last=Agbo|first=SP|title=Surgical management of hemorrhoids|journal=Journal of Surgical Technique and Case Report|date=1 January 2011|volume=3|issue=2|page=68|doi=10.4103/2006-8808.92797}}</ref> [[Susruta Samhita]], (300 – 400-talet e.Kr.), liknar Hippokrates ord, men betonar vikten av att hålla såren rena.<ref name="Surgical Treatment of Haemorrhoids Charles 2002 (book)" /> På 1200-talet gjorde europeiska kirurger, såsom [[Lanfranc of Milan]], [[Guy de Chauliac]], [[Henri de Mondeville]] och John Arderne, stora framgångar med att utveckla kirurgiska tekniker.<ref name="Agbo 2011"/>

Första gången ordet hemorrojd användes på engelska (hemorrhoid) var år 1398. Det härrör från [[fornfranska]]ns ”emorroides”, från [[latin]]ets ”hæmorrhoida -ae”,<ref>[http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0059%3Aentry%3Dhaemorrhoida hæmorrhoida], Charlton T. Lewis, Charles Short, ''A Latin Dictionary'', on Perseus Digital Library</ref> som i sin tur kommer från [[grekiska|grekiska]]ns ”αἱμορροΐς” (''haimorrhois''), ”benägen att avge blod”, från ”αἷμα" (''haima''), ”blod”<ref>[http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3Dai%28%3Dma αἷμα], Henry George Liddell, Robert Scott, ''A Greek-English Lexicon'', on Perseus Digital Library</ref> + "ῥόος" (''rhoos''), ”ström, flöde”,<ref>[http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3Dr%28o%2Fos ῥόος], Henry George Liddell, Robert Scott, ''A Greek-English Lexicon'', on Perseus Digital Library</ref> som i sin tur kommer från ”ῥέω” (''rheo''), ”att flöda, att strömma”.<ref>[http://www.perseus.tufts.edu/hopper/text?doc=Perseus%3Atext%3A1999.04.0057%3Aentry%3Dr%28e%2Fw ῥέω], Henry George Liddell, Robert Scott, ''A Greek-English Lexicon'', on Perseus Digital Library</ref>

== Anmärkningsvärda fall ==
Hall-of-Fame-basebollspelaren [[George Brett (baseboll)|George Brett]] fick lämna en match under [[världsserien 1980]] på grund av hemorrojdsmärta. Efter att ha genomgått en mindre kirurgiskt ingrepp återvände han i nästa match och kommenterade det skämtsamt med ”...mina problem är bakom mig.”<ref>{{cite news| url=http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20090305&content_id=3921596| work=Major League Baseball| title=Memories fill Kauffman Stadium| author = Dick Kaegel| date=March 5, 2009}}</ref> Brett genomgick ytterligare en hemorrojdoperation följande vår. <ref>{{cite news| url=http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D0DE2DC1439F932A35750C0A967948260| work=The New York Times| title=Brett in Hospital for Surgery| date=March 1, 1981| agency = Associated Press}}</ref>Den konservative politiske kommentatorn [[Glenn Beck]] genomgick en hemorrojdoperation och beskrev därefter sin obehagliga upplevelse i en uppmärksammad video på [[YouTube]] 2008.<ref>{{cite news|title=Glenn Beck: Put the 'Care' Back in Health Care|url=http://abcnews.go.com/GMA/PainManagement/story?id=4101741&page=1#.UFchlCakt5R|accessdate=17 September 2012|newspaper=ABC Good Morning America|date=Jan. 8, 2008}}</ref>
{{-}}

== Referenser ==
{{enwp}}
{{Reflist|2}}


==Externa länkar==
[[Kategori:Mag- och tarmsjukdomar]]
{{Commons category|Hemorrhoids}}
* {{dmoz|Health/Conditions_and_Diseases/Digestive_System_Disorders/Anorectal/Hemorrhoids/}}


{{UA|dv}}
{{Link FA|dv}}
{{Link FA|de}}

Versionen från 2 mars 2014 kl. 21.01

Hemorrhoids
Diagram som visar den anal anatomin av både interna och externa hemorrojder
Klassifikation och externa resurser
ICD-10I84
ICD-9455
DiseasesDB10036
Medlineplus000292
eMedicinemed/2821  emerg/242
MeSHsvensk engelsk

Hemorrojder är vaskulära strukturer som sitter i analkanalen.[1][2] De betraktas som patologiska[3] när de är svullna eller inflammerade. I friskt tillstånd är de analkuddar, bestående av arteriovenösa anastomoser och bindväv, som hjälper till att kontrollera avföringen.

Olika typer av patologiska hemorrojder ger olika symptom. Inre hemorrojder ger oftast smärtfria rektal blödning. Yttre hemorrojder kan däremot ge några symptom och vid blodpropp kan det ge upphov till avsevärd smärta och svullnad i området runt anus. Ofta beskrivs allehanda olika symptom runt ändtarmsöppningen som ”hemorrojder” och allvarliga orsaker till symptomen bör därför uteslutas.[4] Även om de exakta orsakerna till hemorrojder fortfarande är okända, tros flera faktorer, som ökat inre buktryck och då särskilt förstoppning, spela en roll.

Vid en första behandling vid lindrig till måttlig sjukdom ska man öka intaget av fiber, dricka för att hålla sig uppvätskad, vila och ta NSAID:er mot smärta. Ett antal mindre åtgärder kan utföras om symptomen är svåra eller inte förbättras med vanlig behandling. Kirurgi används endast då nämnda åtgärder inte gett någon förbättring. Upp till halva befolkningen kan drabbas av hemorrojder någon gång i livet och oftast är det ofarligt.

Tecken och symptom

Yttre hemorrojd runt anus hos människa

Inre och yttre hemorrojder kan se olika ut; dock kan många av de drabbade ha en kombination av de båda.[2] Blödningar som är så pass kraftiga att de orsakar anemi är ovanliga[5] och livshotande blödningar är ännu ovanligare.[6] Många av de drabbade skäms över sina problem[5] och söker oftast endast vård när de har svåra symptom.[2]

Yttre

Yttre hemorrojder orsakar endast smärre obehag om de inte innehåller blodproppar,[7] då de istället kan vara mycket smärtsamma.[2][3] I vilket fall som helst försvinner smärtan vanligtvis inom 2 – 3  dagar.[5] Det kan dock ta några veckor innan svullnaden går ner.[5] Ett akrokordon kan kvarstå efter läkningen.[2] Om hemorrojderna är stora och orsakar hygienproblem kan de orsaka irritation i den omgivande huden och därmed klåda runt anus.[7]

Inre

Inre hemorrojder ger oftast smärtfria och ljusröda rektala blödningar under och efter avföringens passage.[2] Blodet täcker vanligtvis avföringen, ett tillstånd som kallas hematokezi, och syns på toalettpappret eller droppar ner i toalettstolen.[2] Själva avföringen har oftast normal färg.[2] Andra symptom kan vara slemutsöndring, en perianal knöl vid framfall genom anus, klåda och fekal inkontinens.[6][8] Inre hemorrojder är oftast endast smärtsamma om de innehåller blodproppar eller är nekrotiska.[2]

Orsaker

Den exakta orsaken till symptomatiska hemorrojder är okänd.[9] Ett antal faktorer tros ha en inverkan, bl.a.: oregelbunden tarmtömning (förstoppning eller diarré), brist på motion, näringsfaktorer (lågfiberkost), ökat tryck i buken (långvarig krystning, ascites, knöl i buken eller graviditet), genetik, avsaknad av klaffar i de hemorrojdala venerna eller åldrande.[3][5] Andra faktorer som tros öka risken är fetma, långvarigt sittande,[2] kronisk hosta och dysfunktion i bäckenbotten.[4] Det finns dock endast svagt vetenskapligt stöd för dessa samband.[4]

Under graviditeten gör fostrets tryck på buken samt de hormonella förändringarna att hemorrojdala kärl blir större. Förlossningen leder också till ökat tryck i buken.[10] Gravida kvinnor behöver sällan kirurgisk behandling, eftersom symptomen vanligtvis försvinner efter förlossningen.[3]

Patofysiologi

Analkuddar tillhör den normala mänskliga anatomin och blir endast patologiska (hemorrojder) då de genomgår onormala förändringar.[2] Det finns huvudsakligen tre analkuddar i den normala analkanalen.[3] De sitter normalt lateralt till vänster, anteriort till höger och posteriort till höger.[5] De består varken av artärer eller vener utan av blodkärl som kallas sinusoider, bindväv och glatt muskulatur.[4] Sinusoider har inte muskelvävnad i väggarna, som hos vener.[2] Denna samling blodkärl kallas hemorrojdplexus.[4]

Analkuddarna är viktiga för kontinens. De bidrar med 15–20 % till analens slutningstryck vid vila och skyddar analsfinkterns muskler vid passage av avföring.[2] När en person böjer sig ned ökar trycket inne i buken och analkuddarna blir större för att se till att anus håller sig slutet.[5] Hemorrojdsymptom tros uppstå när kärlstrukturer glider neråt eller när ventrycket blir alltför stort.[6] Ökat tryck i analsfinktern kan också vara ett symptom på hemorrojder.[5] Det finns två typer av hemorrojder: inre från superiora hemorrojdplexus och yttre från nedre hemorrojdplexus.[5] Linea dentata delar de två områdena.[5]

Diagnos

Internal hemorrhoid grades
Grade Diagram Picture
1 Endoscopic view
2
3
4

Diagnosen hemorrojder ställs oftast genom en kroppsundersökning.[11] En visuell undersökning av anus och omgivande område kan användas för att diagnostisera yttre hemorrojder eller hemorrojder med framfall.[2] En rektal undersökning kan utföras för att upptäcka eventuell rektala tumörer, polyper, en förstorad prostata eller abscesser.[2] Denna undersökning kan eventuellt kräva lämplig sedering mot smärtan, även om de flesta inre hemorrojder inte gör ont.[3] Visuell bekräftelse av de inre hemorrojderna kan kräva anoskopi, ett ihåligt rör med en lampa fäst i ena änden.[5] Det finns två typer av hemorrojder: yttre och inre. Dessa skiljs åt beroende på var de sitter i förhållande till linea dentata.[3] Vissa personer kan samtidigt ha symptomatiska varianter av båda.[5] Om det gör ont handlar det troligen om en analfissur eller en yttre hemorrojd snarare än en inre hemorrojd.[5]

Inre

Inre hemorrojder uppkommer ovanför linea dentata.[7] De täcks av cylindriskt epitel som saknar smärtreceptorer.[4] År 1985 klassificerades de i fyra grader beroende på graden av framfall.[3][4]

  • Grad I: Inget framfall. Något framträdande blodkärl.[11]
  • Grad II: Framfall vid framåtböjning, reponeras spontant.
  • Grad III: Framfall vid framåtböjning, reponeras manuellt.
  • Grad IV: Framfall, kan inte reponeras manuellt.

Yttre

En yttre hemorrojd med blodpropp

Yttre hemorrojder är de som uppstår nedanför linea dentata eller linea pectinata.[7] De täcks närmast av anoderm och ytterst av hud, av vilka båda är känsliga för smärta och temperatur.[4]

Differentialdiagnos

Många anorektala problem, som t.ex. fissurer, fistlar, abscesser, kolorektal cancer, rektala åderbråck och klåda har liknande symptom och kan felaktigt kallas hemorrojder.[3] Rektal blödning kan också uppstå till följd av kolorektal cancer, kolit inklusive inflammatorisk tarmsjukdom, divertikulos ochangiodysplasi.[11] Vid anemi bör andra tänkbara orsaker övervägas.[5]

Andra sjukdomar som ger upphov till anala knölar inbegriper: akrokordon, kondylom, rektalt framfall, polyper och förstorade analpapiller.[5] Anorektala åderbråck till följd av portahypertension (förhöjt blodtryck i portakretsloppet) kan likna hemorrojder, men är en annan åkomma.[5]

Förebyggande

Ett antal förebyggande åtgärder rekommenderas, bl.a. att man undviker att krysta vid tarmtömning, undviker förstoppning och diarré, antingen med högfiberkost och intag av rikliga mängder vätska eller fibertillskott, samt tillräckligt med motion.[5][12] Det rekommenderas också att minska på krystningstiden vid tarmtömning, undvika att läsa på toaletten, undvika tunga lyft [3] såväl som att gå ner i vikt för överviktiga personer.[13]

Behandling

Konservativ

Konservativ behandling består vanligen av en diet rik på kostfiber, intag av vätska genom munnen för att hålla sig uppvätskad, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), sittbad och vila.[3] Ökat fiberintag har visats ge en god effekt[14] och kan uppnås genom förändrad kost eller intag av fibertillskott.[3][14] Det finns emellertid inga bevis för att sittbad under behandlingen är av nytta.[15] Om de används bör de begränsas till 15 minuter åt gången.[4]

Trots att många lokalverkande läkemedel och stolpiller finns tillgängliga för behandling av hemorrojder finns det inte mycket som stödjer deras användning. Läkemedel med [3] steroider ska inte användas mer än 14 dagar eftersom de kan orsaka hudförtunning.[3] De flesta läkemedel innehåller en kombination av aktiva substanser.[4] Dessa kan vara bl.a.: en barriärkräm såsom vaselin eller zinkoxid, ett smärtstillande medel såsom lidokain och ett kärlsammandragande såsom adrenalin. Det är tveksamt om [4] flavonoider ger någon positiv effekt och de kan dessutom ge biverkningar.[4][16] Symptomen försvinner vanligtvis efter graviditeter och därför väntar man ofta med aktiv behandling tills efter förlossningen.[17]

Metoder

Ett antal icke-kirurgiska metoder kan utföras. Även om de vanligtvis är säkra, så kan det i sällsynta fall uppkomma allvarliga biverkningar såsom perianal sepsis.[11]

  • Gummibandsligering rekommenderas vanligen som förstalinjesbehandling vid grad I-III hemorrojder.[11] Det är en metod där gummiband fästs på en inre hemorrojd minst 1  cm ovanför linea dentata för att stoppa dess blodförsörjning. Inom 5-7 dagar ramlar den förtorkade hemorrojden av. Om bandet placeras för nära linea dentata gör det väldigt ont precis efteråt.[3] Det har visats att ca 87 %[3] tillfrisknar och att 3 % får komplikationer.[11]
  • Skleroterapi innebär att ett skleroserande medel, såsom fenol, injiceras in i hemorrojden. Detta gör att venväggarna kollapsar och hemorrojden skrumpnar. Fyra år efter behandling är ~70 %[3] botade, vilket är fler än de som behandlats med gummibandsligering.[11]
  • Ett antal kauteriseringsmetoder har visat sig vara effektiva mot hemorrojder, men de används oftast endast då andra metoder inte fungerar. Denna metod kan användas med hjälp av elektrokauterisering, infraröd strålning,laserkirurgi[3] eller kryokirurgi.[18] Infraröd kauterisering kan vara ett alternativ vid grad I eller II hemorrojder.[11] Hos de med grad 3 eller 4 av sjukdomen är recidiv vanligt.[11]

Kirurgi

Ett antal kirurgiska tekniker kan användas om konservativ behandling och enkla metoder misslyckas.[11] Alla kirurgiska behandlingar är förknippade med en viss grad av komplikationer, bl.a. blödningar, infektioner, anal striktur och urinretention, eftersom ändtarmen är mycket nära nerverna som försörjer urinblåsan.[3] Det kan också föreligga en liten risk för fekal inkontinens, särskilt vätska,[4][19] med en förekomst på mellan 0 % och 28 %.[20] Ectropion i slemhinnan är ett annat tillstånd som kan uppkomma efter hemorrojdektotomi (ofta tillsammans med anal stenos).[21] Den anala slemhinnan vänds då ut ur anus, ungefär som vid lindriga fall av rektalt framfall.[21]

  • Hemorrojdektomi genom excision innebär att hemorrojden genom ett kirurgiskt ingrepp skärs ut och detta tillämpas framförallt i svåra fall.[3] Det är förknippat med betydande postoperativ smärta och kräver vanligtvis 2–4 veckors återhämtning.[3] På lång sikt är det emellertid bättre än gummibandsligering vid grad III hemorrojder.[22] Det är den behandling som rekommenderas för patienter med yttre hemorrojd med blodpropp om det utförs inom 24–72 timmar.[7][11] Nitroglycerin-salva efter behandlingen hjälper både mot smärtan och är bra för läkningen.[23]
  • Doppler-guidad transanal dearterialisering av hemorrojder är en minimalt invasiv behandling där en ultraljudsdoppler används för att hitta den rätta platsen för det arteriella blodets inflöde. Dessa artärer ”knyts av” efteråt och den framfallna vävnaden sutureras tillbaka till sitt normala läge. Metoden ger en högre förekomst av recidiv, men färre komplikationer än hemorrojdektomi.[3]
  • Staplad hemorrojdektomi, även kallat staplad hemorrojdopexi, är ett ingrepp som innebär avlägsnande av en stor del av den abnormt förstorade hemorrojdvävnaden, följt av återplacering av den återstående hemorrojdvävnaden till dess normala anatomiska läge. Det är vanligtvis mindre smärtsamt och är förknippat med snabbare läkning än ingrepp där hela hemorrojden avlägsnas.[3] Det finns dock en större risk för recidiv av symptomatiska hemorrojder jämfört med konventionell hemorrojdektomi[24] och därför rekommenderas det vanligtvis endast vid grad II eller III hemorrojder.[11]

Epidemiologi

Det är svårt att fastställa hur vanliga hemorrojder är eftersom många av de drabbade inte söker vård för detta.[6][9] Det tros emellertid att symptomatiska hemorrojder påverkar åtminstone 50 % av USA:s befolkning någon gång under deras livstid och ca ~5 % av befolkningen är drabbad vid varje given tidpunkt.[3] Sjukdomen förekommer ungefär lika ofta hos båda könen[3] och är vanligast mellan 45 och 65  års ålder.[5] Det är vanligare hos individer av kaukasisk ras[25] och hos de som har högre socioekonomisk status.[4] På lång sikt är prognosen god, även om vissa individer kan få symptomatiska recidiv.[6] Endast en liten andel av de drabbade behöver kirurgiska ingrepp.[4]

Historia

Engelsk miniatyr från 1000-talet. Till höger en operation för att avlägsna hemorrojder.

Åkomman nämndes första gången 1700 f.Kr. på en egyptisk papyrus och ger följande råd: “… Du skall ge ett recept, en salva som ger stort skydd; akaciablad, malda, pulvriserade och sammankokade. Stryk ut denna på en remsa fint linnetyg och placera i anus, så att han återhämtar sig omedelbart.”[26] År 460 f.Kr. diskuteras en behandling som liknar modern gummibandsligering i Corpus Hippocraticum: ”Och hemorrojder kan likaledes behandlas genom transfixation av dem med en nål och genom att knyta fast dem med en mycket tjock ylletråd och vänta tills de faller av och lämna alltid kvar en; och när patienten återhämtar sig, låt honom få en Helleborus-kur.”[26] Hemorrojder har beskrivits i Bibeln.[5][27]

Celsus (25 f.Kr. – 14 e.Kr.) beskriver metoder med ligering och excision och diskuterar möjliga komplikationer.[28] Galen förespråkade att förbindelserna mellan artärer och vener skulle skäras av och påstod att det både minskade smärtan och spridningen av gangrän.[28] Susruta Samhita, (300 – 400-talet e.Kr.), liknar Hippokrates ord, men betonar vikten av att hålla såren rena.[26] På 1200-talet gjorde europeiska kirurger, såsom Lanfranc of Milan, Guy de Chauliac, Henri de Mondeville och John Arderne, stora framgångar med att utveckla kirurgiska tekniker.[28]

Första gången ordet hemorrojd användes på engelska (hemorrhoid) var år 1398. Det härrör från fornfranskans ”emorroides”, från latinets ”hæmorrhoida -ae”,[29] som i sin tur kommer från grekiskans ”αἱμορροΐς” (haimorrhois), ”benägen att avge blod”, från ”αἷμα" (haima), ”blod”[30] + "ῥόος" (rhoos), ”ström, flöde”,[31] som i sin tur kommer från ”ῥέω” (rheo), ”att flöda, att strömma”.[32]

Anmärkningsvärda fall

Hall-of-Fame-basebollspelaren George Brett fick lämna en match under världsserien 1980 på grund av hemorrojdsmärta. Efter att ha genomgått en mindre kirurgiskt ingrepp återvände han i nästa match och kommenterade det skämtsamt med ”...mina problem är bakom mig.”[33] Brett genomgick ytterligare en hemorrojdoperation följande vår. [34]Den konservative politiske kommentatorn Glenn Beck genomgick en hemorrojdoperation och beskrev därefter sin obehagliga upplevelse i en uppmärksammad video på YouTube 2008.[35]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
  1. ^ Chen, Herbert (2010). Illustrative Handbook of General Surgery. Berlin: Springer. Sid. 217. ISBN 1-84882-088-7. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Schubert, MC; Sridhar, S; Schade, RR; Wexner, SD (July 2009). ”What every gastroenterologist needs to know about common anorectal disorders”. World J Gastroenterol 15 (26): sid. 3201–9. doi:10.3748/wjg.15.3201. ISSN 1007-9327. PMID 19598294. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y] Lorenzo-Rivero, S (August 2009). ”Hemorrhoids: diagnosis and current management”. Am Surg 75 (8): sid. 635–42. PMID 19725283. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Beck, David (2011). The ASCRS textbook of colon and rectal surgery (2nd ed.). New York: Springer. Sid. 174–177. ISBN 9781441915818. http://books.google.ca/books?id=DhQ1A35E8jwC&pg=PA174.  Referensfel: Taggen <ref> är ogiltig; namnet "ASCRS2011" definieras flera gånger med olika innehåll
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Kaidar-Person, O; Person, B; Wexner, SD (2007 Jan). ”Hemorrhoidal disease: A comprehensive review”. Journal of the American College of Surgeons 204 (1): sid. 102–17. PMID 17189119. http://www.siumed.edu/surgery/clerkship/colorectal_pdfs/Hemmorhoids_review.pdf. 
  6. ^ [a b c d e] Davies, RJ (2006 Jun). ”Haemorrhoids.”. Clinical evidence (15): sid. 711–24. PMID 16973032. http://www.aafp.org/afp/2006/1001/p1168.html. 
  7. ^ [a b c d e] Dayton, senior editor, Peter F. Lawrence; editors, Richard Bell, Merril T. (2006). Essentials of general surgery (4th ed.). Philadelphia ;Baltimore: Williams & Wilkins. Sid. 329. ISBN 9780781750035. http://books.google.it/books?id=QOeHP5Ky610C&pg=PA329. 
  8. ^ Azimuddin, edited by Indru Khubchandani, Nina Paonessa, Khawaja (2009). Surgical treatment of hemorrhoids (2nd ed.). New York: Springer. Sid. 21. ISBN 978-1-84800-313-2. http://books.google.ca/books?id=7WC4f7BhChEC&pg=PA21. 
  9. ^ [a b] Reese, GE; von Roon, AC; Tekkis, PP (2009 Jan 29). ”Haemorrhoids.”. Clinical evidence 2009. PMID 19445775. 
  10. ^ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (November 2004). ”Hemorrhoids”. National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases (NIDDK), NIH. http://digestive.niddk.nih.gov/ddiseases/pubs/hemorrhoids/. Läst 18 mars 2010. 
  11. ^ [a b c d e f g h i j k l] Rivadeneira, DE; Steele, SR; Ternent, C; Chalasani, S; Buie, WD; Rafferty, JL; Standards Practice Task Force of The American Society of Colon and Rectal, Surgeons (2011 Sep). ”Practice parameters for the management of hemorrhoids (revised 2010)”. Diseases of the colon and rectum 54 (9): sid. 1059–64. PMID 21825884. 
  12. ^ Frank J Domino (2012). The 5-Minute Clinical Consult 2013 (Griffith's 5 Minute Clinical Consult). Hagerstown, MD: Lippincott Williams & Wilkins. Sid. 572. ISBN 1-4511-3735-4. http://books.google.it/books?id=rrdEq9tb-WYC&pg=PA572. 
  13. ^ Glass, [edited by] Jill C. Cash, Cheryl A.. Family practice guidelines (2nd ed.). New York: Springer. Sid. 665. ISBN 9780826118127. http://books.google.it/books?id=4uKsZZ4BoRUC&pg=PA665&lpg=PA665. 
  14. ^ [a b] Alonso-Coello, P.; Guyatt, G. H.; Heels-Ansdell, D.; Johanson, J. F.; Lopez-Yarto, M.; Mills, E.; Zhuo, Q.; Alonso-Coello, Pablo (2005). Alonso-Coello, Pablo. red. ”Laxatives for the treatment of hemorrhoids”. Cochrane Database Syst Rev (4): sid. CD004649. doi:10.1002/14651858.CD004649.pub2. PMID 16235372. 
  15. ^ Lang, DS; Tho, PC; Ang, EN (2011 Dec). ”Effectiveness of the Sitz bath in managing adult patients with anorectal disorders”. Japan journal of nursing science : JJNS 8 (2): sid. 115–28. PMID 22117576. 
  16. ^ Alonso-Coello P, Zhou Q, Martinez-Zapata MJ, et al. (August 2006). ”Meta-analysis of flavonoids for the treatment of haemorrhoids”. Br J Surg 93 (8): sid. 909–20. doi:10.1002/bjs.5378. PMID 16736537. 
  17. ^ Quijano, CE; Abalos, E (2005 Jul 20). ”Conservative management of symptomatic and/or complicated haemorrhoids in pregnancy and the puerperium”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (3): sid. CD004077. PMID 16034920. 
  18. ^ Misra, MC; Imlitemsu, (2005). ”Drug treatment of haemorrhoids”. Drugs 65 (11): sid. 1481–91. PMID 16134260. 
  19. ^ Pescatori, M; Gagliardi, G (2008 Mar). ”Postoperative complications after procedure for prolapsed hemorrhoids (PPH) and stapled transanal rectal resection (STARR) procedures”. Techniques in coloproctology 12 (1): sid. 7–19. PMID 18512007. 
  20. ^ Ommer, A; Wenger, FA; Rolfs, T; Walz, MK (2008 Nov). ”Continence disorders after anal surgery--a relevant problem?”. International journal of colorectal disease 23 (11): sid. 1023–31. PMID 18629515. 
  21. ^ [a b] Lagares-Garcia, JA; Nogueras, JJ (2002 Dec). ”Anal stenosis and mucosal ectropion.”. The Surgical clinics of North America 82 (6): sid. 1225–31, vii. PMID 12516850. 
  22. ^ Shanmugam, V; Thaha, MA; Rabindranath, KS; Campbell, KL; Steele, RJ; Loudon, MA (2005 Jul 20). ”Rubber band ligation versus excisional haemorrhoidectomy for haemorrhoids”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (3): sid. CD005034. PMID 16034963. 
  23. ^ Ratnasingham, K; Uzzaman, M; Andreani, SM; Light, D; Patel, B (2010). ”Meta-analysis of the use of glyceryl trinitrate ointment after haemorrhoidectomy as an analgesic and in promoting wound healing”. International journal of surgery (London, England) 8 (8): sid. 606–11. PMID 20691294. 
  24. ^ Jayaraman, S; Colquhoun, PH; Malthaner, RA (2006 Oct 18). ”Stapled versus conventional surgery for hemorrhoids”. Cochrane database of systematic reviews (Online) (4): sid. CD005393. PMID 17054255. 
  25. ^ Christian Lynge, Dana; Weiss, Barry D.. 20 Common Problems: Surgical Problems And Procedures In Primary Care. McGraw-Hill Professional. Sid. 114. ISBN 978-0-07-136002-9. 
  26. ^ [a b c] Ellesmore, Windsor (2002). ”Surgical History of Haemorrhoids”. i Charles MV. Surgical Treatment of Haemorrhoids. London: Springer. 
  27. ^ King James Bible. 1 Samuel 6 4. http://www.kingjamesbibleonline.org/1-Samuel-Chapter-6/. 
  28. ^ [a b c] Agbo, SP (1 January 2011). ”Surgical management of hemorrhoids”. Journal of Surgical Technique and Case Report 3 (2): sid. 68. doi:10.4103/2006-8808.92797. 
  29. ^ hæmorrhoida, Charlton T. Lewis, Charles Short, A Latin Dictionary, on Perseus Digital Library
  30. ^ αἷμα, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus Digital Library
  31. ^ ῥόος, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus Digital Library
  32. ^ ῥέω, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek-English Lexicon, on Perseus Digital Library
  33. ^ Dick Kaegel (March 5, 2009). ”Memories fill Kauffman Stadium”. Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20090305&content_id=3921596. 
  34. ^ ”Brett in Hospital for Surgery”. The New York Times. Associated Press. March 1, 1981. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D0DE2DC1439F932A35750C0A967948260. 
  35. ^ ”Glenn Beck: Put the 'Care' Back in Health Care”. ABC Good Morning America. Jan. 8, 2008. http://abcnews.go.com/GMA/PainManagement/story?id=4101741&page=1#.UFchlCakt5R. Läst 17 september 2012. 

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hemorrojder&oldid=24828349”